<p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc.</p><p>Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport.</p>

<p>Ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset behandlar samtliga extremitets-, rygg- och skallskadefall inom Höglandets sjukvårdsområde. Verksamheten är uppdelad i fyra huvudsakliga enheter; akutmottagning, mottagning, vårdavdelning och operation där läkarna fördelar sin tid mellan de fyra. Under de senaste åren har kliniken haft problem med försämrad tillgänglighet. Detta innebär i sin tur växande vårdköer, till såväl mottagning som operation, samt oförmåga att upprätthålla vårdgarantins mål på specialistvård inom 90 dagar. Syftet med denna rapport är med anledning av ovanstående <em>att ge rekommendationer kring hur ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset kan effektivisera utnyttjandet av resurser för att öka tillgängligheten för sina patienter. </em></p><p>För att besvara nyss nämnda syfte görs en uppgiftsprecisering vilket inkluderar en nedbrytning till konkreta undersökningsområden och frågeställningar. Denna grundar sig dels i en förstudie där ortopedkliniken kartläggs för att få en första inblick i verksamheten och de problem som råder. Dels en referensram där logistiska teorier om bland annat processer och olika former av förbättringsfilosofier behandlas. Flertalet av teorierna är hämtade från den industriella världen och därefter tillämpade på hälso- och sjukvården och de speciella förutsättningar som råder inom området. Förstudien och referensramen leder tillsammans fram till den syntetisering som ger följande fyra undersökningsområden: <em>behov</em>, <em>processer</em>, <em>resursplanering </em>och <em>patientplanering</em>.</p><p>Med utgångspunkt i den information som samlats in och analyserats för respektive undersökningsområde har ett antal problem med tillhörande lösningar presenterats och redogjorts för. Utifrån detta har nedanstående slutsatser kunnat dras:</p><p>Ortopedkliniken bör utveckla riktlinjer kring vilka patienter som bör kallas till återbesök för att på så sätt undvika onödiga återbesök. Detta leder i sin tur till ett minskat antal återbesök vilket ger mer utrymme till nybesök och därmed förbättrad tillgänglighet. I samband med detta konstateras att ett ökat ansvar bör läggas på patienten gällande dennas läkeprocess genom att bland annat uppmana patienten att höra av sig vid behov. Ytterligare ett sätt att involvera patienten är att öka delaktigheten i bokningsprocessen genom användning av ett Internetbaserat system där önskemål angående tid kan lämnas. Detta skulle troligtvis resultera i ett minskat antal ombokningar och ett förenklat arbete för klinikens tidsbokning. Förslagsvis datoriseras även bokningen av telefontiderna då detta skulle ge personalen, inklusive läkare och mottagningssköterskor, en bättre överblick samt underlätta tidsbokningens arbete med dessa. Ännu en åtgärd för att förbättra användandet av telefontider är att schemalägga specifika tider för läkarna att hantera dessa, något som bör resultera i bättre kontinuitet.</p><p>Planeringen på kliniken kan i stort sett delas upp i två delar: resurs- respektive patientplanering. Dessa två bör sammanstråla för att uppnå bästa möjliga resultat. Ett steg i att förbättra resursplaneringen, vilket huvudsakligen innebär schemaläggning av läkare, är att i större utsträckning mäta och analysera de efterfrågemönster som kan utrönas ur klinikens behov. Detta möjliggör en mer preventiv planering där schemaläggningen tar hänsyn till exempelvis den behovstopp som återkommer i oktober varje år. Detta tros dessutom kunna skapa en bättre balans mellan återbesök och nybesök vilket i sin tur kan minska antalet återbesök till jourläkare. Övriga lösningsförslag till ortopedklinikens balansproblem inkluderar en standardisering av besökslängderna, mottagningspass med endast en besökstyp och en form av drop-in mottagning som ökar möjligheten för samarbete mellan läkarna på mottagningen. För att underlätta tidsbokningens arbete och därmed även patientplaneringen föreslås dessutom att remissutseendet förändras för att även inkludera uppgifter om mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel.