Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet. Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek. Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning. Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till. / The purpose of our work is to contribute knowledge about the perceptions of educators and special educator about the importance of play in promoting the inclusion of all children and their approach to inclusion. Through a qualitative interview study, we seek answers to our questions. We discern that the knowledge of what inclusion means and how best to apply them in preschool activities differs depending on the education of the educators and what experience the educators have in using inclusion and play. By using bioecological perspectives and sociocultural theory. Special education teachers and preschool teachers are those who have a similar idea of how, why and what inclusion through play means. Childcare workers see it more concretely and with a certain here and now thought even though this group has the most number of years in the business overall. The conclusion we can draw from our study is that the extent to which inclusive activities are created for all children depends in part on the educators and their view of the invironment. A difficulty can be the view teachers have at inclusion and inclusion play. The differntys can lead to an uneaven education for children whit difficulties. A continued survey may be about principals' views on inclusion in preschools.

Between year 1961 and 1975 were about one million homes produced, which today is called the million programme. These homes are now in a great need of renovation as they contain hazardous substances in the materials, unnecessarily high energy use and they are in critical technical condition. Purpose: of the degree project is to identify how we can become increasingly sustainable in ROT-projects within the million programme areas. The degree projects studies among other things how a renovation will be sustainable, materials and waste impact, about the million programme rebuilding needs and rebuilding needs of low-energy houses in the million programme. The method: The degree project is based on a literature study, a questionnaire study and an interview study. The literature study has been carried out to gain an increased knowledge of how a ROT-project works and facts about the million programme. The survey consisted of questions about what the environmental work looks like in various ROT-projects. Entrepreneurs working on ROT-projects, landlords who manage housing in the million programme and tenants who live in the million programmehave participated in the survey. An interview study has been conducted with various ROT-entrepreneurs and landlords to get an overview of how the work of the million programmehas looked environmentally. The result: The million programme leak large amounts of energy and heat. Older have shown that greenhouse gas emissions and energy use have increased, so the need for renovation is becoming more apparent. Sustainable renovation is needed to reduce the negative environmental impact of greenhouse gas emissions and energy gas. In a construction process does material production have a major impact on the environment. When it comes to material selection and waste management is an important aspect for the environment within a ROT-project. In order to be able to work in an environmentally friendly way, it is necessary to plan in detail about various factors when handling the use of materials. The various factors are inventory, waste sorting, ordering materials in the right dimension, choosing materials with regard to the environment and handling the materials well during the construction process. Conclusion: The million programme homes are energyintesive and require among other things trunk replacement, ventilation replacement, replacement of electrical installations, windows, balconies and facades. In order to renovate the million programme homes good knowledge is required about ay hazardous substances in the materials and what measures are required to make the homes more energy efficient.

Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. / The social constraints and recommendations that were introduced to mitigate the spread ofCovid-19 virus, has had implications on the individual’s lifestyle, making it more sustainable.The social constraints have prevented the individual from taking part in any social activitieswith numerous people, but the recommendations have motivated the population for a changein some parts of their lifestyle to better accommodate the forced changes many communitieshave experienced due to the pandemic. The sacrifices that the individual had to make werefocused on its social sphere and as a result of that, the environment has experiencednumerous benefits. The pandemic has made the individual’s lifestyle more sustainable for theenvironment. These environmental benefits though, are expected to disappear when thepandemic is over and the social constraints ceases. Although, if this more sustainable lifestylecould continue, this would be a great opportunity to make a step in the right direction. Thiscould only happen if it becomes the new norm for what a good and sustainable lifestyleshould be lived. The culture, with its norms, should therefore be influenced by theindividual’s sustainable ideas, thoughts and actions.The change into a more sustainable lifestyle has been the starting point of this study. Thepurpose of this paper is to examine if the individual is willing to accept a more sustainablelifestyle and if its attitude towards environmentally conscious lifestyle has changed since theintroduction of sustainable recommendations. During the course of the paper, the individual’sattitudes and choices will be problematized through two theories that makes up the theoreticalframework of this study: cultural resilience and sustainable citizenship. To achieve thepaper’s main purpose, a survey was sent digitally, and 70 people answered, and a mixedmethod approach was used to analyse the result. The survey’s outcome was that the strongmajority of individuals would keep the sustainable recommendations as guidelines towards amore sustainable lifestyle. Besides that, the social constraints have influenced the individual’ssocial sphere negatively, but they have also contributed to many advantages for theenvironment.

