Det här är en kvantitativ studie som undersöker hur lärare i skolans tidigare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. För att besvara studiens syfte har fyra stycken frågeställningar utformats, dessa undersöker undervisningens innehåll, arbetsmetoder, svårigheter samt om hållbar utveckling genomsyrar elevernas skolgång. Studien baseras på en internetenkät, publicerad i medlemsgrupper på Facebook.com som är riktad mot lärare och arbetande inom skolan. Totalt har 66 personer besvarat enkäten, vidare har tre stycken av dessa besvarat sex stycken följdfrågor om vilka svårigheter de upplever med undervisning om hållbar utveckling.Studiens resultat visar att det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling är det som deltagarna anser att de har mest kunskaper om. Detta visas både genom deltagarnas egen utvärdering av sina kunskaper men också utifrån vad deras undervisning om hållbar utveckling innehåller. Arbetsmetoderna varierar mellan både praktiskt och teoretiskt arbete där undervisningen främst sker inomhus, men vid vissa tillfällen även utomhus. Till viss del genomsyrar hållbar utveckling elevernas skolgång, främst handlar det om återvinning av material samt källsortering. Av de 66 respondenterna upplever 66.2 % stora svårigheter, att det är svårt eller några svårigheter med att undervisa om hållbar utveckling. Det deltagarna anser gör undervisningen om hållbar utveckling svår är deras egen kunskap i området, att veta vad eleverna ska lära sig samt att få eleverna att förstå ett sådant komplext innehåll.Studiens kommer fram till att deltagarnas undervisning om hållbar utveckling främst riktas mot det ekologiska perspektivet genom att använda både praktiska och teoretiska arbetsmetoder och växelvis inomhus och utomhus. Hållbar utveckling ses till viss del som ett ständigt arbete som sker i skolan, där främst källsortering och återvinning av material är dagliga inslag. Att respondenterna upplever undervisningen om hållbar utveckling som svårt beror främst på bristande kunskap, vilket även gör det svårt för lärarna att utforma undervisningen innehåll. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är ett komplext och invecklat undervisningsområde och många av de som deltagit i studien anser att de skulle behöva mer kunskaper om området för att inte uppleva den som svår.

The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development. This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created. Helcom and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan are operating within the framework of Ecological Modernisation and Baltic 21 and the Lighthouse projects within Sustainable Development.

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar. Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp. Biotoptypen kunde i sin tur kopplas till en biologisk art eller artgrupp, kallad profilart, med den specifika biotopen som möjlig livsmiljö. Profilartens habitatpreferenser (storlekskrav och spridningsmöjligheter) satte ramarna för hur konnektiviteten för respektive biotop skulle analyseras. Efter insamling av relevant kartunderlag skapades ekologiska nätverk i Matrixgreen. Nätverken analyserades med avseende på patchernas position i nätverket (”Betweenness Centrality”-analys) samt den totala konnektiviteten i kommunen (Komponentanalys). Gemensamt för de fyra valda biotoperna (våtmark, gräsmark, äldre barrskog och lövskog) är att de indirekt förser oss med de prioriterade stödjande ekosystemtjänsterna livsmiljöer och biologisk mångfald. De prioriterade ekosystemtjänsterna vattenrening, flödesreglering och översvämningsskydd kunde kopplas till biotopen våtmarker och material (dekorativa) och pollinering kunde kopplas till biotopen gräsmark. Till biotoperna barrskog och lövskog kunde de prioriterade ekosystemtjänsterna livsmedel (tama och vilda djur, växter), material (biomassa), bioenergi och klimatreglering kopplas. Nätverksanalyserna visar god konnektivitet i kommunen för våtmarker samt områden med äldre barrskog. För gräsmarker och lövskog är den totala konnektiviteten begränsad. Analyserna visar vidare att för respektive biotop finns ett antal områden som är extra viktiga för konnektiviteten, dessa områden har ett högt så kallat ”Betweenness Centrality”-värde. De ekologiska profiler som ligger till grund för analyserna är teoretiska profiler, inga platsbesök eller inventeringar har gjorts för att se hur verkligheten stämmer överens med teorin. De nätverk som har skapats och analyserats i detta examensarbete ska därför främst ses som en guide till var i kommunen de utvalda ekosystemtjänsterna