</p><p>Vid en eventuell implementering av ovanstående lösningar är det viktigt att ortopedkliniken har i åtanke att förbättringsarbete tar tid. Det är dock viktigt att man tar sig tid och faktiskt genomför förändringarna då det dels kan spara tid i framtiden och dels är en förutsättning för att kliniken ska kunna leva upp till såväl efterfrågeökningar och som förhöjda krav. Det föreslås således att ortopedkliniken använder sig av nedanstående rekommendationer för att förbättra den nuvarande situationen och skapa möjligheter inför framtiden. De rekommendationer som getts ortopedkliniken i syfte att dem ska uppnå bättre tillgänglighet är följande:</p><p>1. Utveckla riktlinjer som stöd för när en patient bör kallas till återbesök</p><p>2. Kartlägg behoven i större utsträckning, framför allt när det kommer till de korta återbesöken, och ta hänsyn till behoven och deras fördelning i resursplaneringen</p><p>3. Datorisera bokningen av telefontiderna samt ge dem en designerad tid i läkarschemat</p><p>4. Ändra remissutseendet så att även mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel inkluderas</p><p>5. Inför mottagningspass med endast en typ av besök</p><p>6. Gör patienterna mer delaktiga bokningen och ta hänsyn till deras önskemål om besöks- och telefontider</p><p>7. Inför ett nytt system för bokningen av FP- och P-remisser som dessutom inkluderar ett kontrollsystem som varnar när vårdgarantin är på väg att överstigas</p> / <p>The orthopedic section at Höglandet Hospital provides health care for all patients within the Höglandet area suffering from problems with their extremities, backs and skulls. The section is divided into four main units; emergency room, clinic, ward and operating room, and the physicians divide their time between these four. During the last few years the orthopedics section has experienced problems with worsened accessibility. This has lead to a growing cue of patients waiting for appointments as well as operations, but also an inability to achieve the goals concerning accessibility set by the Swedish government. This goal states that patients should have to wait no longer than 90 days to get to see a physician within specialised health care. On account of the factors mentioned above, the purpose of this report is <em>to provide recommendations regarding how the orthopedic clinic at Höglandet Hospital can improve their planning and use of resources in order to achieve a better accessibility for their patients. </em></p><p>To help achieve the purpose mentioned above the study is divided into smaller parts, resulting in issues and areas of investigation that are more concretely formulated. This process requires two things, the first being an exploratory study in which the clinic is mapped and current problems and conditions are investigated. The second is conducting a frame of reference in which logistics theories concerning, among other things, processes and improvement philosophies are included. Many of the theories derive from the industrial world, but are also applied in a health care context and to the special condiditions that abide within the area. The exploratory study and the frame of reference together contribute to a synthesis leading to this study's four main areas of investigation: <em>needs</em>, <em>processes</em>, <em>resource planning </em>and <em>patient planning</em>.</p><p>The information that is gathered and analysed within each area leads to a number of problems and subsequent solutions. These are presented and discussed for each area respectively, leading to the following conclusions for the orthopedic clinic as a whole:</p><p>The orthopedic clinic should develop guidelines concerning which patients that ought to be called back for another appointment, leading to the elimination of unnecessary appointments. This leads to a reduced number of returning patients which enables the clinic to increase their number of first time appointments, resulting in a better accessibility. This also leads to the patient taking responsibility of his or her condition, with the patient having to contact the clinic if necessary. Another way of involving the patient is including the patient in the booking process by using an Internet based booking system that allows the patients to give requests concerning the time and day of their appointment. The result of this would be that fewer patients changing the time of their appointments, letting the booking personnel concentrate on other more important tasks. Also, the booking of telephone appointments should be computerized, leading to a better overview over the bookings and an improvement of the booking personnel's processes. Another solution concerning the problem with the booking of phone calls is making telephone appointments a part of the physicians weekly schedule, which leads to better continuity with the patient calls.</p><p>The orthopedic clinic's planning can be divided into two parts: resource planning and patient planning. These two parts must converge to achieve the best result possible. One way of improving the resource planning, which mainly concerns the scheduling of physicians, is to measure the patterns that can be seen in the needs of orthopedic care. This enables the orthopedic section to plan ahead and be prepared for the reoccuring peak of demand, which is in October. This will also lead to a better balance between the first time appointments and the appointments with patients coming back from either emergency treatment or operations. A better balance, in turn, reduces the appointments that today are performed by physicians who are on call, thereby avoiding the long waiting times associated with said appointments. Other solutions to achieving a better balance between the different types of appointments includes standardisation of the length of appointments, use of clinic hours with only one type of appointment and a modified drop-in clinic, which increases the possibilities for physician's to cooperate in treating the patients.