The main purpose of this study is to deepen the knowledge of elite athletes termination of their sport careers. The study also tries to understand the reasons behind where the former elite athletes position themselves in the labor market. The empirical data consists of interviews with 8 former elite atheltes, who all ended their careers within the last five years. The data was analyzed in light of Pierre Bourdieus theory, cultural capital and the related field concept. Based on Bourdieu's concept of capital, we understand elite athletes careers as a capital accumulation by something we call the elite sports capital.   The results of this study indicates that the termination of´a sports career is a complex process, where it proved important to have the decision to terminate into their own hands. We have also been able to show differences in capital compositions between those who experienced anxiety about life after their sporting careers and those who did not. In cases where the termination of career was associated with feeling anxious, we could show that the level of concern was dependent on informants' equity compositions, in which the resource-poor tended to experience more anxiety than them with strong resources.   Common to those who stayed in the clear sports related careers after own sporting careers, was their capital composition. Their assets are mainly in elite sports capital, which refers to the exact position in the sports field. For those who positioned themselves outside the sports field, made up of their resources above all a cultural capital along with elite sports capital.

Der Anteil der Schießleistung in Bezug auf die Komplexleistung gewinnt durch die Einführung neuer und kürzerer Wettkampfdisziplinen sowie durch die zunehmende Verdichtung der Weltspitzenleistung immer mehr an Bedeutung. Neben den allgemeinen Schießtechnikelementen Atmung, Abzug, Zielen und Anschlag sowie deren optimaler Koordination können Körperschwankungen und Anschlagsstabilität als wesentliche Einflussgrößen der Schießtechnik im Biathlon benannt werden. Zielstellung dieser Untersuchung war die Aufhellung des komplexen Beziehungsgeflechts der Schießtechnik in den Anschlagsarten Liegend und Stehend im Biathlon. Auf der Grundlage der sportartspezifischen Anforderungen des Biathlonschießens, wurden in beiden Anschlägen, in Abhängigkeit anthropometrischer Merkmale (z. B. Alter und Körpergröße) sowie in Abhängigkeit der Art der Vorbelastung, die Zusammenhänge zwischen der Anschlagsstabilität und der Anschlagsgestaltung, im Hinblick auf möglichst geringe Bewegungen der Laufmündung im Moment der Schussabgabe, als Voraussetzung für sichere Trefferergebnisse, analysiert. Zur Beantwortung der Forschungsfragen wurde ein komplexer Schießmessplatz eingesetzt, welcher die synchrone Erfassung und Analyse von Kraft-Zeit-Verläufen an den Kontaktstellen Sportler-Gewehr, Bewegungen an der Laufmündung, Schwankungen des Systems Sportler-Waffe, die Belastungsverteilung der Auflagepunkte auf der Unterstützungsfläche sowie Winkel und Winkelveränderungen der Anschlagsposition in der Schussvor- und Nachbereitung sowie im Verlauf einer kompletten Schussserie ermöglicht. Im Rahmen einer Evaluationsstudie konnten über einen Zeitraum von zwei Jahren eine Vielzahl von leistungsrelevanten Parametern identifiziert werden. Neben der Präzisierung des sporttechnischen Leitbildes konnten Norm- und Richtwerte als Orientierungsgrößen für den Techniktrainingsprozess abgeleitet werden. Auf der Basis der Erkenntnisse aus der Evaluationsstudie, ist es im Rahmen einer spezifischen Interventionsstudie gelungen, Möglichkeiten aufzuzeigen, eine Steigerung der Schießleistung durch Abbau entsprechender Leistungsdiskrepanzen zu erreichen.