finns. Nätverken utgör inte fullgoda livsmiljöer för de valda profilarterna och inga direkta slutsatser kan dras om var i kommunen en specifik art finns eller inte. Den biologiska mångfalden är en ekosystemtjänst i sig men utgör också en försäkring för ekosystemen som blir mer resilienta, det vill säga mer stabila och motståndskraftiga mot yttre störningar. Resilienta ekosystem är en förutsättning för de ekosystemtjänster som har studerats. Bristande konnektivitet i landskapet riskerar att leda till ökad fragmentering och en utarmad biologisk mångfald. / Ecosystem services are the direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being. Clean air, clean water, pollination and biodiversity are all examples of ecosystem services that humans depend on and whose value needs to be integrated into decision-making processes in all different levels of society. Local authorities have an important role in this as they at local level through spatial planning have the possibility to steer development towards more sustainable solutions. The aim of this thesis is to make ecosystem services in Knivsta municipality visible through the green structure plan and to analyze the ecological connectivity between the ecological structures using the ArcGIS-tool Matrixgreen. A literature study laid the foundation for further work and was followed by a workshop where important ecosystem services to the municipality of Knivsta were identified. Ecological profiles were created where 11 of the 18 prioritized ecosystem services were associated with specific biotopes which in turn could be linked to a biological species or species groups, called target species, with the specific biotope as possible habitat. The habitat preferences of the target species (size requirements and distribution patterns) worked as a framework for how to analyze the connectivity for each biotope. This was followed by gathering of maps and the making of ecological networks in Matrixgreen. The networks were analyzed with respect to position of the patches in the network (Betweenness Centrality analysis) and the overall connectivity in the municipality (Component analysis). Common to the four selected biotopes (wetland, grassland, coniferous and deciduous forest) is that they indirectly provide us with the prioritized supporting ecosystem services habitats and biodiversity. The prioritized ecosystem services water treatment, flow regulation and flood control were linked to the biotope wetlands and materials (ornamental) and pollination were linked to the biotope grasslands. The biotopes coniferous and deciduous forest could be linked to the prioritized ecosystem services food (domestic and wild animals, wild plants), raw materials (fiber), bio-energy and climate control. The network analyses show good connectivity for wetland areas and coniferous forest in the municipality. The total connectivity for grasslands and deciduous forest is limited. The analyzes also show that for each biotope a couple of areas are especially important for the overall connectivity. These areas have a high Betweenness Centrality value. The ecological profiles upon which the analyzes are based are theoretical profiles, no site visits or surveys have been done to investigate how reality matches theory. The constructed and analyzed networks in this thesis are therefore to be seen mainly as a guide to where in the municipality the selected ecosystem services are available. The networks do not constitute adequate habitats for the selected target species and no conclusions can be drawn as to where in the municipality a specific species exists or not. Biodiversity is an ecosystem service itself but also represents an insurance for the ecosystem that becomes more resilient, i.e. more stable and resilient to external shocks. Resilient ecosystems are essential for the ecosystem services that have been studied. Lack of connectivity in the landscape could lead to increased fragmentation and eventually risk biodiversity depletion.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden. De är ofta väl avgränsade och i förnyelseåtgärder är det relativt enkelt att engagera invånarna. Förändringar i den fysiska miljön skapar förutsättningar att förbättra områdens rykte och bidra till en ökad social stabilitet. Augustenborg i Malmö är ett typexempel för den tidiga efterkrigstidens bebyggelseområden. Området har genomgått en stor förändringsprocess under en åtta års period. Vilket gett resultat på såväl den ekologiska, som de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus & Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.