</p><p>When implementing the solutions mentioned above, it is of great importance that the orthopedic clinic is aware of the fact that achieving changes is time consuming. It is however imperative that the orthopedic section finds the necessary time to make these changes. In the end the changes will not only be time saving, but they will also be a prerequisite to be able to handle an increasing demand concerning the needs for orthopedic care and stricter governmental laws and standards. It is thereby recommended that the orthopedic clinic make use of the recommendations below, in order to improve the present situation and create better possibilities for the future.</p><p>In order to achieve a better accessibility the following are recommended to the orthopedic clinic:</p><p>1. Develop guidelines as to which patients that require further appointments</p><p>2. Conduct more useful measurements of the needs, especially when it comes to appointments that must be booked on a short notice, and let the needs guide the resource planning to a greater extent</p><p>3. Computerise the booking of telephone appointments and make them a part of the weekly schedule</p><p>4. Modify the referral appearance to include information regarding mobile number, e-mail address and willingness to come to the clinic in short notice</p><p>5. Use clinic hours that has only one type of appointments</p><p>6. Make the patient more involved in the booking proccess for both clinic and telephone appointments</p><p>7. Establish a new booking system which includes a warning system for when the maximum waiting time is about to be exceeded</p>

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen. Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc. Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport.

I centrala Umeå finns det 18 stycken hotell, som sällan är fullbelagda. Gästerna har således relativt stora valmöjligheter när de ska välja hotell. Det mest logiska är att en gäst väljer det hotell som efter sina förutsättningar och de förmåner de kan erbjuda ger kunden en upplevelse som möter eller överträffar kundens förväntningar. Många av kunderna idag ställer högre krav på företag och leverantörer än tidigare och tack vare Internet har de större möjligheter att undersöka och jämföra de olika företagens utbud och erbjudanden innan de gör sitt val. Hotell som i grunden har samma kunderbjudande, dvs. övernattning, kan möjligtvis ha svårare att framhäva de fördelar deras hotell har i jämförelse med konkurrenters då erbjudandena i kundens ögon kan uppfattas som likvärdiga. En av utmaningarna för hotellen är således att skapa konkurrensfördelar genom kundvärdet. Konkurrensen mellan hotellen är en stark drivkraft för att vilja förbättra sin verksamhet på samtliga plan och framförallt att arbeta med kontinuerliga förbättringar i utformningen av arbetsprocesserna. Vi har utfört en kvalitativ studie med fokus på hotellbranschen som syftar till att undersöka det kontinuerliga förbättringsarbetet i arbetsprocesserna genom konceptet Lean. Genom intervjuer med respondenter på managementnivå och från den operativa verksamheten som kompletterats med observationer har vi försökt skapa förståelse för Leans arbetsmetoder från ett serviceföretags perspektiv. Vi har med studien försökt finna nya metoder för de undersökta hotellen att skapa ett mervärde till sina gäster då dagens konkurrensutsatta marknad kräver detta. Genom att identifiera slöseri i receptionsprocesserna kan hotellen ”göra mer med mindre” och förbättra och effektivisera sina resurser. Teorierna vi har använt oss av utöver Leanteorierna har stark koppling till att få en förståelse för konceptet Lean. Det är teorier som berör kvalitetssäkring och hur man leder sin personal för att påvisa att samspelet mellan ett kvalitetstänkande hos företagen och insatser för att leda personalen utgör en viktig värdebas för Lean. Studien visar att hotellen har förutsättningarna för att anamma Lean konceptet i sina verksamheter och beroende på om de enbart väljer att införa vissa förändringsmoment eller att anta en helhetssyn genom ett Lean perspektiv kan det slutliga resultatet skifta. Vi anser att det skulle underlätta om Lean filosofin förstods av samtliga medarbetare för ett bättre mottagande av förändringarna vilket kan leda till ett bättre resultat. Personalen är stommen som verksamheten vilar på och det är ytterst viktigt att få sina medarbetare att vilja arbeta i rätt riktning för att förändringarna ska få genomslag.