The aim of the present study was to review the elite Crossfit athletes’ opinions of the importance of mental toughness to achieve optimal performance. A number of other research studies looking at psychological factors such as grit and mental toughness supports the idea that elite athletes should develop their mental capacity to improve their individual performance.  The method and research design consists of a qualitative interview study where four elite crossfit athletes have been interviewed. The athletes participated in a semi-structured interview about mental toughness, the attributes of what it means to be a mentally tough athlete and if it is important to be mentally tough to become successful in the sport of Crossfit. A semi-structured interview is where a list of questions are prepared at the same time as giving the interviewee room to elaborate and raise issues that the researcher may have missed (Clarke & Braun, 2013). The interviews where then analysed through a thematic analysis. The participants that were included in this study consistedof Swedish elite Crossfit athletes.  The results were divided into four themes which were: control commitment, challenge and confidence. These themes are from the 4 C model which is the definition of mental toughness by Clough et al. (2002). Challenge seems to be something that motivates the athletes to reach higher and something they also seek out. All the athletes agreed that commitment and confidence was crucial for having success in the sport and they also mentioned that mental toughness was important to be able to perform at your absolute best. The feeling of being in control was also mentioned as something that they strived for in the competition environment.  The interview results together with the presented existing research indicates that according to elite Crossfit athletes, mental toughness is very valuable for a professional Crossfit athlete to both develop and maintain to become and stay successful in the sport. This could be valuable information for both coaches and athletes in the sport. / Det övergripande syftet med denna studie var att granska Crossfit-elitidrottares åsikter om vikten av mental toughness för att uppnå optimal prestation. Ett antal andra olika forskningsstudier som tittar på psykologiska faktorer som grit och mental toughness stödjer tanken att elitidrottare bör utveckla sin mentala förmåga för att förbättra sin individuella prestation.   Metoden och forskningsdesignen består av en kvalitativ intervjustudie där fyra elit Crossfit atleter har intervjuats. Atleterna deltog i en semistrukturerad intervju om mental tuffhet, egenskaperna för vad det innebär att vara en mentalt tuff idrottare och om det är viktigt att vara mentalt tuff för att bli framgångsrik i sporten Crossfit. En semistrukturerad intervju är där en intervjuguide förbereds samtidigt som intervjupersonen får utrymme att utveckla sina svar och lyfta frågor som forskaren kan ha missat (Clarke & Braun, 2013). Intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys. Deltagarna som ingick i denna studie bestod av fyra svenska elit Crossfit atleter.  Resultaten delades sedan in i fyra teman: kontroll, engagemang, utmaning och självförtroende. Dessa teman är enligt 4 C-modellen vilket är Clough et al., (2002) definition av mental toughness. Utmaningar verkar vara något som motiverar idrottarna att sträva högre och något de också söker sig till. Alla idrottare var överens om att engagemang och självförtroende var avgörande för att nå framgång i sporten och de nämnde också att mental toughness var viktigt för att kunna prestera på topp som atlet. Känslan av att vara i kontroll nämndes också som något man strävade efter i tävlingssammanhang.  Intervjuresultaten tillsammans med den befintliga forskningen indikerar att mental toughness enligt elit Crossfit atleter, är mycket värdefullt för en elit Crossfit-atlet att både utveckla och bibehålla för att både bli och förbli framgångsrik inom sporten. Detta kan vara värdefull information för både coacher och atleter i sporten.

This study aimed to investigate, analyze, and illuminate the perception and experiences of elite male handball players on toxic leadership in sports. The sport handball was chosen as a study object with a phenomenological approach. 9 individual interviews were conducted with 9 different elite male handball players who play in 9 different clubs in Handbollsligan, the top male division in Sweden. The chosen leadership theory was the toxic triangle theory, which entails that there need to be three different dimensions to toxic leadership: the destructive leader, the susceptible followers, and the conducive environment.  The results show that players have experienced toxic leadership. Three different aspects of toxic leadership were found and analyzed in this study. Firstly, destructive leaders exhibit abusive behavior, striving for personal power and manipulating other people within the organization. Secondly, players/followers who obey and conform to the leaders’ actions, experience negative emotions like anxiety, worry, and loss of self-esteem. Thirdly, the conducive environment that enables the leader’s destructive behavior has been discovered to be isolated, had a lack of communication, and was under the total rule of the destructive leader. In summary, this foretells the experiences of elite male handball players with toxic leadership.

