Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka  i vilken utsträckning rektorer medverkar i elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbete i svenska grundskolor. Metod: En deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av egenkonstruerade webbenkäter för att samla in data från 200 slumpmässigt utvalda rektorer från grundskolor från hela Sverige. Enkäterna skickades ut till rektorernas e-postadresser tillsammans med ett missivbrev. Av de 200 valda rektorerna deltog 28 % i studien och besvarade enkäten. Resultat: 88 % av rektorerna svarade (n= 51) att elevhälsan aktivt bedriver ett systematiskt hälso-främjande utvecklingsarbete. Majoriteten av rektorerna (n=52) angav att elevhälsan, aktivt bedriver samtliga faser av det systematiska arbetet. Svarsfrekvensen om rektorernas medverkande vid faserna analys, planering, och uppföljning var relativt lika då hälften av rektorerna angav att de medverkade ofta och hälften medverkade varje gång. En skillnad uppstod då 31 % av rektorerna svarade att de sällan medverkade i genomförandefasen.  Den yrkeskategori som nämndes flest gånger som initierar majoriteten av hälsofrämjande insatser var elevhälsoteamen på skolorna som bestod av skolsjuksköteterskor, rektorer, kuratorer, lärare och elever.  51 % av rektorerna angav att det var på rektorns egna initiativ som elevhälsan bedrev ett systematiskt hälsofrämjande utvecklingsarbete på skolan. Fyra rektorer nämnde att elevhälsan var de som utförde hälsofrämjande arbete i skolorna. 80 % av rektorerna ansåg även att deras medverkan var betydelsefull för att elevhälsan ska kunna bedriva ett systematiskt hälsofrämjande arbete i grundskolor. Slutsats: Rektorer initierar, bedriver och medverkar i hälsofrämjande arbete och elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbeten inom skolorna. Elevhälsoteam eller elevhälsogruppen som fanns lokalt placerade på skolorna var de som initierade hälsofrämjande insatser. Elevhälsan initierade mycket sällan hälsofrämjande insatser på skolorna. Detta kan ifrågasätta ifall det hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs är övergripande eller möter elevernas behov. / Purpose: The purpose of this study was to explore the extent of headmasters’ participation in the systematic health promoting work carried out by the student health service. Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was used to collect the data. The data collection was preformed using a self-designed web survey, through email addresses to collect data from 200 randomly selected headmasters of primary schools from all over Sweden. Of the 200 selected headmasters, 28% (n = 53) attended, and answered the questionnaire.  Result: 88 % of the headmasters reported that the student health service conducted a systematic health promoting work. The majority of the headmasters (n=52) reported that the student health service conducts all of the different stages of the systematic work. The response rate was equal regarding headmaster’s participation, often and every time in the different stages; analyze, planning and follow up. The stage implementation showed a divergence from the other stages when 31 % of the headmasters reported that they rarely participate in this stage. The main profession who initiated health promotion work according to the headmasters was student health teams in the schools, consisting school health nurses, headmasters, teachers, pupils and psychologist. 51 % of the headmasters declared that it was on their initiative that the student health service started the health promotion work. Only four headmaster’s named that the student health service conducted health promotion work in the schools. 80 % of the headmasters felt that their participation was important for the student health service to manage a systematic health promoting work in primary school’s settings. Conclusions: The headmaster’s initiates, conducts and participates in the systematic health promotion work and with the student health service in the primary schools. Student health teams are placed locally at the schools and were the ones who initiated health promotion work. The student health service was very rarely the ones who initiated health promotion work in schools. This may question if the health promoting work witch is conducted in schools are overall or meets the students' health needs.

Studiens syfte var att undersöka hur personal inom elevhälsan förhåller sig till ungdomars tankar och frågor om ämnen relaterade till pornografi. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med åtta kuratorer och skolsköterskor. Av intervjuerna framkom att det inte fanns någon enhetlig bild över hur arbetet med frågor relaterade till pornografi ska se ut i de aktuella skolorna och att förhållningssättet skilde sig åt mellan informanterna. Däremot beskrevs en pågående förändringsprocess, då informanterna beskrev sitt engagemang för att nå ut och sprida kunskap till ungdomar och andra pedagoger på skolan. Informanterna betonade vikten av att förmedla en nyfikenhet till ungdomars funderingar och arbeta förebyggande med frågor om pornografi, sexualitet, normer och jämställdhet. I resultatet framkom informanternas upplevelse av att ungdomar kan påverkas negativt av pornografikonsumtion eftersom det upplevs ge en skev syn på sexualitet, som bland annat förstärker de stereotypa könsnormer som råder i samhället. / The purpose of the study was to investigate how staff in school health services respond to young people's thoughts and questions on topics related to pornography. The study was conducted through qualitative interviews with eight professional school social workers and school nurses. The main results showed that according to the interviewees there were no general picture of how the work with questions related to pornography should be handled in their schools and the approach differs between professionals. On the other hand, an ongoing process of change was described, as the staff in school health services show a commitment to share their knowledge with the pupils and teachers at the school. The interviewees emphasized in particular the importance of conveying curiosity to the adolescents and to work preventively, with questions about pornography, sexuality, norms and gender equality. The informants' experiences were also that adolescents can be negatively affected by pornography consumption, as it is perceived to give a distorted view of sexuality, which, among other things, reinforces already existing gender stereotypes in the society.