Detta examensarbete har utförts som en del av högskoleingenjörsutbildningen Industriell organisation och ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Kinnarps Production AB i Jönköping som är en del av Kinnarpskoncernen. Företaget erbjuder inredningslösningar för kontor och offentliga miljöer och är idag Europas tredje största tillverkare av kontorsmöbler. Produktionen i Jönköping består främst av plåt- och stålbearbetning. Enheten i Jönköping har investerat i en ny monteringslina inom produktionen. Där den nya monteringslinan ska placeras sker i nuläget montering av stolarna Yin och Jig. Därmed måste monteringsplatserna av stolarna flyttas. För närvarande finns ingen given yta att flytta monteringsplatserna till, vilket grundat problemet till detta arbete. Syftet med arbetet är att finna en ny plats för montering av Yin och Jig, samt att effektivisera stolarnas materialflöden. Målet är att presentera ett antal lösningsförslag, innehållande nya monteringsplatser och effektivare materialflöden.  Genom en övergripande kartläggning av produktionsanläggningen i Jönköping och en djupare kartläggning av tillverkningsprocesserna för Yin och Jig, har förståelsen för tillverkningen ökat. Tillgången till egen arbetsplats på företaget har också varit betydande för arbetets resultat. Närheten till produktionen och kontaktpersoner har lett till ett effektivare arbete och en ökad förståelse för Kinnarpskoncernen. En djupare analys av faktorer som är betydande för Yins och Jigs materialflöden har utförts. För att erhålla effektivare materialflöden har faktorerna utvecklats och förbättrats. De faktorer som analyserats är: materialhantering, rörbock, excenterpress, svets, montering och interna transporter. Materialhanteringen är problematisk vid lagring och har förbättrats genom utveckling av lastbärare och lagringsmetod. Rörbocken har identifierats som trång sektor och dess begränsning kan förbättras genom utbildning av personal och införande av säsongsbuffert. Monteringen kommer att utformas med mer flexibla och ergonomiska arbetsplatser. För att minska de interna transporterna kommer materialflödenas ingående operationer att utvecklas mot en flödesgrupp. Detta medför att excenterpressen och robotsvetsen kommer att flyttas till ett gemensamt område med rörlaser och rörbock. Resultatet presenterar tre lösningsförslag som baseras på materialflödesanalysen. Lösningsförslagen innehåller layouter över Yins och Jigs materialflöden och dess nya monteringsplatser. Målsättningarna för de tre layouterna skiljer sig åt. Den första layouten skapar främst ett arbetsteam där operatörer kan samarbeta vid närliggande operationer. För att uppnå detta mål har flera operationer inom Yins och Jigs flöden samordnats. Den andra och tredje layouten skapar främst minskade interna transporter. Detta har uppnåtts genom att skapa rakare materialflöden av Yin och Jig genom produktionsanläggningen. I diskussionskapitlet av lösningsförslagen har layouternas för- och nackdelar tagits upp. I slutsatsen presenteras det starkaste lösningsförslaget.

Ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset behandlar samtliga extremitets-, rygg- och skallskadefall inom Höglandets sjukvårdsområde. Verksamheten är uppdelad i fyra huvudsakliga enheter; akutmottagning, mottagning, vårdavdelning och operation där läkarna fördelar sin tid mellan de fyra. Under de senaste åren har kliniken haft problem med försämrad tillgänglighet. Detta innebär i sin tur växande vårdköer, till såväl mottagning som operation, samt oförmåga att upprätthålla vårdgarantins mål på specialistvård inom 90 dagar. Syftet med denna rapport är med anledning av ovanstående att ge rekommendationer kring hur ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset kan effektivisera utnyttjandet av resurser för att öka tillgängligheten för sina patienter. För att besvara nyss nämnda syfte görs en uppgiftsprecisering vilket inkluderar en nedbrytning till konkreta undersökningsområden och frågeställningar. Denna grundar sig dels i en förstudie där ortopedkliniken kartläggs för att få en första inblick i verksamheten och de problem som råder. Dels en referensram där logistiska teorier om bland annat processer och olika former av förbättringsfilosofier behandlas. Flertalet av teorierna är hämtade från den industriella världen och därefter tillämpade på hälso- och sjukvården och de speciella förutsättningar som råder inom området. Förstudien och referensramen leder tillsammans fram till den syntetisering som ger följande fyra undersökningsområden: behov, processer, resursplanering och patientplanering. Med utgångspunkt i den information som samlats in och analyserats för respektive undersökningsområde har ett antal problem med tillhörande lösningar presenterats och redogjorts för. Utifrån detta har nedanstående slutsatser kunnat dras: Ortopedkliniken bör utveckla riktlinjer kring vilka patienter som bör kallas till återbesök för att på så sätt undvika onödiga återbesök. Detta leder i sin tur till ett minskat antal återbesök vilket ger mer utrymme till nybesök och därmed förbättrad tillgänglighet. I samband med detta konstateras att ett ökat ansvar bör läggas på patienten gällande dennas läkeprocess genom att bland annat uppmana patienten att höra av sig vid behov. Ytterligare ett sätt att involvera patienten är att öka delaktigheten i bokningsprocessen genom användning av ett Internetbaserat system där önskemål angående tid kan lämnas. Detta skulle troligtvis resultera i ett minskat antal ombokningar och ett förenklat arbete för klinikens tidsbokning. Förslagsvis datoriseras även bokningen av telefontiderna då detta skulle ge personalen, inklusive läkare och mottagningssköterskor, en bättre överblick samt underlätta tidsbokningens arbete med dessa. Ännu en åtgärd för att förbättra användandet av telefontider är att schemalägga specifika tider för läkarna att hantera dessa, något som bör resultera i bättre kontinuitet. Planeringen på kliniken kan i stort sett delas upp i två delar: resurs- respektive patientplanering. Dessa två bör sammanstråla för att uppnå bästa möjliga resultat. Ett steg i att förbättra resursplaneringen, vilket huvudsakligen innebär schemaläggning av läkare, är att i större utsträckning mäta och analysera de efterfrågemönster som kan utrönas ur klinikens behov. Detta möjliggör en mer preventiv planering där schemaläggningen tar hänsyn till exempelvis den behovstopp som återkommer i oktober varje år. Detta tros dessutom kunna skapa en bättre balans mellan återbesök och nybesök vilket i sin tur kan minska antalet återbesök till jourläkare. Övriga lösningsförslag till ortopedklinikens balansproblem inkluderar en standardisering av besökslängderna, mottagningspass med endast en besökstyp och en form av drop-in mottagning som ökar möjligheten för samarbete mellan läkarna på mottagningen. För att underlätta tidsbokningens arbete och därmed även patientplaneringen föreslås dessutom att remissutseendet förändras för att även inkludera uppgifter om mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel. Vid en eventuell implementering av ovanstående lösningar är det viktigt att ortopedkliniken har i åtanke att förbättringsarbete tar tid. Det är dock viktigt att man tar sig tid och faktiskt genomför förändringarna då det dels kan spara tid i framtiden och dels är en förutsättning för att kliniken ska kunna leva upp till såväl efterfrågeökningar och som förhöjda krav. Det föreslås således att ortopedkliniken använder sig av nedanstående rekommendationer för att förbättra den nuvarande situationen och skapa möjligheter inför framtiden. De rekommendationer som getts ortopedkliniken i syfte att dem ska uppnå bättre tillgänglighet är följande: 1. Utveckla riktlinjer som stöd för när en patient bör kallas till återbesök 2. Kartlägg behoven i större utsträckning, framför allt när det kommer till de korta återbesöken, och ta hänsyn till behoven och deras fördelning i