The aim of the present study was to examine the experiences of elite athlete mothers returning to a career in team sports at the elite level after pregnancy. The study employed a qualitative research method with unstructured interviews. A total of eleven women aged between 26–37 years (M = 31.3, SD = 3.05), took part in the study. Three participants played in the OBOS Allsvenskan, five in the handball league, two in the Swedish Super League, and one in the Allsvenskan in floorball. The results revealed both unique and similar experiences regarding the study ́s purpose, resulting in four main themes: (1) challenges along the way back, (2) self-perception and the significance of sports in life, (3) meaningful support contributing to the comeback and performance in one's sport, and (4) balancing elite sports and motherhood. Pregnancy brought about challenges that were difficult to avoid, including uncertainty about how to train successfully to return to sports and both physical and mental challenges. The new role as a mother provided a new perspective on elite sports and life overall, fostering an understanding of the importance of being role models for both their children and future elite athlete mothers. Support from partners, family, and coaches played a crucial role in their journey back to sports after pregnancy. Finally, the results showed that the players successfully managed the challenges they faced, resulting in a positive continuation of their elite careers. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka elitidrottsmödrars upplevelser av att komma tillbaka till en elitidrottskarriär inom lagidrott efter en graviditet. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog elva kvinnor som var mellan 26–37 år gamla (M = 31.3, SD = 3.05). Tre deltagare spelade i OBOS Allsvenskan, fem i handbollsligan, två i Svenska Superligan och en i Allsvenskan i innebandy. I resultatet framkom både unika och liknande upplevelser gällande studiens syfte, som resulterade i fyra huvudteman: (1) utmaningarna under vägen tillbaka, (2) synen på sig själv och idrottens betydelse i livet, (3) betydelsefullt stöd som bidrar till att komma tillbaka och prestera i sin idrott, och (4) att balansera elitidrott och att vara mamma. En graviditet har medfört utmaningar som varit svåra att undvika, dels en osäkerhet för hur de bör träna för att framgångsrikt komma tillbaka till idrotten igen, samt fysiska- och mentala utmaningar. Den nya rollen som mamma har skapat ett nytt perspektiv på elitidrottande och livet i helhet, vilket också skapade en förståelse kring vikten av att vara förebilder både för deras barn och framtida elitidrottande mammor. Stödet runt om spelarna, såsom partner, familj och tränare, har varit en nyckelaspekt i deras väg tillbaka till idrotten efter sin graviditet. Slutligen visade resultatet att spelarna framgångsrikt hanterade de utmaningar de ställdes inför, vilket resulterade i en positiv fortsättning på deras elitkarriär.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressorer och copingstrategier kopplat till menstruation som damfotbollsspelare på elitnivå upplever respektive använder i samband med träning och match. Sammanlagt deltog femton kvinnor i studien, varav alla var mellan 19–31 år gamla (M = 23.9, SD = 3.15). Samtliga deltagare spelade fotboll i antingen OBOS Damallsvenskan eller Elitettan när studien genomfördes. En semistrukturerad intervjuguide användes som var baserad på den transaktionella modellen för stress och coping (Lazarus & Folkman 1984). Resultatet visade att både fysiska och psykologiska symptom under menstruationen upplevdes stressande för fotbollsspelarna. De stressorer som spelarna upplevde var (1) huvudtränarens avsaknad av kunskap och förståelse för menstruation, (2) oro att prestationen ska hämmas av fysiska symptom och (3) oro att blöda igenom under match. När fotbollsspelarna upplevde att de kunde kontrollera situationen använde de problemfokuserad coping. När dessa copingstrategier inte fungerade, eller när de upplevde att de inte kunde kontrollera situationen, använde de emotionsfokuserad coping. Spelarna använde även dysfunktionell coping vilket inte har förekommit i tidigare studier på forskningsområdet. / The purpose of the study was to examine which stressors and coping strategies associated with menstruation elite female soccer players experience and use in conjunction with training and competition. A total of fifteen women participated in the study, of which all were between 19-31 years old (M = 23.9, SD = 3.15). All participants played soccer in either OBOS Damallsvenskan or Elitettan during the data collection. A semi-structured interview guide was used which was based on the transactional model of stress and coping (Lazarus & Folkman, 1984). The results revealed that both physical and psychological symptoms during menstruation was perceived as stressful by the soccer players. The stressors that the players experienced were (1) the head coach’s lack of knowledge and understanding of menstruation, (2) worry about performance being affected by physical symptoms during training and competition, and (3) worry about leaking during competition. When the players experienced that they could not control the situation they used problem focused coping. When these coping strategies did not work, or when they experienced that they could not control the situation, they used emotion focused coping. The players also used dysfunctional coping which has not occurred in previous studies in the research area.

