京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第18676号 / 医博第3948号 / 新制||医||1007(附属図書館) / 31609 / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 中山 健夫, 教授 川上 浩司, 教授 柳田 素子 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Bakgrund Sjuksköterskor ska arbeta för att uppmärksamma och behandla undernäring samt utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. Trots det är undernäring ett stort problem hos äldre. Olika barriärer kan finnas som utmanar sjuksköterskors möjligheter i nutritionsomvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet att vårda äldre med undernäring. Metod Arbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en innehållsanalys. Resultat Alla studier var kvalitativa publicerade mellan 2011-2022 från Europa och Australien. Sjuksköterskor saknar kompetens för att uppmärksamma och behandla undernäring. Kommunikationen med patienten, mellan olika professioner i teamet och mellan andra vårdgivare brister. Resultatet visade även organisatoriska hinder såsom tidsbrist och möjlighet att erbjuda patienten en personcentrerad måltidssituation, vilket utmanar sjuksköterskans möjligheter att tillgodogöra patienten en god nutritionsvård. Slutsats Organisationen behöver prioritera arbetet med undernäring så att sjuksköterskan får bättre utbildning inom ämnet och ges tid och utrymme att arbeta personcentrerat. Kommunikation och dokumentation behöver bli enklare att utföra mellan vårdgivare och riktlinjer för arbetet med undernäring behöver implementeras i alla verksamheter. / Background Nurses must work to recognize and treat malnutrition and perform adequate nursing measures. Even so, malnutrition is a major problem in the elderly. Different barriers can exist that challenge nurses' opportunities in nutrition nursing. Aim To describe nurses' experience of caring for the elderly with malnutrition. Method The work was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A total of 11 scientific articles were included and analyzed through a content analysis. Results All studies were qualitative published between 2011-2022 from Europe and Australia. Nurses lack the skills to recognize and treat malnutrition. Communication with the patient, between different professions in the team and between other care providers is lacking. The results showed organizational obstacles such as lack of time and the possibility of offering the patient a person-centered meal situation, which challenges the nurse's ability to provide the patient with good nutritional care. Conclusions The organization needs to prioritize the work with malnutrition so that the nurse receives better training in the subject and is given time and space to work person-centered. Communication and documentation need to become easier to carry out between healthcare providers and guidelines for working with malnutrition need to be implemented in all operations

Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och runt om i världen, vilket i många fall kan resultera i svåra komplikationer som i sin tur innebär längre sjukhusvistelser. Tidig mobilisering efter höftfrakturkirurgi är viktigt för en förbättrad återhämtning samt för att förebygga komplikationer. Rehabilitering syftar till att återställa den tidigare rörelseförmågan, men många patienter uppnår inte samma fullständiga aktivitetsnivå som de hade innan frakturen. Tidig mobilisering är en nyckelfaktor för att förbättra rehabiliteringen hos äldre patienter med höftfrakturer. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar tidig mobilisering efter en höftfraktur hos äldre patienter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, baserad på nio vetenskapliga artiklar som valdes ut och granskades. Resultat: Tre kategorier identifierades, Begränsningar hos patienten, Drivkraft och rädslor samt Personalrelaterade faktorer. De främsta faktorerna som hindrar den tidiga mobiliseringen är kognitiv funktionsnedsättning, samtidiga ohälsotillstånd, rädslor och personalens förutfattade meningar. Patientdrivkrafter såsom motivation samt stöd och uppmuntran från personalen är fynd som bidrar till en framgångsrik mobilisering. Konklusion: Personal inom vården behöver tydliga riktlinjer och kunskap om tidig mobilisering efter höftfraktur, mer forskning kring sjuksköterskans roll vid tidig mobilisering behövs. / Background: Hip fractures in the elderly are a common health problem in Sweden and around the world, which in many cases can result in severe complications, which mean more extended hospital stays. Early mobilization after hip fracture surgery is essential for improving recovery and preventing complications. Rehabilitation aims to restore the patient’s previous mobility, but many patients do not achieve their whole pre-fracture activity level. Mobilization is crucial to improving rehabilitation for elderly patients with hip fractures. Aim: The aim was to investigate factors that influencing early mobilization after a hip fracture in elderly patients. Method: The study was conducted as a general literature study and nine articles were selected and reviewed. Results: Three categories were identified, Patient limitations, Drive and fears and Staff-related factors. The main factors preventing early mobilization are cognitive impairment, co-existing health conditions, fears and staff preconceptions. Patients’ drive such as motivation and support and encouragement from staff, are findings that contribute to successful mobilization. Conclusion: Healthcare professionals need clear guidelines and knowledge about early mobilization after hip fracture, and more research on the role of nurses in early mobilization is needed.

