Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka aspekter som drama i undervisningen kan ha på elevers språkutveckling. Frågeställningen besvarades genom att samla in vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Libsearch, Education Research Complete och Google Scholar. En tematisk analys användes för att genomföra denna kunskapsöversikt. Artiklarna fick fram ett resultat som visade att drama kan påverka olika aspekter. Denna text kommer ta upp aspekterna; den muntliga språkförmågan, skrivförmågan, ordförrådet samt hur drama engagerar elever. Slutsatserna som har dragits utifrån resultatet är att drama har en stor positiv påverkan på elevers språkutveckling. Det inspirerar eleverna att se saker ur olika perspektiv, ökar ordförrådet och utvecklar både skrift- och språkförmågan. Det kräver dock att både lärare och elever har tålamod när de först börjar lära sig använda drama i undervisningen för att kunna ta del av kunskaperna.

Studiens syfte var att ta reda på hur drama upplevs i engelskundervisningen i grundskolans årkurser 1 till 3. Studien gjordes kvalitativt där data samlades in via intervjuer och webbaserade enkäter. Tyngdpunkten i studien var att ta reda på hur lärare uppfattar och tolkar drama i relation till EFL-undervisning. Tre forskningsfrågor ställdes för att säkerhetsställa att studien undersökte det den var ämnad att undersöka: Hur anger lärare att de tillämpar dramatiseringar i engelskundervisningen? Hur beskriver lärare att elevers språkutveckling påverkas av att dramatiseringar tillämpas i engelskundervisningen och vilken typ av drama anger lärare är mest effektiv i engelskundervisningen? Hur beskriver lärare att dramatiseringar påverkar elevers motivation till att lära sig engelska som främmande språk? Totalt deltog 23 lärare i enkätinsamlingen varav tre lärare intervjuades för att nå en djupare förståelse för fenomenet drama. Resultatet visade att lärare delade upp begreppet drama i fyra huvudkategorier: Teater, lek, improvisation och kroppsspråk. Undervisningen skedde med hjälp av dessa fyra kategorier genom bland annat rollspel, charader, handdockor och temainriktade lekar, exempelvis ”i affären”. Resultatet visade också att det lärare upplevde som det essentiella med drama i EFL-undervisning var att drama kunde bidra till högre motivation och språkutveckling hos elever. Drama var nära kopplat till fantasi,  kreativitet och god gruppdynamik, enligt lärarna. Studien utgick från en fenomenologiskmetodansats ur ett sociokulturellt perspektiv inspirerat av Lev Semënovic Vygotskij.

Syftet med studien är att undersöka om inslag av drama i undervisningen kan användas som metod för att gynna elevers kunskapsutveckling inom evolutionsteorin, i grundskolans årskurs 4–6. Studien genomfördes i årskurs 5 på en kommunal skola i Mellansverige. Deltagarna som med vårdnadshavares samtycke deltog i studien, var till antalet 29 elever. I undersökningen samt i efterföljande analys användes kvasi-experimentell metod. Datainsamlingen bestod av summativa för-och eftertest där deltagarna har fått besvara frågor inom evolutionsteorin.Studien visar att drama som metod för inlärning av evolutionsteorin kan ge elever ökad kunskap inom området. Dessutom visar studien att flickor utvecklar sina kunskaper inom evolutionsteorin oavsett undervisningsmetod.Slutsatsen som kan dras av denna studie är att drama som metod i undervisning har påverkan på elevernas kunskapsutveckling, men behöver i större omfattning undersökas för att kunna generaliseras. Drama som metod bör ändock beaktas av lärare som ett verktyg i den pedagogiska planeringen