Att som elitidrottare gå från ett liv där man i stort sett ägnat varje dag åt sin idrott och i bästa fall kunnat livnära sig på den till att det en dag tar slut innebär en stor omställning för de flesta idrottare. I tidigare studier beskrivs omställningen vid karriärövergången som något av det svåraste idrottare varit med om. Detta kan ha sin grund i att de flesta elitidrottare starkt kopplar sig till sin idrott och när det blir dags att avsluta idrottskarriären kan därför flera komplikationer uppstå. Hur karriärövergången upplevs kan bero på vilket sätt karriären avslutades, om avslutet skedde frivilligt eller ofrivilligt, om idrottaren hade så kallade dubbla karriärer och hur stark den egna idrottsidentiteten är. Syftet med studien var att undersöka före detta elithandbollsspelares upplevelser av karriärövergångar och dubbla karriärer. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken före detta elithandbollsspelare som alla varit aktiva på landslagsnivå och vars karriärer på elitnivå pågått mellan 7 och 24 år. En semistrukturerad intervjuguide konstruerades och samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Huvudresultaten i studien visade att de handbollsspelare vars karriärer avslutades frivilligt hanterade karriärövergången bättre än de handbollsspelare vars karriärer avslutades ofrivilligt. Utöver hur karriären avslutades sågs de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna för en så naturlig övergång som möjligt i form av dubbla karriärer, copingresurser i form av socialt stöd och övergången från spelare till tränare. Vidare kan det diskuteras kring frånvaron av de idrottspsykologiska resurserna för handbollsspelare både under karriären och vid övergången från en elitidrottskarriär till en yrkeskarriär. Ett idrottspsykologiskt stöd i form av till exempel en mental coach hade troligtvis hjälpt många spelare att hantera motgångar under karriären, karriäravslutet samt karriärövergången bättre. Att börja med detta i ett tidigt skede skulle troligtvis bidra till att fler handbollsspelare stannar kvar inom idrotten i en längre utsträckning, vilket kan ses som en fördel för handbollens framväxt. / As an elite athlete, going from a life where one is practically devoted every day to their sport and at best, being able to feed on it until it one day ends, means a big change for most athletes. In previous studies, the conversion at the career transition is described as one of the most challenging things athletes had been through. This may be due to the fact that most elite athletes are strongly connected to their sport and when the time comes to finish the sports career, several complications can arise. How the career transition is perceived may depend on how the career ended, if the conclusion was voluntary or involuntary, if the athlete had so-called double careers and how strong their own sports identity is. The purpose of this study was to investigate former elite handball players’ experiences of career transitions and dual careers. Qualitative interviews were conducted with six former elite handball players, all of whom were active at the national team level and whose elite careers lasted between 7 and 24 years. A semi-structured interview guide was constructed and all of the interviews were recorded, transcribed and analyzed. The main findings of the study show that handball players whose career ended voluntarily handled the career transition better than the handball players whose careers ended involuntarily. In addition to how to career ended, the most important success factors for such a natural transition as possible, were seen in the form of double careers, coping resources in the form of social support and the transition from being a player to being a coach. Furthermore, the absence of the sports psychological resources for handball players can be discussed both during their career and at the transition from an elite sports career to a professional career. A sports psychological support in the form of, for example, a mental coach had probably helped many players to deal with setbacks during their career, career termination and career transition better. Beginning with this at an early stage would likely contribute to more handball players remaining in the sport for a longer time, which can be seen as an advantage for the handball’s growth.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit är att öka kunskapen om lärares bedömning av elevers praktiska färdighet i innebandy på den nationella idrottsutbildningen (NIU). Vidare syftar studien till att jämföra lärarnas bedömning med kursplanens kunskapskrav. Vilka färdigheter är det som de intervjuade lärarna bedömer hos eleverna? Hur bedömer de intervjuade lärarna elevernas färdigheter? Hur erfar de intervjuade lärarna arbetet med bedömning och betygsättning? Metod Med hänsyn till studiens kvalitativa ansats valdes intervju som metod. Studien avgränsar sig till de lärare som undervisar innebandy som specialidrott. Urvalet gjordes med hänsyn till geografisk spridning. I studien deltog sex lärare från sex olika skolor i landet.Som teoretisk ansats användes en mätteori där verklighetsmängden, lärarnas uttryckta bedömningar, jämfördes mot symbolmängden, kursplanens uttryckta bedömningar. I analysen av lärarnas