“Re:Regional” is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master’s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. “Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition” was the starting point of this study. The competition was launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May. During the spring term of 2007 we focused on developing and completing our entry. The competition organizers asked for visionary solutions and fresh new-thinking. This gave us, as participants, a great freedom of action and possibilities to form visionary plans for the future. The main assignment was to illustrate a land use plan for the Helsinki region. The regional planning perspective permeates every part of this study. When the entry had been sent to the jury we wanted to gain higher knowledge about different planning models regarding city planning in regional contexts. Our diploma work is therefore divided into two main chapters. The first chapter has a practical orientation and the second chapter is more theoretical: Part 1. Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition: Apart from a presentation of our competition entry, the first part of this study contains information about the competition, the main assignment, required documents e.t.c. Our proposal “Re:Regional”, that is the regional plan and the detailed studies, is presented after a review of our process of thought. We don’t want to see Greater Helsinki develop into a grown-together grey mass with a centralized and standardized monocentric structure. In our proposal the three cities Nummela, Hyvinkää and Mäntsälä are being developed and strengthened. Less pressure is therefore put on the Helsinki metropolitan area regarding the fast building development that is needed. We suggest that today’s big city district develops inwards with different projects and solutions regarding cheaper dwellings, larger living spaces, new living forms and new forms of urban greenery. “Re:Regional” shows Greater Helsinki as a region with a multicentric structure, where old typologies and dichotomies have faded and where centralizing and decentralizing forces are not seen as opposites. We claim that differentiation can create integration, therefore the region is divided into areas with different characteristics and different levels of urbanity. These are the four so called “Regional Blocks”: - Helsinki Metropolitan Area - The mid-dense centres Nummela, Hyvinkää och Mäntsälä - ”Polycentric Space”, an area within the roads that link Helsinki and the mid-dense centres together - Block number four consists of sparse polycentricity, mainly woodland and agricultural landscape The comprehensive idea to form an integrated regional structure, with well-connected cities and smaller communities, can be described as an important task in many regions today – the fast population growth demands flexible and multicentric solutions. Our working method “Regional Blocks” can be developed and applied in other regions where the aim is to create widened but yet coherent structures. Part 2. Study objects/Comparison/Discussion: In the theoretical part of this study we introduce six study objects that we have chosen together and then divided between us. During the selection of objects we first and foremost didn’t look at the physical structures, instead we focused on the underlying aspects – how the cities in the regions have developed due to different trends in society. Our study objects and the literature we have analysed: A CITY CONCEPT - Social City - Sanna Alm – The book “Sociable Cities The Legacy of Ebenezer Howard” from 1998, by Peter Hall and Colin Ward. AN UTOPIAN REFORM - Urban Field - Ylva Hedin – The article ”Urban Field” from ”Journal of the American Institute of Planners” vol. 31: 4 from 1965, by John Friedmann och Johan Miller. A PLAN OF ACTION - The big city region Portland - Ylva Hedin – The homepage: www.metro-region.org (available: 2007-10-10). A DEVELOPMENT PLAN - The Stockholm Region - Sanna Alm – ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen”, by The Office of Regional Planning and Urban Transportation. A STRATEGY FOR URBAN RENEWAL - Urbana England - Sanna Alm – The report ”Towards an Urban Renaissance” from 1999, by The Urban Task Force. A MODEL FOR SOCIETY FORMATION - Linear Grid - Ylva Hedin – A vision for the Helsinki Regions urban structure from 1993, by Arken Arkitekter. First our study objects are introduced and analysed one by one, then follows a text where the objects are compared with each other and with our regional plan “Re:Regional” on the basis of seven factors: Central idea, Density, Green space, Transport network, Social structures, Planning perspective and The future. The conclusions are drawn in the chapter ”Jämförelse och diskussion” (Comparison and discussion). The study objects are also analysed in relation to different trends in society. Through an evaluation of the study objects and our own regional plan interesting points of comparison are being illustrated under the headlines “Att bygga