Äldre patienter har ofta komplexa vårdbehov som kan relateras till åldersförändringar på bland annat organsystemen. Detta kan medföra svårigheter i att tolka symtom och tecken vilket också ytterligare kompliceras genom att äldre tar flera läkemedel, ofta samtidigt. Det förekommer fördomar och diskrimineringar i samhället som kan påverka människors hälsa och välbefinnande utifrån deras ålder, vilket benämns som ålderism. Detta kan påverka hur hälso- och sjukvården bedrivs. Sjuksköterskor ska bedriva en vård där hälsa främjas och lidande lindras och har därför ett ansvar att påverka och främja jämlik vård. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av jämlik vård med fokus på äldre patienter. Metoden som användes till kandidatuppsatsen var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserades. I resultatet identifierades tre huvudteman: brist på kunskap, bristande arbetsmiljö samt äldre patienter i vården. Även sex underteman identifierades vilka berörde brist på utbildning, närståendes delaktighet, brist på tid, arbetsbelastning, omvårdnad av äldre och värdig vård. Resultatet visar att sjuksköterskor erfor ojämlik vård till äldre patienter vilket kan skapa oetiskt vårdande samt lidande hos äldre patienter. / Elderly patients often have complex care needs that can be related to age changes, in among other things, the organ systems. This can lead to difficulties in interpreting symptoms and signs, which is further complicated since elderly often use several medications at the same time. There are prejudices and discriminations in society that can affect people's health and well-being based on their age, which is referred to as ageism. This can affect how health care is conducted. A licensed nurse must provide care where health is promoted and suffering is alleviated. The nurse therefore has a responsibility to influence and promote equal care. The purpose was therefore to examine nurses' experiences of equal care with a focus on elderly patients. The method used was a literature review where nine articles were studied. The results identified three main themes: lack of knowledge, lacking work environment and elderly patients in care. Six sub-themes were also identified education, the participation of relatives, lack of time, workload, care of the elderly and dignified care. The result shows that nurses experience unequal care for elderly patients, which can create unethical care and suffering among elderly patients.

I och med en förbättrad folkhälsa och därmed en livslängd som tilltar ökar förekomsten av åldersrelaterade ögonsjukdomar. Forskning har visat att sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård inte uppmärksammar synnedsättning i någon större utsträckning. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att hjälpa den äldre vårdtagaren gällande ögonsjukdom och synnedsättning vilket kan förbättra deras hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att utforska kommunsjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad till äldre vårdtagare med ögonsjukdom. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, deltagare i studien var sex kommunsjuksköterskor. Resultatet visade att de upplevde bristande erfarenhet om ögonsjukdomar och att det inte prioriterades i dokumentation och omvårdnad. Vidare visade resultatet att samarbetet mellan vårdpersonal är betydelsefull, sjuksköterskan i kommunen arbetar vanligtvis på avstånd från vårdtagaren och måste förlita sig på omvårdnadspersonal. Det framkom också att det fanns ett kunskapsbehov om ögonsjukdomar och kompetensutveckling efterfrågades. Utbildning om ögonsjukvård för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i kommunen är betydelsefullt i framtiden samt vidare forskning om omvårdnad vid ögonsjukdom inom kommunal hälso- och sjukvård. Kunskapen som studien gett är att den kan skapa förutsättningar för kommunsjuksköterskan att arbeta hälsofrämjande och därmed skapa en trygg tillvaro för den äldre vårdtagaren med ögonsjukdom. / With the improved health and longevity, the incidence of age-related eye diseases increases. Research has showed that nurses in public health do not pay attention to visually impaired at any significant extent. Nurses have an important role in helping the elderly patient regarding eye disease and vision loss which can improve their health and wellbeing. The purpose of the study was to explore the Municipality nurse's experiences of care for older patients with eye disease. The study was conducted as a qualitative interview with the inductive approach, participants in the study were six municipal nurses. Results showed that they experienced a lack of experience of eye disease and it was not a priority in the documentation and nursing. The results also showed that cooperation between health professionals is important because the nurse in the municipality usually work at a distance from the patient, and must rely on the nursing staff. It also emerged that there was a need for knowledge about eye diseases and skills were needed. Training of ophthalmic care for nursing students and nurses working in the municipality is significant in the future as well as further research on the care of eye disease in municipal health care. The knowledge that the study has given is that it can create the conditions for municipal nurses to promote health and give a safe environment for the older patient with eye disease.

No description available.