bedömning användes ”Performance analysis” som utgångspunkt. Resultat Resultatet visade att lärarna bedömde eleverna i teknik, tekniskt användande, taktik, rörelse, och beteende utifrån modellen ”Performance Analysis” samt fysisk förmåga och elevernas utveckling över tid. Bedömningarna skedde på olika sätt, men med en tyngdpunkt på den subjektiva bedömningen. Lärarna erfar betygsprocessen som utmanande och att riktlinjerna för bedömning är otydliga i styrdokumenten. Slutsats Lärarna är väl lämpade för att genomföra bedömningar på goda grunder utifrån forskning om idrottsliga prestationer. Deras erfarenhet tillsammans med de bedömningar de som de gör, ger en god grund för en prestationsbedömning. Det saknas dock tydliga riktlinjer från Skolverket och Svenska Innebandyförbundet om vilka färdigheter som ska bedömas och hur bedömningarna ska ligga till grund för betygsättningen. Detta innebär att bedömningen ser annorlunda ut från skola till skola och på det följer en betygssättning som riskerar att inte vara likvärdig. / Aim The aim of this study has been to investigate how teachers assess students practical skills in floorball at the Elite Sports Programs in the Swedish Upper Secondary School. Furthermore, the study aims to compare teachers assessment with the standards of attainment formulated by The Swedish National Agency for Education (SNAE) What skills do the interviewed teachers assess? How do the interviewed teachers assess the student’s skills? How do the interviewed teacher experience the work with assessment? Method With regards to the study's qualitative approach interview was chosen as method. The study delimits itself to the teachers who teach floorball as special sports. The selection was made taking into account the geographical spread and six teachers from six different schools participated in the study. As a theoretical approach, a measure theory were used where true amount, the teachers expressed assessments, compared to the symbol rate, the curriculum expressed judgments. The analysis of teachers' assessment used the model of "Performance analysis" as departure point. Results The results show that teachers assessed students in technique, technical use, tactics, movement and behavior based on the model, "Performance Analysis", as well as physical ability and pupils development over time. The assessment differed and there was an emphasis on a subjective assessment. Teachers experienced the grading process as challenging and fuzzy regarding the guidelines from the SNAE. Conclusion Teachers are well capable of assessing. Their basis for assessment is in accordance with research of athletic performance. There are no clear guidelines from SNAE or the Swedish Floorball Federation regarding the skills that should be assessed and furthermore how the assessment should form the basis for grading. This means that the assessment differs from school to school, with the risk that the grading is based on different grounds.

Syfte och frågeställningar Elitidrottare har lyfts fram som vår tids kanske främsta förebilder, framför allt för barn och unga. Samtidigt vet vi inte mycket om hur de ser på sina liv eller hur de mår, däremot vet vi att elitidrottskontexten ställer nästan omänskliga krav på utövaren. Studien utforskar vad livskvalitet innebär för svenska elitidrottare och vill bidra till ökad kunskap kring elitidrottarna och den kontext de verkar i, men även till kunskap om vad idén om idrottens fostran av barn och unga innebär. Vad är livskvalitet för en svensk elitidrottare? Vad påverkar en svensk elitidrottares upplevelse av livskvalitet? Metod Studien vilar på fenomenologisk filosofi och metod och utforskar fenomenet livskvalitet och den mening det innebär (”vad är livskvalitet?”) för svenska elitidrottare. Ostrukturerade djupintervjuer med öppna frågor har genomförts med åtta elitidrottare (fem kvinnor och tre män), vilka hade en medelålder på 25,5 år. Resultat Upplevelsen av livskvalitet beskrevs av deltagarna som bestående av två delar: Upplevelser i stunden och rätt förutsättningar. Samtliga deltagare beskrev själva idrottssatsningen som en viktig del av livskvalitet och uttryckte någon form av tacksamhet i samband med denna möjlighet. För att uppleva livskvalitet i och med idrottssatsning krävs det, enligt samtliga deltagare, att man 1) har ett övergripande mål som går ut på “att bli så bra som jag kan bli” samt att man 2) har en plan som har en koppling till det övergripande målet och som ger en känsla av ”att veta var man är på väg”. Det som tydligast träder fram som gemensamt i deltagarnas berättelser om upplevd livskvalitet är dock 3) känslan av att vara på väg i riktning mot idrottssatsningens övergripande mål. Denna känsla beskrivs som en strävan: En känsla av tillit till den egna kroppen och dess förmågor vilket leder till en upplevelse av att vara i rörelse på väg mot det övergripande målet. Strävan beskrivs även som en bekräftelse på att faktiskt vara i rörelse mot det övergripande målet i och med en upplevelse av att ha presterat. Det som i huvudsak påverkade deltagarnas upplevelse och erfarenhet av livskvalitet var deras ekonomiska förutsättningar, deras nära relationer och i vilken utsträckning deras idrott var en del av deras identitet. Slutsats Essensen i svenska