Situationen för vår planet är akut. För att bromsa den negativa klimatpåverkan behöver alla vara med och påverka till en bättre miljö. En viktig pusselbit som får tonvikt är de offentliga upphandlingarna eftersom de är omfattande och utgör en betydande del av Sveriges bruttonationalprodukt årligen. Syftet med studien är att belysa vilka förutsättningar som kommunerna har för att erhålla en hållbar upphandling. Men även vilka eventuella likheter samt skillnader som förekommer mellan kommunerna. För att tolka det resultat vi erhåller av den kvalitativa empirin utgår vi från implementeringsteorin och Lundquists (1992) modell, vilja, kunna och förstå. Studiens empiriska underlag har inhämtats via semistrukturerade intervjuer från sex kommuner i Sverige utifrån en förbestämd urvalsprocess. Vidare har kommunernas upphandlingspolicyer analyserats för att kunna beskriva de olika karaktärsdragen gällande hållbarhetsarbete i policyprocessen. Resultatet påvisar en variation av förutsättningar för att genomföra hållbara upphandlingar. Kommunerna uttryckte gemensamt att resurser är den primära faktorn som inkluderar tid, kompetens och monetära tillgångar. Något som blir konkret är den bristande uppföljningen av upphandlingen, där kommunerna förmedlar en avsaknad av nödvändiga resurser. Informanterna framställde att kommunens storlek och geografisk placering har en betydande roll för att kunna åstadkomma hållbar utveckling i upphandlingar.

The aim of this thesis has been to investigate how social workers work with the reunification process at child and youth care centres in South Africa. The intention has been to explore what is important to accomplish a reunification and what challenges the social workers face in the process. A qualitative method was used and included 7 semi-structured interviews with social workers in South Africa. The conducted data was coded and categorized, using an inductive thematic analysis. In this study, the second phase of the ecological systems theory by Bronfenbrenner has been used, which includes the micro-, meso-, exo-, macro- and chrono levels. The theory has served as a framework in the analysis to explain the development of the child. Through the interviews three main fundamental components in the reunification process were distinguished, that overlap. The components are the 90-day assessment period, the time period of placement and the reunification. The time of placement has been categorized into three subthemes including the role of child and parent, the role of social workers and the role of resources. The findings show that the social workers regard the relationship between child and parent, collaboration between the external and CYCC social worker including resources, as crucial factors for reunification. Through the analyses, factors at each level in the ecological systems theory have been identified that affect the reunification process and thereby the child. Consequently, for a reunification to take place efforts need to address several areas around the child. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare arbetar med återföreningsprocessen på boenden för barn och unga i Sydafrika. Intentionen har varit att undersöka vad som är viktigt för att åstadkomma en återförening och vilka utmaningar socialarbetarna står inför i den processen. I studien användes en kvalitativ metod där 7 semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sydafrika genomfördes digitalt. Den insamlade datan har kodats och kategoriserats med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien har den andra fasen av Bronfenbrenners ekologiska systemteori använts, vilken inkluderar mikro-, meso-, exo-, makro- och krono-nivåerna. Teorin har fungerat som ett ramverk i analysen för att förklara ett barns utveckling. Genom intervjuerna urskildes tre grundläggande komponenter i återföreningsprocessen, vilka överlappar varandra. Komponenterna som urskildes är den 90 dagar långa bedömningsperioden, den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende samt själva återföreningen. Den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende har kategoriserats i tre underteman, vilka består av barnens och föräldrarnas roll, socialarbetarnas roll och resursernas roll. Resultaten visar att socialarbetarna betraktar förhållandet mellan barn och förälder, samarbetet mellan de externa socialarbetarna och socialarbetarna på barn- och ungdomsboendena samt resurser som avgörande faktorer för att en återförening ska ske. Analysen i den här studien visar att faktorer på varje nivå i den ekologiska systemteorin påverkar återföreningsprocessen och därmed barnet. För att möjliggöra en återförening måste därför det sociala arbetet inriktas på flera områden runt barnet.