Bakgrund: År 2060 beräknas antalet personer över 65 år att ha ökat till 56 % av befolkningen i Sverige. Fastän äldre patienter nyttjar ambulansen i allt högre omfattning så har inte utbildningen för ambulanssjuksköterskor förändrats särskilt mycket för att möta de specifika behov som en äldre befolkning har. Den förväntade livslängden ökar bland jordens befolkning och under det senaste århundradet har kroniska hälsoproblem ersatt infektiösa sjukdomar som den dominerande belastningen på hälso- och sjukvården. Nästan alla kroniska tillstånd är starkt relaterade till åldrande. Syfte: Att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Metod: Ett ändamålsenligt urval av nio ambulanssjuksköterskor intervjuades om sina upplevelser av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades fem huvudkategorier; Att utesluta livshot, Att det är komplext att ge vård till äldre, Att bygga upp en bank av kunskaper, Att kunna göra något för den äldre patienten och Att lyssna till den äldre patientens livshistoria. De flesta deltagare beskrev det på ett eller annat sätt som positivt att vårda äldre patienter. Alla beskrev hur det var viktigt att se till hela patienten och dennes omgivning och att anpassa kommunikationen för att kunna ge bästa vård. Mer utbildning efterfrågades för att kunna möta de behov som finns hos den äldre patientgruppen. Akutsjukvård ansågs inte alltid vara den bästa vården för denna patientgrupp. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna upplevde arbete med de äldre patienterna både roligt och utmanande. Även om deltagarna tyckte att grundutbildningen gav en bra grund att stå på i sitt yrke så ville många utöka sina kunskaper inom området äldre patienter och deras sjukdomar. Deltagarna beskrev tydligt vikten av att se till hela patienten vid vårdtillfället och hur den holistiska synen på människan och dess omgivning både kunde ge lindring men även mer information om patienten och dennes sjukdomshistoria. Synen på vad vård och omsorg innebär verkar vara genomgående lika hos alla deltagare i studien. Ett intresse för att göra gott för individen genomsyrar de svar som kommer fram i studien. / Background: In 2060, the number of people over 65 years old is estimated to have increased to 56% of the population in Sweden. Although older patients use the ambulance to an increasing extent, the training for ambulance nurses has not changed much to meet the specific needs of an elderly population. Life expectancy is increasing among the world's population and over the last century, chronic health problems have replaced infectious diseases as the dominant burden on health care. Almost all chronic conditions are strongly related to aging. Objective: To illustrate the paramedics experience of caring for elderly patient with multimorbidity. Method: An appropriate selection of nine paramedics were interviewed of their experiences in caring for elderly patients with multimorbidity. The interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: The analyze presented five categories; To exclude lifethreat, To care for the elderly is complex, To build up a bank of knowledge, To do something for the elderly patient and To listen to the elderly patients life story. Most participants described it to be positive in one way or another to care for older patients. All the participants describe how important is was to see the whole patient and their surrounding and to adapt the communication to give the best care. More education was requested to be able to meet the needs of the elderly patients. Emergency care was not always considered to be the best care for this group of patients. Conclusion: The paramedics experienced the work with elderly patient to be both fun and challenging. Even if the participants thought that the basic training of the nursing programme provided a good foundation for their profession a lot of them wanted to increase their knowledge in the area of older patients and their diseases. The participants clearly described the importance of seeing the whole patient when caring for them and how the holistic view of the human being and their surroundings could both palliate but also give more information about the patient and their anamnesis. The approach to what nursing and care really means seems to be consistent in all the participants in the study. An interest to do good for the individual pervades the answers in this study.

Falls and related injuries have affected residents in long-term care facilities for many years. It has been well-established that patient fall prevention includes staff education and hourly rounding in addition to adequate risk assessment. These steps, taken together, have the potential to decrease a 52.7% fall rate on the long-term care pilot unit. The purpose of this quality improvement project was to: (a) educate staff on the process of properly performing hourly rounding and (b) and achieve a decreased incidence of falls from the current fall rate. Thus, the practice-focused question for the project addressed whether rounding hourly on patients in a long-term care facility would decrease the numbers of falls and related injuries. The conceptual framework used for this evidence-based project was the Institute for Healthcare Improvement's rapid cycle improvement. A sample size of 40 residents' fall rates were compared for a 6-week period before the intervention of hourly rounding to the fall rates after 6 weeks of full implementation of the rounding process. A Wilcoxon Signed Ranks test (z = -4.169, p < .001) showed that there was a statistically significant improvement in staff knowledge when mean pretest scores (75.9%) were compared to posttest scores (94.5%). Nursing staff were also evaluated on competencies, and 100% of the staff successfully completed the competency checklist on the first attempt. Post project fall rates revealed a decreased fall rate by 22% over a 6-week period post implementation. Nursing leadership should ensure that staff are continually educated on policies being implemented to ensure an effective outcome. Having hourly rounding as a permanent policy can decrease the patient's fall rate and improve patient safety, a positive social change.