elitidrottares upplevelse av livskvalitet är känslan av, och bekräftelsen på, att vara på väg mot sitt övergripande mål som är ”att bli så bra som jag kan bli, i min idrott”. Förslag på område för fortsatt forskning och diskussion är förebilden elitidrottarens funktion och eventuella samhällsnytta mot bakgrund av att det centrala i det goda livet för elitidrottaren är strävan och prestation; vad innebär det exempelvis för barn och unga? / Aim Elite athletes have been presented as the foremost role models for children and young people today. At the same time the personal lives of these elite athletes, their view of life and their well-being have remained unexplored. We do know, however, that the elite sport context places very high physical, psychological and social demands on the athlete. By exploring what ”the good life” means to these role models, we not only gain knowledge about the elite athletes and the context in which they operate, but also knowledge about society's idea of sport as an educator. With the intention of increasing the understanding of their reality the elite athlete’s own experience of “the good life” has been studied by letting them share their experiences of quality of life: What are Swedish elite athletes’ perceptions of quality of life? Furthermore, which factors affects Swedish elite athletes’ experiences of quality of life? Method This study draws upon the theory and methodology of phenomenological philosophy. Within this context, the study explores the essence of “quality of life” amongst Swedish elite athletes. In order to do this, open and unstructured interviews have been conducted with eight female and male athletes who had an average age of 25.5 years. Results Perceived quality of life was described by participants as consisting of two parts: Experiences in the moment and the right conditions. All participants described their sports career as an important part of their vision of quality of life and expressed gratitude associated with this opportunity. To experience quality of life, the findings in this study suggests that it is required that you 1) have an overall goal that sets out to "be as good as I can be", and that you 2) have a plan to achieve this overall goal which provides a sense of "knowing where I'm going". The most distinct theme and common denominator which emerged in all participants’ stories about perceived quality of life, however, is 3) the feeling of being on your way in the direction of ”being as good as I can possibly be”. This feeling is described as a pursuit, as a body related confidence and as being in motion towards the overall goal. It is also described as an experience of having achieved. The main factors that influenced the participants' experiences and their quality of life were the economic conditions, their close relations and the extent to which their sport was a part of their identity. Conclusions Swedish elite athletes describe quality of life as having an overall goal, a plan for how to get there and, above all, a sense of being on their way towards that overall goal. The elite athletes’ perceptions of quality of life were furthermore affected by economic conditions, close relationships and sport identity. Suggested areas for further research and discussion include the function of, and the potential societal benefits emanating from, elite athletes as role models. Based on the knowledge that the essence of quality of life for elite athletes is “the pursuit” and “the achievement”; what are the consequences?

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey. Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas. Om riskkapitalisten tillåts inta en aktiv ägarroll, ser vi användningen av riskkapital som en möjlig framtida väg för att utveckla verksamheten i dagens elitidrottsföretag. / Background: During the 2000s, many clubs in the Swedish Hockey League and the Swedish premier football division Allsvenskan have suffered from financial problems. Many elite sports clubs have changed from previously beeing non-profit organizations to, through corporatisation, operate as elite sports businesses. Private equity is a tool that is used to develop business operations in various industries, where venture capitalists or private equity firms buys into a company. Elite sports businesses, however, are affected by regulations that potentially limit the elite sports businesses possibilities to use private equity. Purpose: The purpose of this paper is to analyze if elite sports clubs in Swedish football and ice hockey can develop their business with private equity. Research method: The study has a qualitative approach in which interviews were conducted with representatives from ten elite sports clubs in Swedish football and ice hockey. Results: The study shows that elite sports clubs in Swedish football and ice hockey should be able to use venture capital to develop their business. Current regulations, the 51-percent rule, inhibits the clubs in their use of private equity, since venture capitalists are limited in their possibility to control their investment. If the venture capitalist is allowed to take on an active ownership role, we see the use of private equity as a opportunity to develop the business in today's elite sports businesses.