Vägtrafik skapar flera negativa konsekvenser för miljön men även för människors hälsa. Kommuner ansvarar för lokal infrastruktur och är därför en betydande del i arbetet med hållbar stadsutveckling. Studien undersökte hur politiker och tjänstemän i Sveriges medelstora kommuner arbetar för att bilen ska bli mindre attraktiv och för att öka hållbar mobilitet. Undersökningen utgick från Sveriges miljömål samt den strategi som innefattar nya etappmål för hållbar stadsutveckling. Frågeställningen besvarades genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra politiker och fyra tjänstemän från medelstora kommuner i Sverige. Resultat som framkom var att kommunerna arbetar med hållbar mobilitet i olika utsträckning utifrån olika förutsättningar och behov, men att lönsamhet och invånarnas åsikter begränsar arbetet. De slutsatser som drogs var att effektiva strategier krävs för att uppnå hållbar mobilitet vilket inkluderar ökade möjligheter för hållbart resande samt motstånd för bilanvändning. Att ha ett fungerande samarbete mellan politiker och tjänstemän samt ha en sakkunnig person på plats ansågs även vara viktiga prioriteringar och åtgärder. Eftersom att kommunerna värderar ekonomisk lönsamhet och invånarnas åsikter högre än miljön krävs dessutom prioritering på att öka nationell styrning och att regeringen måste sätta hårdare krav på kommuner. / Road traffic creates several negative consequences for the environment but also for human health. Municipalities are responsible for local infrastructure and are therefore a significant part of the work with sustainable urban development. The study examined how politicians and civil servants in Sweden's medium-sized municipalities work to make the car less attractive and to increase sustainable mobility. The study was based on Sweden's environmental goals and the strategy that includes new milestones targets for sustainable urban development. The method consisted of semi-structured interviews with four politicians and four civil servants from medium-sized municipalities in Sweden. The results showed that municipalities work with sustainable mobility to different extents based on different conditions and needs, but that profit and residents opinion limit the work. The conclusions were that effective strategies are required to achieve sustainable mobility which includes increased opportunities for sustainable travel and resistance to car use. Having a functioning collaboration between politicians and civil servants and having an expert on site were also considered important priorities and measures. Since economic profit and residents' opinion is valued higher than the environment by the municipalities, it is necessary to prioritize the implementation of national governance and that the government must set demands on municipalities.

Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel har minskat från 75 procent på 90-talet fram till dagens 50 procent, samtidigt minskar landets åkermarker och jordbruksföretagen avvecklas. Sommaren 2018 var en av de varmaste sommarperioder som uppmätts, ett år där en stor del av Sverige drabbades av torka. Konsekvenserna av extrema väderhändelser drabbar och kommer fortsätta drabba den svenska livsmedelsförsörjningen. En ökad produktion av livsmedel kan öka både arbetstillfällen och leda till mer medvetna val som konsument. Den svenska livsmedelsstrategin syftar till att skapa arbetsmöjligheter och tillväxt samt minska sårbarheten inom livsmedelskedjan för att kunna ökalandets självförsörjningsgrad. Gävleborgs län har skapat en egen handlingsplan för att nå mål som hållbar livsmedelsproduktion och konkurrenskraft. Genom detta arbetevill författarna framföra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som producenter i Gävleborgs län upplever. Hur livsmedelsproduktion kan leda till utveckling av länet samt ge exempel på hur ett resilient jordbruk kan möjliggöras. Livsmedelsproducenter fick därav möjligheten att framföra sina upplevelser av att vara en lokal producent i Gävleborg genom ett frågeformulär kopplat till ämnet. Författarna utförde därefter en SWOT-analys utifrån svaren.Priset på insatsvaror har sedan 2021 ökat vilket påverkat jordbruken genom ökade kostnader av bland annat gödsel, foder och elektricitet, däremot uppger producenter att de inte vågar öka sina varupriser på grund av en redan minskad köpkraft. Detta gör att livsmedelsproducenternas marginaler blir låga och det ekonomiska läget blir ansträngt. Producenterna och den Gemensamma Jordbruks Politiken (GJP) upplever dock att lokala livsmedel har styrkor såsom kvalitet och motståndskraft något som kan bidra till att öka länets självförsörjningsgrad från 38 procent till högre andelar lokalproducerat jämfört med år 2021. Detta är något som potentiellt kan möjliggöras genom resilienta och regenerativa jordbruk där det används naturliga näringskällor, lagrat vatten och förnybar energi. Landsbygdsutvecklingen är en förutsättning för en tillväxt och minskad arbetslöshet inom Gävleborgs län och jordbruken utgör en viktig roll genom att det vid livsmedelsproduktion