inåt” (To build inwards), “Tydligare flerkärnighet” (Clearer polycentricity) and “Planeringsperspektiv och fysiska strukturer” (Planning perspectives and physical structures). In the last chapter we discuss ecological and social sustainability in a regional context – these two dimensions of sustainable development was focused on during the work with “Re:Regional” and are also discussed in the text where the objects are compared with each other. / Utgångspunkten för detta examensarbete, som vi valt att kalla ”Re:Regional”, har varit arkitekttävlingen ”Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition”. Tävlingen utannonserades den 15 december 2006 och sista dag för inlämning av bidrag var den 31 maj. Under vårterminen 2007 fokuserade vi alltså enbart på att arbeta fram ett tävlingsbidrag. I en arkitekttävling är de huvudsakliga ramarna för projektet redan formulerade i ett tävlingsprogram. Samtidigt efterfrågas i denna tävling nytänkande och idérikedom, vilket gav oss som deltagare stor frihet och stora möjligheter att forma och arbeta fram visionära planförslag och konceptuella idéer. Den huvudsakliga uppgiften var att illustrera en regionplan, en framtidsvision för Helsingforsregionen. Det regionala planeringsperspektivet i tävlingsuppdraget genomsyrar innehållet i hela examensarbetet. Efter att bidraget lämnats in ville vi få djupare kunskap om olika planeringsmodeller för stadsutveckling i regionala sammanhang. Vårt examensarbete har därmed delats in i två huvudkapitel: Del 1. Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition: Förutom en presentation av vårt tävlingsbidrag, ges i den första delen av detta arbete information om själva tävlingen och vad uppgiften omfattade. Vi presenterar även vår tankeprocess inför utformningen av regionplanen, samt inför de detaljerade studierna. Denna del av arbetet består av material på både engelska och svenska. Då tävlingsspråket var engelska, har de delar som ingick i vårt bidrag ej översatts. ”Re:Regional” är vår vision för hur storstadsregionen Helsingfors skulle kunna utvecklas fram till år 2050. Visionen har bland annat varit att skapa en regional struktur där skillnaderna mellan centrum och periferi kan suddas ut. Vi har inte velat skapa en megastad, eller en struktur inom vilken all fokus riktas mot en central stadskärna. Då Helsingfors är en relativt glest bebyggd storstad anser vi att det finns stora möjligheter att komplettera och förtäta redan bebyggda områden. Vi föreslår därför en utbyggnadsgräns runt storstaden. Samtidigt vill vi öka mångfalden och valmöjligheterna inom regionen genom att skapa fyra s.k. ”Regional Blocks” (regionala typer/delområden) med olika grader av urbanitet: - storstaden Helsingfors - städerna Nummela, Hyvinkää och Mäntsälä - “Polycentric Space”, det område som ringas in av de fyra städerna och som ska innehålla mindre samhällen - ett större område med skogs- och jordbruksmark med en gles småkärnig struktur Den övergripande och huvudsakliga idén om att forma integrerade, bättre sammanhållna stads- och samhällsstrukturer inom Helsingforsregionen, känns minst sagt aktuell. Den snabba befolkningstillväxt som sker i många regioner idag kräver flexibla, flerkärniga lösningar. Om fokus endast är inställt på att förtäta och bygga ut en regions storstadsområde, finns det risk för att resten av regionen utvecklas till en stor, gles periferi, inom vilken befolkningen hela tiden måste förhålla sig till ett storstadsområde. Vår arbetsmetod ”Regional Blocks” skulle även kunna användas i andra regioner där det finns en målsättning att skapa vidgade men ändå sammanhållna strukturer. Del 2. Studieobjekt/Jämförelse/Diskussion: I den mer teoretiska delen av examensarbetet presenteras sex studieobjekt vi valt ut tillsammans och sedan fördelat mellan oss. Vid valet av studieobjekten utgick vi i första hand inte från objektens fysiska former, det vill säga hur de i olika sammanhang etiketteras (som till exempel centralorts- eller nätverksregioner). Istället har vi utgått ifrån de bakomliggande aspekterna, hur städerna i regionerna utvecklats med bakgrund i olika samhällstrender. Våra studieobjekt och den litteratur vi utgått ifrån: ETT STADSKONCEPT - Social City - Sanna Alm – Boken “Sociable Cities The Legacy of Ebenezer Howard” från 1998, av Peter Hall och Colin Ward. EN UTOPISK REFORM - Urban Field - Ylva Hedin - Artikeln ”Urban Field” från tidskriften ”Journal of the American Institute of Planners” vol. 31: 4 från 1965, skriven av John Friedmann och Johan Miller. EN HANDLINGSPLAN - Storstadsregionen Portland - Ylva Hedin - Det regionala planeringsorganet Metros hemsida: www.metro-region.org (tillgänglig: 2007-10-10) där handlingsprogrammet ”2040 Growth Concept” finns tillgängligt. EN UTVECKLINGSPLAN - Stockholmsregionen - Sanna Alm - ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen” (planen vann laga kraft i november 2002), framtagen av Regionplane- och trafikkontoret. EN STRATEGI FÖR URBAN FÖRNYELSE - Urbana England - Sanna Alm - Rapporten ”Towards an Urban Renaissance” från 1999 skriven av