Background: The elderly population is increasing, and the chronic disease type 2 diabetes is becoming more prevalent, and this affects their well-being. This results in high costs regarding managing the recommended healthy lifestyle. Patients experience both psychological and physical impact due to fear of disease complications and becoming multimorbid. Purpose: To describe elderly patients ́ experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature study with qualitative content analysis based on 12 original qualitative articles was conducted with focus on patients ‘experiences. Results: Three main categories and six sub-categories were emerged: Emotional experiences, Experiences of support and Need for diabetes education program. Subcategories were fear and frustration, hopelessness, Acceptance and social support, Attitudes towards the health careteam, lack of knowledge about T2D and experiences of low self-efficacy. Conclusion: Literature study has shown that patients have different experiences of living with type 2 diabetes and a more individualized diabetes care is needed. The nurse should also approach the patient from a holistic perspective by focusing on the whole person and not juston the disease. Implications: Further research is recommended to promote quality of life in elderly patients with type 2 diabetes. / Bakgrund: Den äldre befolkning ökar samtidigt som den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 bli alltmer förekommande vilket påverkar välbefinnandet. Detta resulterar i höga kostnader föratt hantera den rekommenderade hälsosamma livsstilen. Patienter upplever både psykologisk och fysisk påverkan på grund av rädsla för sjukdoms komplikationer och att bli multi-sjuka. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys grundad på 12 original kvalitativa artiklar som genomfördes med fokus på patienters upplevelser. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier formulerades. Huvudkategorier: Känslomässig erfarenhet, Upplevelser av stöd och Behov av diabetesutbildningsprogram. Subkategorier: Rädsla och frustration, Hopplöshet, Acceptans och socialt stöd, Attityder till hälso-sjukvård teamet, Brist på kunskap om T2D och Upplevelser av låg self-efficacy. Slutsats: Litteraturstudien har visat att patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ 2 och att det behövs en mer individanpassad diabetesvård. Sjuksköterskan bör också bemöta patienten utifrån en helhetssyn genom att fokusera på hela person och inte bara på sjukdomen. Implikationer: Vidare forskning rekommenderas med avseende att främja livskvalitet hos äldre patienter som drabbas av diabetes typ 2.

Bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre patienter är ett stort växande samhällsproblem. Äldre patienter har en större benägenhet att drabbas av psykisk ohälsa på grund av förändringar i livssituationen. Detta växande problem kräver kunskap och adekvat utbildning hos vårdpersonalen för att bemöta dessa patienter på ett personcentrerat och värdigt sätt. Syfte Syftet är att beskriva hur äldre personer med psykisk ohälsa upplever sig bemötta i hälso- och sjukvården. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Alla artiklar har bedömts utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för att kvalitetssäkra informationen. Resultatet bearbetades och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades vid sammanställning av resultatet, dessa tre huvudkategorier är: Att bli lyssnad på, kommunikation och delaktighet i egen vård. Resultatet visade på vad äldre värdesätter i mötet med vårdpersonal och vilka faktorer som kan leda till att äldre inte väljer att söka vård för psykisk ohälsa. Respekt, engagemang och att bli tagen på allvar är centrala delar i mötet mellan patienter och vårdpersonal. Slutsats Äldre patienter väljer i stort utsträckning att prioritera bort behovet av att söka hjälp för psykisk ohälsa. Detta på grund av att psykisk ohälsa ses som en naturlig del av åldrandet både hos patient och vårdpersonal, samt rädsla för att bli illa bemött. / Background Mental illness in elderly patients is a major growing societal problem. Elderly patients have a greater tendency to suffer from mental illness due to lifestyle changes. This growing problem requires knowledge and adequate training on the part of healthcare professionals to respond to these patients in a person-centered and dignified manner. Aim The aim of this study was to describe elderly patients' experience of treatment of mental health issues in healthcare services. Method This non-systematic literature review is based on 14 scientific articles with a qualitative, mixed-method and quantitative approach. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. Using Sophiahemmet University assessment basis, the articles have undergone a quality review to ensure scientific classification and quality. The results were processed and analyzed with an integrated data analysis. Results Three main categories were identified when compiling the results, these three main categories are: Being listened to, communication and participation in self-care. The results showed what the elderly value in the meeting with healthcare personnel and which factors can lead to the elderly not choosing to seek care for mental illness. Respect, commitment and being taken seriously are central parts of the meeting between patients and healthcare staff. Conclusions Older patients tend to deprioritize the importance of seeking help for mental illness. This is because mental illness is seen as a natural part of aging in both patients and healthcare staff, as well as fear of being treated badly.