skapas arbetstillfällen. Detta är något som i sin tur bidrar till landsbygdsutveckling och en stärktsjälvförsörjningsgrad / Sweden’s degree of self-sufficiency in food has decreased from 75 percent in the 90s to today’s 50 percent, at the same time the country’s arable land is decreasing and agricultural companies are closing down.The summer of 2018 was one of the hottest summer periods on record, a year in which a large part of Sweden was affected by drought. The consequences of the extreme weather events affect are and will continue to affect the Swedish food supply. An increased production of food can increase both work opportunities and lead to more informed choices for consumers. The Swedish food strategy aims to create work opportunities, growth and reduce vulnerability within the food chain, in order to increase the country’s degree of self-sufficiency. Gävleborg has created its own plan of action to achieve goals such as sustainable food production and competitiveness. Through this thesis, the authors want to present the strengths, weaknesses, opportunities, and threats that producers in Gävleborg experience. How food production can lead to the development of the country and give examples of how resilient agriculture can be made possible. Food producers were therefore given the opportunity to present their experiences of being a local producer in Gävleborg through a questionnaire linked to the topic. The authors then performed a SWOT analysis based on the responses. The price of commodities has increased since 2021, which has affected agriculturethrough increased costs of among other things, fertilizer, feed, and electricity, but producers state that they do not dare to increase their commodity prices due to an already reduced purchasing power. This means that food producers’ margins become low, and the economic situations becomes strained. However, the producers and the Common Agricultural Policy (CAP) felt that local food have strengths such as quality and resilience, something that can contribute to increasing Gävleborg’s self-sufficiency rate from 38 percent to higher proportions of locally produced food compared to the year 2021. This is something that can potentially be made possible through resilient and regenerative agriculture where natural nutrient sources, stored water and renewable energy are used. Rural development is a prerequisite for growth and reduced unemployment within Gävleborg, and agriculture plays an important role in creating work through food production. This is something that in turn contributes to rural development and a strengthened degree of self-sufficiency

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företag kan använda sig av CSR för att skapa konkurrenskraft. För att undersöka och svara på syftet etablerades tre frågeställningar som djupare gav svar på syftet. De här frågeställningarna berörde hållbarhet inom transportbranschen, hur CSR påverkar företag inom transportbranschen och vilken ambition det finns i branschen idag. För att svara på dessa frågeställningar har en teoretisk referensram etablerats för att senare skapa en kvalitativ studie innehållande intervjuer. Denna kvalitativa studie visade att CSR och hållbarhetsarbete finns och är utsträckta över transportbranschen, att det används av företag både av moraliskt syfte och för att bli mer attraktiva på marknaden. Den största överensstämmelse mellan det teoretiska ramverket och empirin är att båda menar att effektiviteten i CSR-arbetet till stor del är beroende av den kommunikation och förmedling som är involverad. Den största skillnaden mellan det empiriska materialet och det teoretiska ramverket är realiseringen av hållbarhetsarbetet. De empiriska källorna beskriver stor svårighet att implementera CSR i deras företag, på grund av höga kostnader och bristande intresse från intressenter. / The purpose of this essay was to investigate how companies can use CSR to create competitiveness. To investigate and answer the purpose, three questions were established that answered the purpose more deeply. These questions concerned sustainability in the transport industry, how CSR affects companies in the transport industry and what ambitions there are in the industry today. To answer these questions, a theoretical frame of reference has been established to later create a qualitative study containing interviews. This qualitative study showed that CSR and sustainability work exist and are extended across the transport industry and that it is used by companies both for a moral purpose but also to become more attractive on the market. The greatest agreement between the theoretical framework and the empirical data is that both believe that the effectiveness of CSR work is largely dependent on the communication and mediation involved. The biggest difference between the empirical material and the theoretical framework is the realization of the sustainability work. The empirical sources describe great difficulty in implementing CSR in their companies, due to excessive costs and lack of interest from stakeholders.