The Urban Task Force. EN MODELL FÖR SAMHÄLLSBILDNING - Linear Grid - Ylva Hedin - En vision för Helsingforsregionens stads- och samhällsstrukturer framtagen av Arken Arkitekter 1993. Studieobjekten presenteras och analyseras först var och en för sig, sedan följer jämförelser mellan dem, inklusive vår regionplan utifrån sju olika faktorer: Bärande idé, Täthet/Gleshet, Grönska, Transportnät, Sociala strukturer, Planeringsperspektiv och Framtiden. I kapitlet ”Jämförelse och diskussion” dras slutsatser av analyserna utifrån de sju faktorerna, studieobjekten analyseras även i förhållande till övergripande samhällstrender. Med hjälp av studieobjekten görs även en utvärdering av vår regionplan där särskilt intressanta jämförelsepunkter belyses utifrån underrubrikerna ”Att bygga inåt”, ”Tydligare flerkärnighet” samt ”Planeringsperspektiv och fysiska strukturer”. I det avslutande kapitlet för vi var sin diskussion om ekologisk respektive social hållbarhet – två hållbarhetsdimensioner vi fokuserade på i tävlingsbidraget, och som även belyses i jämförelserna mellan studieobjekten. / Alla illustrationer i detta examensarbete (om inget annat uppges) är skapade av Sanna Alm och Ylva Hedin. saal02@student.bth.se, ylhe02@student.bth.se

Förväntad effekt av vårdens elektroniska IT-system är ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Ett första villkor för att kunna uppnå detta är att IT-systemet används. I denna studie granskas ett underutnyttjat IT-system, använt för informationsöverföring mellan olika huvudmän vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Granskningen baseras på teorier om hur individers intention och vilja till att använda ett IT-system initieras eller upprätthålls genom omgivningens påverkan. Resultatet visar att IT-användare i den patientnära vården (mikrosystemet) saknar adekvat tekniskt, organisatoriskt (mesosystemet) och ledningsstöd (makrosystemet), vilket kan förklara underutnyttjandet. / Expected impact of electronic healthcare systems is increasing patient safety, care quality and availability. Using the system is essential to achieve this. This study explain the assimilation gap in an electronic healthcare system used in coordinated care planning by theories how individuals’ intentions and willingness to use electronic systems is affected by environmental influences. The result shows that the end users lack technical, organizational, and management support, which can explains the assimilation gap.

Today, most of us live without a physical understanding of what agriculture does in and for modern societies and what its implications are. This makes it hard to see all the complex facets surrounding the farming practice and its connection to our past, present and future. This study explores how peri-urban farmers experience what they find to be a weak practice of the for them purely theoretical phenomenon of sustainable development. Five in-depth interviews were conducted with unconventional farmers in fertile Swedish agricultural area around Mälardalen. Nearby cities include Stockholm, Enköping and Uppsala. The qualitative empirical study deals with issues of peri-urban agriculture and sustainable intensification of agriculture. But above all describes clusters of how the farmers experience the concept of sustainable development. The methodology of phenomenology is used as a way of experiencing what the farmers express both explicitly and implicitly. By adding the term sustainable farming, a triangulation is done for a sustainable development. Two peer-reviewed studies that launch the terms ecological understanding (Carlsson 1999) and distance moral (Almers 2009), together with the sustainability terms, make a more robust theoretical framework for interpreting a sustainable development. The third peer-reviewed study by Larsson (2016) uses scenario analysis of what an up-scaled agriculture in Polish and three Baltic states could mean for the Baltic sea region.  The scenarios point out the effects of either converting into Ecological Recycling Agriculture (ERA) or to the conventional agriculturarl policy (CAP) as promoted in Sweden and the European Union. The empirical study as well as the peer-reviewed studies mutually find a dissonance between theory and practice between governance, organizations, farmers and consumer behavior when it comes to sustainable farming as well as a sustainable development as defined by the UN (WCED 1987). The study raises how a sustainable intensified farming, SIA, (Rockström 2016) and the theoretical framework of sustainable development could benefit from a higher level of ecological understanding and distance moral. The study also suggests a new term: ecemony, from a semantic merger of the terms economy and hegemony. By ecemony I argue that the economy has been given such prominance by and for us, that it pours through our minds and collective thoughts and governance so that it now constitutes our common senses. / I dagens samhällen lever merparten av befolkningen utan egen djup kunskap om eller praktisk erfarenhet av