Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära utomhus, samt vad eleverna tycker om att ha utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever. Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande eleverna känner sig glada inför utomhusmatematik. I intervjuerna framgår det att eleverna har delade åsikter om att vara ute i skogen. En majoritet av eleverna tycker dock att leken är en rolig del av att vara i skogen. Variationen mellan den lek och arbetsuppgift som eleverna tilldelas anses väl avvägd enligt undersökningens resultat. Resultatet av studien visar på ett gott samarbete mellan eleverna dock även om koncentrationen kan vara varierande. Men engagemanget som visas inför övningarna som utförts i skogen är mycket goda. Eleverna visar en positiv inställning tillatt medverka under utomhusdagen då de speciellt uppskattar de miljöombyten gentemot klassrummen som ges dem, där de får en stund i skogen där det ges utlopp för lek och fantasi. Och med hjälp av sina "upptäckarögon" kan de ge sig ut på nya äventyr.

Syftet med studien är att få en inblick i hur grundskollärare i årskurserna förskoleklass samt årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 arbetar för att utveckla elevers kunskaper i läsförståelse genom undervisningen. Vidare innefattar syftet med studien att utröna hur lärare arbetar för att eleverna ska ges möjligheter att utveckla läsförståelsestrategier. Kvalitativa intervjuer har använts i studien för att besvara forskningsfrågorna om hur lärarna beskriver att de arbetar i syfte att utveckla läsförståelsekunskaper. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet tydliggör att samtliga lärare har relativt liknande ambitioner med undervisningen i läsförståelse och många liknande arbetssätt kan skönjas samtidigt som tillvägagångssättet för att uppnå läsförståelse i vissa fall skiljer sig åt mellan lärarna. Arbetsfördelningen mellan författarna till denna studie har varit jämlikt fördelad, båda författarna har deltagit i lika stor utsträckning i skrivprocess, research samt i intervjuer av informanter och analyserande av intervjuerna utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this study was to contribute with more knowledge about and, if so, how children aged 6-7 years can achieve understanding of scientific phenomena when their imagination and natural theatrical play are used in teaching. The study was conducted through the methods of action research and qualitative interview, which gave the researcher the opportunity to test ideas and thoughts directly in the school environment. The intervention consisted of a pedagogical activity designed as a combination of narrative structure and process drama as well as a couple of experiments around the phenomenon of sound. The intervention and the interviews were recorded with audio and video, which gave rise to concrete, clear and detailed data material. The results showed that the students became curious and interested through the narrative structural story context and they chose to connect scientific concepts with the story and they used it as a common reference when they discussed scientific phenomena. The narrative structure contributed to the students participating in scientific conversations in a seemingly easy and carefree way. Narrative structure was found to be a well-suited didactic tool to use in learning, not just as a fictional element in the school subjects Swedish and English. Narrative structure in itself or in combination with process drama can potentially be very rewarding for learning in different subjects, especially for the youngest students in primary school. / Syftet med den här studien var att bidra med mer kunskap om och i så fall hur barn i åldern 6-7 år uppnår förståelse för naturvetenskapliga fenomen när deras fantasi och den naturliga teatrala leken används i undervisningen. Studien genomfördes genom metoderna aktionsforskning och kvalitativ intervju, vilket gav forskaren möjlighet att testa idéer och tankar direkt i verksamheten. Interventionen bestod av en pedagogisk aktivitet designad som en kombination av berättarstruktur och processdrama samt ett par experiment kring fenomenet ljud. Interventionen och intervjuerna spelades in med ljud- och videoupptagning vilket gav upphov till konkret, tydligt och detaljerat datamaterial. I resultatet framgick det att eleverna blev till synes nyfikna och intresserade genom den berättarstrukturella sagokontexten och de valde att koppla samman naturvetenskapliga begrepp med sagan. Vidare använde de den som en gemensam referens när de tillsammans med pedagogen samtalade om naturvetenskapliga fenomen. Berättarstrukturen bidrog till att eleverna på ett till synes lätt och obekymrat sätt deltog i naturvetenskapliga samtal. Berättarstruktur verkar vara ett väl lämpat didaktiskt verktyg att använda sig av inom lärande, inte bara som ett skönlitterärt inslag i ämnena svenska och engelska. Berättarstruktur kan i sig självt eller i kombination med processdrama potentiellt vara mycket givande för lärande inom olika ämnen, speciellt för de yngsta eleverna i grundskolan.

Abstrakt  Med denna studie vill jag undersöka orsaker som ligger bakom matematikängslan och åtgärder för att minska ängslan, enligt lärare och ur elevers perspektiv samt koppla det mot tidigare forskningar och teori. Studien kopplades till socialkognitiv teori som förklarar hur våra relationer i samhället och våra negativa upplevelser påverkar våra känslor. Undersökningen genomfördes i tre olika grundskolor i Halland, där jag gjorde intervjuer med tre matematiklärare och sex elever. I denna studie samlades data in genom semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuer med lärarna och eleverna ges en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Min förhoppning är att bidra med kunskap om hur läraren ska kunna behandla orsaker bakom matematikängslan och även hur lärarna ska kunna minska ängslan.  Grunden för studien kommer att vara genom en jämförelse av de olika lärarnas och elevers svar och därefter ska jag analysera och sammanfatta dessa resultat. Resultatet av intervjuerna visade att eleverna som har svårigheter när de arbetar med matematik har någon sorts ängsla bakom det. Det finns situationer som elever upplever eller kommer att uppleva som orsakar problemen, vilket innebär att eleverna kommer få svårt med matematikuppgifter. Resultat som jag har fått fram visar att ett klassrumsklimat är viktigt för elever som har matematikängslan. Det är viktigt att lärarna skapar goda relationer med eleverna och försöker att anpassa lärande efter elevernas tidigare kunskaper och behov. Elever som har matematikängslan måste stärka sin tillit till deras egna förmågor och ha motivation för att uttrycka sina tankar under matematiklektioner. Sammanfattningsvis kan man säga att elever med matematikängslan måste känna glädje när de arbetar med matematik. Detta gör lärarna genom att förbereda uppgifter som passar elevernas olika nivåer. På så sätt kommer eleverna med tid komma över sin ängslan samt förstärka sitt självförtroende.

No description available.

En undersökning av vad gymnasieelever finner mest respektive minst intressant inom religionskunskap A

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I