Bakgrund och problemdiskussion: Till följd av ökade handelsvolymer har användandet av pallar kommit att öka. Hantering av pallar har därför blivit en viktig del i verksamheter, där digitala pallhanteringssystem lyfts som ett hjälpmedel för effektivitet. Digitaliserade pallhanteringssystem kan även ses som ett hjälpmedel för att främja ekonomisk och ekologisk hållbarhet vad gäller företags pallhantering. Trots många fördelar finns även ett antal utmaningar förknippade med implementering av digitala pallhanteringssystem.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera hur interna digitaliserade pallhanteringssystem kan bidra till ekonomisk eller ekologisk hållbarhet. Studien syftar även till att se vilka utmaningar som kan ligga till grund hos företag vid implementering med ett internt digitaliserat pallhanteringssystem.  Metod: Studien är kvalitativ och utgår från ett deduktivt synsätt. Den teoretiska referensramen har hämtats genom en litteraturgenomgång. En komparativ design ligger till grund för studiens design, där empiridelen består av fem semistrukturerade intervjuer med fem olika företag. Analysen utgår från en tematisk analys där teorin och empirin ställs emot varandra för att hitta centrala teman. Resultat: Utifrån studien dras slutsatsen att ett internt digitaliserat pallhanteringssystem inte bidrar till ekologisk hållbarhet i större utsträckning än vad manuell pallhantering gör. Gällande ekonomisk hållbarhet kan ett internt digitaliserat pallhanteringssystem leda till kostnadsbesparingar genom ökad informationstillgänglighet samt att företag kan utnyttja de fördelar som finns med att äga sina egna pallar Studien kan även identifiera utmaningar med implementering av ett internt digitaliserat pallhanteringssystem i form av krav på kundanpassning, misstro om ökade kostnader, samt lågt intresse i pallbranschen och bland beslutsfattare. / Background and problem discussion: As a result of increased trading volumes, the use of pallets has increased. Pallet management has therefore become an important part of operations, where digital pallet management systems are highlighted as a tool for efficiency. Digital pallet management systems can also be seen as a tool to promote economic and ecological sustainability in terms of companies' pallet management. Despite many advantages, there are also a number of challenges associated with the implementation of a digital pallet management system.  Purpose: The purpose of this study is to identify how internal digital pallet management systems can contribute to ecological or economic sustainability. The study also aims to see what challenges that can be identified when implementing an internal digital pallet management system.  Method: The study is qualitative and it is based on a deductive approach. The theoretical frame of source has been collected through a literature review. A comparative design has been used for the study's design, where the empirical section consists of five semi-structured interviews with five different companies. The analysis is based on a thematic analysis where the theoretical and empirical sections are analyzed to find central themes.      Results: The results of the study are that it is concluded that an internal digital pallet management system does not contribute to ecological sustainability to a greater extent than what a manual pallet management does. In terms of economic sustainability, the results are that a digital pallet management system can lead to cost savings due to increased information availability and that companies can use the benefits of owning their pallets. Also, challenges are identified with the implementation of a digital pallet management system in terms of requirements for customized systems, mistrust of increased costs, and also low interest in the pallet industry and among decision makers.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan två aktörer på den klimatpolitiska arenan, den svenska staten och miljörörelsen. Syftet är att jämföra och analysera aktörernas syn på klimatfrågan med särskilt fokus på säkerhetisering och klimaträttvisa i ljuset av ekologisk modernisering som dominerande diskurs i det klimatpolitiska samtalet. Genom en diskursanalys av Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan samt textmaterial från Svenska Naturskyddsföreningen och Extinction Rebellion visar denna studie på hur frågor om säkerhet och rättvisa nedprioriteras i statens sätt att prata om klimatfrågan. Detta förstås utifrån att ekologisk modernisering alltmer blivit den dominerande diskursen i svensk klimatpolitik. Det är i jämförelsen med miljörörelsens sätt att prata om klimatfrågan som detta blir som tydligast. / In this thesis, a comparison is made between two actors in the climate policy arena, the Swedish state and the environmental movement. The purpose is to compare and analyze the actors’ perspectives on the climate issue, with a particular focus on securitization and climate justice in the context of ecological modernization as the dominant discourse in the climate policy conversation. Through a discourse analysis of Sweden’s first climate policy action plan, as well as textual material from two different environmental groups in Sweden, Naturskyddsföreningen and Extinction Rebellion, this study demonstrates how issues of security and justice are deprioritized in the state’s discourse of climate issue. This finding is understood in the light of ecological modernization as the dominant discourse in Swedish climate policy. It is in the comparison with the environmental movement’s way of talking about the climate issue that this becomes most evident.