jordbruk. Det påverkar våra uppfattningar om oss själva och vår plats och roll i samhället. Dagens jordbruk och samhällsutveckling att tätt sammanflätade på gott och ont. De både samverkar och motverkas av respektives effekter i form av dolda kostnader. Syftet med studien är att ta reda på hur hållbarhetsbegrepp uppfattas av de periurbana jordbrukarna mätt som kvalitativt skilda beskrivningskategorier med fenomenografisk metod. Studien baserar sig på fem semistrukturerade djupintervjuer med periurbana jordbrukare och identifierar deras uppfattningar om hållbarhetsbegreppet som studiens resultat. Studien omfattar förutom egen empiri också begreppen avståndsmoral (Almers 2009) och ekologisk förståelse (Carlsson 1999) genom tidigare forskning. Ytterligare en studie (Larsson 2016) som använts utgår från tre scenarier för hur jordbruk i Östersjöregionen kan bli mer hållbart. Frågeställningarna som valts är: Vad är jordbrukarnas uppfattningar om begreppet en hållbar utveckling? Vilka uppfattningar har de av begreppet ett hållbart jordbruk? Vad har jordbrukarna för tilltro till om hållbarhetsdefinitionen kan förverkligas?  I den empirin och med stöd av dessa studier, framläggs att och hur ekonomin dominerar över de sociala och ekologiska aspekterna inom hållbarhetsbegreppet och hur stora skillnader mellan ord och handling råder inom praxis i hållbarhetsfrågan. Låg förståelse för ekologi och moralfrågor inom hållbarhetsområdet minskar enligt studien sannolikheten för att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling. I diskussionen återknyts till frågeställning och syftet. Där diskuteras även det som framkommer i uppsatsens bakgrund och problembeskrivning exempelvis att samhällets utmaningar i hög grad sammanfaller med jordbrukets. Aktuell forskning liksom den egna empirin pekar på att pedagogiska, etiska och moraliska utmaning väntar våra samhällen. Slutsatsen blir att moral och etikfrågor kan stärka det teoretiska begreppet hållbar utveckling.

Förtätning är ett återkommande tillvägagångssätt i kommuners stadsplanering. Det innebär att stadsdelar binds samman med andra delar, såsom centrumkärnan. Förtätningen är ett ideal som uppstod i samband med kritiken mot dess motsats, utglesning. Utglesningen har ansetts vara en stor olägenhet då det innebär att människor och platser blir separerade från varandra och ökar avstånden. Teorierna går dock isär. Långt ifrån alla anser att förtätning innebär en hållbar utveckling, det vill säga utveckling där samtliga hållbarhetsaspekter får samma utrymme. Förtätning har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande och är idag ofta idealet för en hållbar stad men frågan är om det verkligen är fullständigt hållbart?   Den tidigare forskning som ligger till grund för studien är hämtad för att få en ökad förståelse samt objektivitet inför förtätningens för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge läsaren och oss själva en förståelse för hur förtätning som planeringsideal påverkar Karlstad kommuns sociala och ekologiska hållbarhet samt om resultat på ökad hållbarhet till följd av förtätning kan påvisas genom mätningar och analyser. Frågeställningarna är således av sådan art att de kan besvara vårt syfte. Vilka fördelar och nackdelar innebär förtätning i kommunen, hur och på vilket sätt beräknas social och ekologisk hållbarhet och om hållbarhet kan legitimeras i förtätning? Den metod som använts för insamling av det empiriska resultatet är kvalitativ. Således är de metoder som valts textanalys av kommunala styrdokument samt en intervjustudie med kommunala tjänstemän och politiker.   Utifrån tidigare teorier och forskning ger vår analys av det empiriska materialet resultatet att det finns både för- och nackdelar med förtätande åtgärder, och att den ekonomiska dimensionen väger tyngre i besluten än de ekologiska och sociala aspekterna. Även om svaren på frågeställningarna i denna analys visar på både positiva och negativa konsekvenser, så går det inte att entydigt säga att de kan härledas till förtätning om det inte finns mätningar och analyser som visar på ett hållbart resultat. Alla städer är olika, vilket också gäller Karlstad. Därför är det, enligt oss, inte berättigat att hävda att förtätning i Karlstad leder till hållbar utveckling förrän kommunen kan redovisa ett resultat som kan påvisa att de förtätande åtgärderna de facto har stärkt den sociala och ekologiska såväl som den ekonomiska hållbarheten. / Densification is a recurring approach in municipal urban planning. This means that local districts are tied to other parts, such as the center core. The densification is an ideal that arose in connection with the criticism of its opposite, sprawl. The sprawl has been considered a major inconvenience as it means that people and places are separated from one another and increases the distances. However, the theories goes apart. Far from all, considers that densification means sustainable development, such a development where all sustainability aspects get the same space. In recent decades, densification has become increasingly popular and today it is often the ideal for a sustainable city, but the question is whether it is truly sustainable or not?   