resursplaneringen 3. Datorisera bokningen av telefontiderna samt ge dem en designerad tid i läkarschemat 4. Ändra remissutseendet så att även mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel inkluderas 5. Inför mottagningspass med endast en typ av besök 6. Gör patienterna mer delaktiga bokningen och ta hänsyn till deras önskemål om besöks- och telefontider 7. Inför ett nytt system för bokningen av FP- och P-remisser som dessutom inkluderar ett kontrollsystem som varnar när vårdgarantin är på väg att överstigas / The orthopedic section at Höglandet Hospital provides health care for all patients within the Höglandet area suffering from problems with their extremities, backs and skulls. The section is divided into four main units; emergency room, clinic, ward and operating room, and the physicians divide their time between these four. During the last few years the orthopedics section has experienced problems with worsened accessibility. This has lead to a growing cue of patients waiting for appointments as well as operations, but also an inability to achieve the goals concerning accessibility set by the Swedish government. This goal states that patients should have to wait no longer than 90 days to get to see a physician within specialised health care. On account of the factors mentioned above, the purpose of this report is to provide recommendations regarding how the orthopedic clinic at Höglandet Hospital can improve their planning and use of resources in order to achieve a better accessibility for their patients. To help achieve the purpose mentioned above the study is divided into smaller parts, resulting in issues and areas of investigation that are more concretely formulated. This process requires two things, the first being an exploratory study in which the clinic is mapped and current problems and conditions are investigated. The second is conducting a frame of reference in which logistics theories concerning, among other things, processes and improvement philosophies are included. Many of the theories derive from the industrial world, but are also applied in a health care context and to the special condiditions that abide within the area. The exploratory study and the frame of reference together contribute to a synthesis leading to this study's four main areas of investigation: needs, processes, resource planning and patient planning. The information that is gathered and analysed within each area leads to a number of problems and subsequent solutions. These are presented and discussed for each area respectively, leading to the following conclusions for the orthopedic clinic as a whole: The orthopedic clinic should develop guidelines concerning which patients that ought to be called back for another appointment, leading to the elimination of unnecessary appointments. This leads to a reduced number of returning patients which enables the clinic to increase their number of first time appointments, resulting in a better accessibility. This also leads to the patient taking responsibility of his or her condition, with the patient having to contact the clinic if necessary. Another way of involving the patient is including the patient in the booking process by using an Internet based booking system that allows the patients to give requests concerning the time and day of their appointment. The result of this would be that fewer patients changing the time of their appointments, letting the booking personnel concentrate on other more important tasks. Also, the booking of telephone appointments should be computerized, leading to a better overview over the bookings and an improvement of the booking personnel's processes. Another solution concerning the problem with the booking of phone calls is making telephone appointments a part of the physicians weekly schedule, which leads to better continuity with the patient calls. The orthopedic clinic's planning can be divided into two parts: resource planning and patient planning. These two parts must converge to achieve the best result possible. One way of improving the resource planning, which mainly concerns the scheduling of physicians, is to measure the patterns that can be seen in the needs of orthopedic care. This enables the orthopedic section to plan ahead and be prepared for the reoccuring peak of demand, which is in October. This will also lead to a better balance between the first time appointments and the appointments with patients coming back from either emergency treatment or operations. A better balance, in turn, reduces the appointments that today are performed by physicians who are on call, thereby avoiding the long waiting times associated with said appointments. Other solutions to achieving a better balance between the different types of appointments includes standardisation of the length of appointments, use of clinic hours with