Mobbning är ett universellt fenomen som sker i olika miljöer i gruppsammanhang, bland annat på arbetsplatser och i skolor. Psykisk ohälsa ökar i takt med att mobbningen ökar, och kan ge livslånga effekter hos mobbningsoffret. Syftet med den här studien är att undersöka hur mobbning hanteras i svenska skolor. Specifikt undersöker studien olika strategier som elevhälsoteamen arbetar med för att förebygga mobbning och motverka pågående mobbning i skolmiljön och hur det arbetet ser ut utifrån ett individ- och grupperspektiv, samt huruvida mobbning orsakas av individuella eller sociala faktorer. Denna studie utgår ifrån socialpsykologiska teorier och begrepp kring social identitet, gruppdynamik och sociala normer. Tio intervjuer genomfördes och urvalet bestod av respondenter verksamma inom elevhälsan, både som kuratorer och skolsköterskor. Studiens resultat visar att mobbning är ett gruppfenomen snarare än ett individfenomen. Det har framkommit olika arbetssätt att arbeta både förebyggande och åtgärdande på individnivå och på gruppnivå. Det har även visat sig att lärare har en väsentlig påverkan på det förebyggande arbetet mot mobbning. Elevhälsans arbete får bäst resultat när samtlig skolpersonal arbetar med varandra för att motverka mobbning är ett ytterligare resultat. / Bullying is a universal phenomenon that occurs in group settings, including workplaces and schools. Mental illness increases as bullying increases and might cause the victim lifelong effects. The aim of this study is to look into how bullying is handled in Swedish schools. The study specifically explores different strategies that the student care team works on preventing the occurrence of bullying and ongoing bullying in the school environment from an individual and group perspective, and whether bullying is caused by individual or social factors. This study is based on social psychological theories and concepts such as the social identity theory, group dynamics and social norms. Ten interviews were conducted in the process. The results of this study demonstrate that bullying is a group phenomenon. It has shown different working methods to prevent and remediate from individual and group level. The results of this study reveal that bullying is a group phenomenon rather than an individual one. There has also been emphasis and great importance on the essential influence of the teachers in the work. It has been shown that the work of student care gets the best results when everyone at the school helps each other to counteract bullying.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Insatser som främjar psykisk hälsa hos barn och unga är högst relevant och skolan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhälsan år 2010 och ska i sin roll främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i Västmanland arbetar för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Insamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer. Urvalet för studien var sex skolkuratorer som arbetar på en eller flera grund-högstadie-och/eller gymnasieskolor i Västmanlands län. En intervjuguide användes under intervjuerna som spelades in, transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att skolkuratorerna har metoder för att arbeta förebyggande dock nämndes få metoder som enbart är hälsofrämjande. Skolkuratorerna främjar barns och ungas psykiska hälsa genom att vara ett socialt stöd och stärka deras egenkraft. Det som upplevs försvåra eller omöjliggöra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är bristen på tid. Slutsatsen av studien är att det behövs tydligare riktlinjer kring hur skolkuratorer ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt ökade resurser för att detta arbete ska kunna bedrivas. / Mental illness is a major public health problem that causes individual suffering and huge economic costs. Operations promoting mental health in children and adolescents are highly relevant where the school has an important role. School counselors became a statutory part of student welfare in 2010 whose main mission is to work with prevention and health promotion. The aim of this study was to examine how school counselors in Västmanland works to prevent mental illness and promote mental health in adolescents. A qualitative method with an inductive approach was chosen. Collection method was individual semistructured interviews. The sample for the study was six school counselors working in one or several primary-secondary school and/or high schools in Västmanland. An interview guide was used during the interviews that were recorded, transcribed and analyzed by a manifest content analysis. The results showed that school counselors have methods for preventive work but they did not mention many specific health promotion methods. They promote children and young people's mental health by being a social support and strengthen their empowerment. The school counselors all wanted to work more with prevention and health promotion but described the difficulty due to lack of time. The conclusion of this study is that there is a need for clearer guidelines on how school counselors should work with prevention and health promotion as well as increased resources for this work to be pursued.

Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsoarbetet fungerat vid kommunala gymnasieskolor under covid-19 pandemin. Metoden var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innefattade totalt fyra personer, varav två var skolsköterskor och två var skolkuratorer. Samtliga var anställda vid kommunala gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Data från intervjuerna analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet av analysen ledde till de fyra huvudkategorierna Flexibelt arbete, Kontakt och tillgänglighet, Elevhälsans insats och Hur arbetet fungerade. Huvudresultatet visade att elevhälsoarbetet krävde mer planering och i lägre grad innefattade elevkontakt. Att tillgodose elevers behov var en större utmaning än normalt och somliga insatser inte kunde genomföras. Det fanns både positiva och negativa aspekter i arbetet under perioden, men det fungerade bättre än förväntat. Resultatet visade även att det var svårare att upptäcka elever som mådde dåligt, att elevhälsans tillgänglighet kunde uppfattas olika av olika elever samt att distansundervisningen uppfattades ha en betydande negativ påverkan på majoriteten eleverna. Studiens slutsats var att det finns brister i elevhälsoarbetet under distans-undervisning även om det fungerade bättre än förväntat. Hindren som uppstått kan ha lett till att elever inte kontaktat elevhälsan och att hjälpen varit mindre effektiv än normalt. Eftersom skolan är en viktig arena för folkhälso- och hållbarhetsarbete behöver ämnet studeras vidare för att utveckla ett bättre fungerade digitalt elevhälsoarbete. / The purpose of this study was to investigate school nurses’ and school counselors’ experiences of the impact of distance education on student health service during the covid-19 pandemic. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample included a total of four people, two of whom were school nurses and two were school curators. All were employed at municipal upper secondary schools in a central Swedish municipality. The data from the interviews was analyzed through conventional content analysis. The results showed that that the student health work required more planning and to a lesser extent included student contact, meeting students’ needs was a bigger challenge than usual, and some efforts could not be implemented. The informants experience was, however, that it worked out better than expected. In conclusion, the result showed that there are shortcomings in how student health services function during distance education even if it worked out better than expected. As school is an important arena for public health and sustainability work, further research on the subject is required to develop the functionality of digital student health work.

Att lyckas i skolan är den viktigaste faktorn för att också lyckas i livet och är än mer viktig för elever som har diagnosen adhd, eftersom de har större risk att hamna i en negativ livsspiral. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och specialpedagogen kan vara en viktig del i att hjälpa till med att skapa en integrerad och bra lärmiljö för elever med diagnosen adhd. Elevhälsoarbetet i skolan förutsätter en hög grad av samverkan med olika interna och externa aktörer. Barn- och ungdomspsykiatrin är en av dessa. Syftet med denna studie är att belysa personalens beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar i samarbetet mellan personal, på barn- och ungdomspsykiatrin och skolors elevhälsa, för att kunna stödja elever som har diagnosen adhd i deras utveckling och lärande. Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med personal från dessa verksamheter. Intervjuerna bestod av både fokusgruppsintervjuer och individuella semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens urval var målinriktad och gjordes enligt bekvämlighetsprincipen. Informanterna från elevhälsan arbetade i en glesbygdskommun och deltagarna från barn- och ungdomspsykiatrin var verksamma i en stad men samverkar med informanterna i elevhälsan. Resultatet i studien visar att både skolan och barn- och ungdomspsykiatrin tycker att samverkan och samarbete mellan parterna är viktiga och nödvändiga. De största utmaningarna i samverkan tycks vara otydliga ramar för hur samarbetet ska fungera och oklarheter kring de olika professionernas uppdrag. De långa väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin skapar också oro vid samverkan. I studien framkom också att samverkan i glesbygdskommuner innebär försvårande omständigheter. Resultatet tyder på att tydligare samverkansavtal bör arbetas fram och att all berörd personal bör göras delaktiga. / Success in school is the most important factor for success in life, and it is even more important for students with an ADHD-diagnosis, since they are in more danger of developing a negative spiral in life. Education has a compensatory duty and teachers in special education can be an important part in helping to create an integrated and meaningful learning environment for students with an ADHD-diagnosis. The work with the student health team within a school demands a high degree of cooperation between different internal and external players. BUP (child and adolescent psychiatry), which provides specialist care for children with mental health problems, is one of these players. The intention of this paper is to illustrate the personnel’s descriptions of not only the factors for success but the challenges as well, when it comes to the cooperation between the school´s student health team and BUP´s work to support students with the ADHD-diagnosis with their development and their learning. This qualitative study is based on interviews with personnel from these different arenas. The interviews where made with both focus groups, as well as semi structured interviews. The interviews where transcribed and compiled based on the intentions of this study. The selection was targeted and made according to the comfort principle. The informants from the student health team worked in a rural municipality, while the participants from BUP where based in a nearby city, but worked with the informants from the student health team. The result of the study shows that the school, as well as, BUP believes that cooperation and collaboration between these different arenas are important and necessary. The main challenges seem to be the lack of a defined framework that specifies how the cooperation should work as well as confusion about the responsibilities of the different professions. The long wait to BUP is also a cause for concern while striving for cooperation. The study also showed that cooperation within rural municipalities involves complicating circumstances. The result indicates that more clearly defined frameworks for cooperation should be developed and that all concerned personnel should be involved.