The previous research which forms the basis of the study has been obtained to gain increased understanding and objectivity to the pros and cons of densification. The purpose of the study is to give the reader and ourselves an understanding of how densification as a planning ideal affects Karlstad municipality's social and ecological sustainability as well as results of increased durability due to densification can be demonstrated by measurements and analyzes. The questions thus are of such a nature that they can answer our purpose. What advantages and disadvantages involves densification in the municipality, how and in what way is social and ecological sustainability calculated and can sustainability be legitimized in densification? The method used for collecting empirical results is qualitative. Thus, the selected methods are text analysis of municipal regulatory documents as well as an interview study with municipal officials and politicians.   Based on earlier theories and research, our analysis of the empirical material shows results of that there are both advantages and disadvantages with densifying measures, and that the economic dimension prevail in decisions rather than the ecological and social aspects. Even if the answers to the questions in this analysis, shows both positive and negative consequences, it is not possible to conclusively say that they can be attributed to densification unless there are measurements and analyses on sustainable results. Every city is different, which also includes Karlstad. It is therefore, according to us, not entitled to claim that densification in Karlstad leads to sustainable development until the municipality can report results that can demonstrate that densifying measures in fact has strengthened the social and ecological as well as economic sustainability.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken hänsyn “fast fashion”- och “functional fashion”-företag tar till det ekologiska perspektivet inom CSR gällande val av material och design under produktutvecklingsprocessen. Studien syftar även till att undersöka hur målsättningarna i CSR-arbetet skiljer sig åt mellan de olika fallföretagen. Metod: Studiens upplägg grundas i en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer hos företag med personer som besitter kunskap inom CSR, design, material och produktutveckling. Den teoretiska referensramen består av vetenskaplig artiklar och böcker. Slutsats: Slutsatsen i denna studie visar på att CSR är ett komplext begrepp med många definitioner som behöver omdefinieras för att företag tydligt ska förstå dess innebörd. Viljan att arbeta med CSR behöver även komma uppifrån högsta ledningen för att få störst genomslag och en lyckad integrering i samtliga delar av företaget. Designers inverkan på om plagget blir ekologiskt eller inte är av stor grad då de medverkar i produktutvecklingens början. Ett flertal designstrategier kan utläsas för att en produkt ska bli mer ekologisk. Materialval är dessutom kritiskt för att utveckla ekologiska produkter där en framväxt av nya alternativa textilmaterial och mindre skadliga beläggningar har uppkommit. Slutligen anses återvinning vara en framtida lösning för att reducera det textila avfallet, men där teknik och kunskap eftersöks för att kunna genomföras. / Purpose: The purpose of this study is to examine what consideration is taken by fast fashion and functional fashion companies into the ecological perspective within CSR regarding the choice of the design and material during the product development process. The study also aims at examining how the CSR activities differ between the various companies. Method: The design of this study is based on a qualitative research method with a deductive approach. The empirical data was collected by interviewing respondents who hold knowledge within CSR, design, materials and product development. The theoretical framework consists of peer reviewed articles and books. Conclusion: The conclusion of this study shows that CSR is a complex term with multiple definitions that needs to be redefined so that companies can get a clear understanding of its meaning. The desire to work with CSR needs to come from top management to ensure a great impact and a successful integration across all departments within the company. The designers have a great impact on whether the garment becomes organic or not because of their involvement in the beginning of the product development process. A number of design strategies are presented on how to make a product more organic. The choice of material is also critical in developing organic products where new alternative materials and less harmful coatings have emerged. Finally, recycling is considered to be a future solution in reducing textile waste, however extended knowledge and technology are sought to succeed. / Företagsekonomi III - Detaljhandel och service management: examensarbete (kandidat)