The purpose of this study was to contribute with more knowledge about and, if so, how children aged 6-7 years can achieve understanding of scientific phenomena when their imagination and natural theatrical play are used in teaching. The study was conducted through the methods of action research and qualitative interview, which gave the researcher the opportunity to test ideas and thoughts directly in the school environment. The intervention consisted of a pedagogical activity designed as a combination of narrative structure and process drama as well as a couple of experiments around the phenomenon of sound. The intervention and the interviews were recorded with audio and video, which gave rise to concrete, clear and detailed data material. The results showed that the students became curious and interested through the narrative structural story context and they chose to connect scientific concepts with the story and they used it as a common reference when they discussed scientific phenomena. The narrative structure contributed to the students participating in scientific conversations in a seemingly easy and carefree way. Narrative structure was found to be a well-suited didactic tool to use in learning, not just as a fictional element in the school subjects Swedish and English. Narrative structure in itself or in combination with process drama can potentially be very rewarding for learning in different subjects, especially for the youngest students in primary school. / Syftet med den här studien var att bidra med mer kunskap om och i så fall hur barn i åldern 6-7 år uppnår förståelse för naturvetenskapliga fenomen när deras fantasi och den naturliga teatrala leken används i undervisningen. Studien genomfördes genom metoderna aktionsforskning och kvalitativ intervju, vilket gav forskaren möjlighet att testa idéer och tankar direkt i verksamheten. Interventionen bestod av en pedagogisk aktivitet designad som en kombination av berättarstruktur och processdrama samt ett par experiment kring fenomenet ljud. Interventionen och intervjuerna spelades in med ljud- och videoupptagning vilket gav upphov till konkret, tydligt och detaljerat datamaterial. I resultatet framgick det att eleverna blev till synes nyfikna och intresserade genom den berättarstrukturella sagokontexten och de valde att koppla samman naturvetenskapliga begrepp med sagan. Vidare använde de den som en gemensam referens när de tillsammans med pedagogen samtalade om naturvetenskapliga fenomen. Berättarstrukturen bidrog till att eleverna på ett till synes lätt och obekymrat sätt deltog i naturvetenskapliga samtal. Berättarstruktur verkar vara ett väl lämpat didaktiskt verktyg att använda sig av inom lärande, inte bara som ett skönlitterärt inslag i ämnena svenska och engelska. Berättarstruktur kan i sig självt eller i kombination med processdrama potentiellt vara mycket givande för lärande inom olika ämnen, speciellt för de yngsta eleverna i grundskolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad nationell och internationell forskning från de senaste två decennierna har att säga om dramapedagogik. Därtill har studien för avsikt att undersöka vad som kan uppnås genom att använda dramapedagogik i undervisningen och hur det påverkar elevernas utveckling. Materialet har valts ut genom databassökningar och manuella sökningar. Därefter har materialet analyserats och kategoriserats och 18 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga texter har valts ut. De aktuella studierna är publicerade i åtta olika länder, mellan år 2000 och år 2023.  Resultatet av studien pekar på att dramapedagogik är ett gynnsamt verktyg i undervisning. Forskningen visar en samstämd bild av att pedagogiskt drama både täcker in och stärker arbetet med värdegrundsfrågor, samt inlärning av rena ämneskunskaper. Det finns starka belägg för att pedagogiskt drama gynnar elevers personliga utveckling, empatiska förmåga, gruppkänsla och motivation. En del av forskningen säger att lärare gärna vill arbeta mer med dramapedagogik, men att de upplever brist på både kunskap och tid för undervisningsmetoden.

I detta arbete undersöks bordsrollspel som pedagogisk metod. Spelets komponenter, berättande, drama och spel, undersöks i detalj och i förhållande till bordsrollspel. Bordsrollspel som pedagogisk metod är ett mer eller mindre obefintligt forskningsområde, och detta är ett försök att sammanställa de empiriska undersökningar som gjorts för att lägga en grund till vidare forskning. Komponenternaberättande, drama och spel ärallahörnstenar i bordsrollspel som metod. Komponenternas fördelar belyses var för sigoch även tillsammans inom ramen för bordsrollspel. Detta arbete försöker även poängtera skillnader mellan bordsrollspel och andra former om rollspel som mer frekvent än det tidigare används inomundervisning. Resultatet av arbetet visar att bordsrollspel, om änrelativt oprövat,har stor potential som metod inom litteraturundervisning. Grunden till detta resultat är att berättelsen ger metoden en tydlig form och hjälper eleverna sedet lästai ett sammanhang; drama hjälper eleverna anta nya identiteter och öppnar för nya perspektiv samtidigt som flera minnessystem aktiveras; spelet lägger tydliga regelramar för undervisningen och dess element har visatsig vara motiverande i stor utsträckning. I bordsrollspel samspelar dessa tre komponenter.