only one type of appointment and a modified drop-in clinic, which increases the possibilities for physician's to cooperate in treating the patients. When implementing the solutions mentioned above, it is of great importance that the orthopedic clinic is aware of the fact that achieving changes is time consuming. It is however imperative that the orthopedic section finds the necessary time to make these changes. In the end the changes will not only be time saving, but they will also be a prerequisite to be able to handle an increasing demand concerning the needs for orthopedic care and stricter governmental laws and standards. It is thereby recommended that the orthopedic clinic make use of the recommendations below, in order to improve the present situation and create better possibilities for the future. In order to achieve a better accessibility the following are recommended to the orthopedic clinic: 1. Develop guidelines as to which patients that require further appointments 2. Conduct more useful measurements of the needs, especially when it comes to appointments that must be booked on a short notice, and let the needs guide the resource planning to a greater extent 3. Computerise the booking of telephone appointments and make them a part of the weekly schedule 4. Modify the referral appearance to include information regarding mobile number, e-mail address and willingness to come to the clinic in short notice 5. Use clinic hours that has only one type of appointments 6. Make the patient more involved in the booking proccess for both clinic and telephone appointments 7. Establish a new booking system which includes a warning system for when the maximum waiting time is about to be exceeded

No description available.

Abstract The development of the construction industry is slower compared to other industries. This implies that there must be improvements in this field. One step to increased effectiveness in construction projects is making the construction process more efficient, therefore resulting in a positive result for both the actual construction project and for the overall branch. The purpose of this study is to identify areas for improvement within the municipal housing company Gavlegårdarna completed construction project, who will then contribute to increased efficiency in their upcoming projects. The work has been performed with the help of two case studies examine construction projects "Fullriggaren" and "The three nursing homes." Opinions about what could have improved the efficiency of these construction projects further have been collected with the help of an interview study among some of the project participants involved in both projects. There have been many studies addressing the topic of how the construction process can be streamlined and similar studies that have been previously conducted. From some of these studies the efficiency factors have taken a theoretical basis in this study. These factors are considered important in efforts to achieve an efficient construction process. Among these factors are: carrying it out right from the beginning, clear objectives, good communication and effective meetings, providing interaction and teamwork and good management of repetitions and experience interchange. The results of this study show that Gavlegårdarnas construction process is fragmented in all of these factors. The shortcomings that emerged are: not to getting tenants in time, unclear responsibilities, unclear objectives, time-consuming discussions at meetings, etc. The outcome of this study also supports previous studies conducted in the area. The study concludes with all of the resulting criticized fragmentations and a proposal of measures that show how Gavlegårdarna can counteract these deficiencies occurring in their future projects.   Keywords: project participants, construction process, efficiency, communication, partnering / Sammanfattning Utvecklingen av byggbranschen går långsammare jämfört med övrig industri. Detta medför att det måste göras förbättringar inom detta område. Ett steg i en ökad effektivisering är att i byggprojekten göra själva byggprocessen mer effektiv, då detta får ett positivt genomslag för både det aktuella byggprojektet och för branschen i stort. Syftet med denna studie är att hitta de förbättringsområden inom det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarnas genomförda byggprojekt, som sedan ska bidra till en ökad effektivisering i deras kommande byggprojekt. Arbetet har utförts genom att med hjälp av två fallstudier undersöka byggprojekten ”Fullriggaren” och ”De tre gruppbostäderna”. Med hjälp av en intervjustudie bland av några av de medverkande aktörerna i de båda projekten har synpunkter samlats in om vad som skulle kunna ha effektiviserat dessa byggprojekt ytterligare. Det har genomförts mängder av studier som behandlar ämnet