Bakgrund: Barn och ungdomar rör på sig allt mindre vilket medför negativa hälsokonsekvenser både fysiskt och psykiskt. Denna population spenderar stor del av dagarna i skolan vilket ger idrottsläraren en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos eleverna. Det är därför av intresse att undersöka möjligheterna till främjande av fysisk aktivitet i skolan. Detta genom att bland annat ta reda på ifall det finns behov av ytterligare resurser eller kompletterande kompetens, exempelvis i form av fysioterapi.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka idrottslärares uppfattningar och erfarenheter av hur skolan kan främja fysisk aktivitet hos elever som är fysiskt inaktiva eller har särskilda behov, samt vilka möjligheter och begränsningar de upplever i sitt arbete på både grupp- och individnivå. Metod: Studien var av kvalitativ design och baserades på fem digitala semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet kunde sammanställas i de fyra huvudkategorierna Idrott och hälsa ska främja fysisk aktivitet, Skolan påverkar idrottslärarens möjligheter, Ytterligare resurser behövs för att främja fysisk aktivitet, och Kompletterande kompetens efterfrågas i idrottsundervisningen. Samtliga idrottslärare ville bidra till att öka den fysiska aktivitetsnivån och intresset för fysisk aktivitet hos eleverna. I stort uttryckte de sig klara av att tillfredsställa elevernas behov men det förekom även begränsande faktorer. Slutsats: Ytterligare resurser och kompetens i skolan upplevdes kunna gynna möjligheterna att främja fysisk aktivitet för alla elever, både på individ- och gruppnivå. En fysioterapeut lyftes som förslag för att kunna komplettera elevhälsan, men hur det skulle appliceras i praktiken kräver mer forskning. / Background: The level of physical activity in children and youth is decreasing which contributes to negative health consequences both physically and mentally. This population spends a big part of their day in school which gives the teachers in physical education an important role in facilitating the students physical activity level. Consequently, it is of interest to investigate the possibilities in encouraging physical activity in school. This by, among other things, looking into if there is a need for additional resources or supplementary competence, for example in the form of physiotherapy. Aim: The studies’ purpose was to investigate the experiences and perception on how a school can facilitate physical activity in inactive or special needs students, from the perspective of teachers in physical education. The study also aimed to explore the possibilities and limitations the teachers experienced in their job on group and individual level. Method: The study was of qualitative design and was based on five digital semi-structured interviews. The data were analyzed with qualitative content analysis. Result: The result could be compiled in the four main categories Physical education should promote physical activity, The school affects the physical education teacher's opportunities, Additional resources are needed to facilitate physical activity, and Supplementary competence is required in physical education. All physical education teachers wanted to contribute to increasing the level of physical activity and the students’ interest in physical activity. In general they were able to satisfy the students' needs, but there were also limiting factors. Conclusion: Additional competence and resources in school seem to have benefited the opportunities to facilitate physical activity for all students, both on individual and group level. A physiotherapist was suggested to be able to supplement student health, but how it would work in practice requires more research.