om hur byggprocessen kan effektiviseras och liknande studier som denna har genomförts tidigare. Ur några av dessa studier har effektiviseringsfaktorer hämtats som teoretiskt underlag i denna studie. Dessa faktorer anses som viktiga i arbetet att uppnå en effektiv byggprocess. Dessa faktorer är: att göra rätt från början, tydliga mål, bra kommunikation och effektiva möten, att skapa samverkan och team och bra hantering av omtag och erfarenhetsöverföring. Resultatet av denna studie visar att Gavlegårdarna visat brister inom samtliga av dessa faktorer. De brister som uppstått handlar t.ex. om att inte få in hyresgäster i tid, otydlig ansvarsfördelning, otydliga mål, tidskrävande diskussioner på möten etc. Därmed visar sig denna studies resultat även stödja de tidigare genomförda studierna inom området. Studien avslutas med att samtliga av de uppkomna bristerna konkretiseras och att förslag ges på hur Gavlegårdarna kan motverka att dessa brister uppstår i deras kommande projekt.    Nyckelord: Byggherre, byggentreprenör, Byggprocess, byggprojekt, effektivisering, kommunikation, partnering

Lean är en filosofi för att effektivisera organisationer och härstammar från industrin i Japan då produktionen av Toyota skulle effektiviseras för att kunna konkurera med Ford. Detta har senare blivit ett populärt arbetssätt världen över. Idag har Lean även börjat användas inom tjänstesektorn där den blivit ett allt populärare. Det är omtalat huruvida Lean passa in i tjänstesektorn eller inte och hur den skall användas där. Det finns mycket forskning inom Lean men studierna inom tjänstesektorn är betydligt färre. Studien kommer att se till hur Lean används inom tre tjänsteföretag. Denna studie är intressant då det är ett aktuellt ämne inom såväl forskning som inom näringsliver så många företag kommer att stå inför dessa förändringar. Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur tre tjänsteföretag inom tre olika branscher tillämpar Lean i praktiken. I studien görs en kvalitativ fallstudie vilket innebär att förståelse och beskrivning är det centrala för hur Lean används i de tre fallföretagen. Primärdatan består av intervjuer från en respondent i respektive företag och sekundärdatan av tidigare studier och rapporter samt litteratur. När Lean används är det viktigaste att hela företaget ska genomsyras av ett visst tankesätt och att alla strävar mot samma mål om ständig förbättring. Att det är tjänsteföretag påverkar inte möjligheten att tillämpa Lean men det blir svårare att planera då de har med människor att göra, personal som kunder. I samtliga tre företag har produktiviteten ökat som följd av Lean eftersom ledtider har kunnat förkortas, rätt saker görs rätt och planering samt information hanteras på ett effektivt och strukturerat sätt. / Lean is a philosophy to streamline organizations and originate from the industry in Japan, when the production of Toyota were about to be streamlined to be able to compete with Ford. This has subsequently become a popular approach worldwide. Today, Lean has also begun to be used in service companies where it has become increasingly popular. It has been discussed whether Lean fit into the service sector or not and how to use it there. There is much research within Lean but studies in the service sector are fewer. This study will examine how lean is used in three service companies. This study is interesting because it is a current topic in both research and in industry as many companies will face these changes. The purpose of this study is to study and describe how three service companies, in three different industries, put Lean into practice. The study is a qualitative case study which means that understanding and description is the key to how Lean is used in the three case companies. The primary data consists of interviews from one respondent in each company and the secondary data consists of previous studies and reports, and literature. When Lean is used, it is important that the whole enterprise is imbued with a certain mindset, and that everyone is working towards the same goal of continuous improvement. That they are service companies does not affect the applicability of Lean but it becomes more difficult to plan since they are dealing with people, staff and customers. In all three companies, productivity has increased as a result of Lean since the lead times have been shortened, the right things are done properly and planning and information is handled in an efficient and structured manner.

<p>Abstract</p><p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor thesis</p><p>Title: Ansvaret för skolan – en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv</p><p>Author: Hanna Jansson</p><p>Supervisor: Conny Johannesson</p><p>The aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.</p><p>The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991.</p>