Syfte med min studie är att undersöka specialpedagogers uppdrag i tre olika elevhälsoteam i samma kommun och hur specialpedagoger upplever arbetet med digitala journalsystem. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där synsättet är att lärande och kunskapsutveckling sker i interaktion med andra. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod med fyra specialpedagoger och en rektor. Med ett hermeneutiskt synsätt har jag försökt tolka och förstå de resultat som framkommit. Resultatet av denna studie visar att administration med planering och förberedande av ärende inför elevhälsoteamens möten och dokumentation av pedagogiska dokument är vanligt förekommande uppdrag för specialpedagoger i de i studien ingående elevhälsoteam. Det specialpedagogiska perspektivet att finna alternativa vägar och lösningar för inlärning är liksom anpassad undervisning på framförallt individnivå men även gruppnivå uppdrag som genomförs ofta. Samarbete mellan specialpedagog och rektor eftertraktas av specialpedagoger i studien men det faktiska samarbetet varierar stort. Digitala journalsystem har skapat möjligheter som tidigare inte fanns och ordet tillgänglighet har fått en bred betydelse i form av tillgänglighet till arkiv, mallar och stödmaterial. Nackdelen med det digitala journalsystemet är att tillgängligheten endast gäller för medlemmar i elevhälsoteamen och inte för övrig personal som arbetar nära elever. / The purpose with my research is to investigate special educators’ tasks in three different student wellness teams and how special educators experience their work with digital journal systems. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were used as the method with four special educators and a principal. A hermeneutic approach is applied as the interpretative analysis of the interview data. The result of this study shows that administrative tasks and preparation of cases before student wellness teams meetings and educational documentation are common tasks for special educators for those partaking in this study. The special educator’s perspective to find alternative ways and solutions to learning is common as well as adaptive teaching, especially on an individual level but also in groups. Cooperation between special educator and principal is sought after by special educators in this study but the actual cooperation varies heavily. The digital journal system has created previously unavailable opportunities and the term availability has become a broader meaning by way of archives, templates, and support materials. The downside with the digital journal system is that availability only applies to members of the team and not to others working closely with students.

Övervikt bland barn ökar stadigt världen över vilket ger både kort – och långsiktiga konsekvenser för de som drabbas. Skolsköterskan inom elevhälsan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet att upptäcka en övervikt men också vara ett stöd för barnet och dess familj. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med övervikt hos barn i grundskolan inom elevhälsan. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades. Innehållet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket gav två kategorier med fem subkategorier. I resultatet framkom det att stötta barn med övervikt är en viktig arbetsuppgift för skolsköterskor inom elevhälsan, det tar mycket tid och kräver stort engagemang. Skolsköterskor inom elevhälsan använder sig av sin medicinska och sociala kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot övervikt hos barn. Erfarenhet av att arbeta med ämnet upplevdes vara en fördel, och det mest framgångsrika arbetssättet var att få till ett gott samarbete mellan olika vårdinstanser, vårdnadshavare och barn. Grunden för att uppnå det byggdes genom att skapa goda relationer både till barn och vårdnadshavare genom att vara lyhörd och använda sig av motiverande och lärande samtal. Distriktssköterskan inom elevhälsan behöver arbeta preventivt med övervikt hos barn, ha ett neutralt förhållningssätt till barn och vårdnadshavare och fokusera på tidig upptäckt och tidig intervention. / Overweight amongst children is steadily increasing worldwide, which generates both short-term and long-term consequences for these children and their families. The school nurse plays an important part in working with health promotion and identifying overweight, as well as acting as part of a support system for children and their families. The purpose of the study was to enlighten the school nurses’ experiences in working with overweight amongst children in elementary school. A qualitative interview study was the method used with an inductive approach where nine specialist trained nurses were interviewed. The data was analyzed using qualitative content analysis that produced two categories and five subcategories. The results show that being a support for children with overweight is an important task for school nurses working with student health, and it requires both time and commitment. School nurses in student health used their medical competence and social skills to work preventative and health promotive against overweight amongst children. Experience in this field was believed to be an advantage and the most successful approach was to work cooperatively with other health instances, parents and children. The foundation to reach there was built by creating positive relationships with both children and their parents by being responsive and working with caring conversations. The district nurse within student health needs to work preventatively with overweight amongst children, remain neutral towards children and their parents and focus on early identification and early intervention.

Children spend a lot of time in school during their childhood and it is important that schools are safe and good environments. Though, mental illness among pupils in Sweden continues to increase. The education act (SFS 2010:800) states that schools and especially school counselors should work with health promotion and prevention with primarily mental illness, even if the content of such prevention remain a bit unclear. The aim of this study was to describe and analyze how school counselors talk about prevention as part of their work to counter mental illness among pupils. The study has a constructionistic approach and method used is qualitative interviews, where the interviewees are school counselors.School counselors express knowledge about mental illness, but underline a need to continuously learn more about young people’s living conditions and how to prevent mental illness. The school counselors are consistent about the importance of working preventively against mental illness in school, a work which they see as unclear and primarily construct as being present among pupils and group activities. However, obstacles are perceived within school organizations to carry out such preventive work, which relate to ad hoc tasks, scarce resources, unclear guidelines and challenging collaboration with other professional groups in the school.