Att vara förälder är ingen enkel uppgift. Att vara förälder till ett barn som har diagnosticerats med autismspektrumtillstånd är kan medföra att ännu högre krav ställs på föräldern. Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. Eftersom befintlig forskning som finns kring området främst har fokuserat på mödrarnas upplevelser och erfarenheter. Så har jag valt att fördjupa mig kring fädernas upplevelser och erfarenheter om hur föräldraskapet påverkas av att ha barn med autismspektrumtillstånd. Jag har också undersökt hur fäder hanterar uppkomna svårigheter.  Metoden jag har använt mig av för att samla in det empiriska material som används i studien har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att analysera den insamlade empirin har jag valt att använda mig utav Hochschilds emotionsteori. Resultatet av min studie är att föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd samt att fäderna har olika strategier för att hantera de svårigheter som uppstår i vardagen. Slutsatsen av min studie är att fäderna hanterar de svårigheter i föräldraskapet till följd av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd med hjälp emotionellt arbete

Bakgrund Vård av en patient innebär att skapa trygghet, möjliggöra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfölja sin behandling. Omvårdnad innehåller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omvårdnad kräver därigenom emotionellt arbete som utförs för att reglera vårdarens egna emotioner så att de blir lämpliga för en viss kontext eller i en viss situation. Sjuksköterskan som har förmåga att arbeta med sina egna emotioner, anses ha större förmåga att skapa närvarande relationer till patienten och inge patienten en känsla av omtanke vilket ökar dennes och sjuksköterskans välbefinnande. Detta ligger till grund för att kunna ge tillfredställande omvårdnad på lika villkor. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans emotionella utmaningar i mötet med patienter. Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Därutöver utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades samt sammanfattades i en matris som sedan utgjorde ett underlag för presentationen av resultatet. Resultat Emotionella svårigheter uppstod ibland i samband med omvårdnad. Två övergripande områden framträdde: Inom det första området behandlades sjuksköterskans emotionella upplevelser och resultaten tydde på att en del sjuksköterskor i vissa situationer kände maktlöshet, ambivalens, stress, rädsla och oro, emotionell smärta och sårbarhet samt avsmak och obehag. Inom det andra området berördes hur sjuksköterskans starka emotioner och reaktioner kunde påverka vårdkvalitet, med risk för icke-adekvat vård. Slutsats Vid svåra emotionella påfrestningar kunde sjuksköterskans använda distansering och undvikande som skyddsmekanism. Detta kunde riskera en försämrad vårdrelation, med minskad tillit och ömsesidighet i relationen med patienten samt medföra att viktiga symtom förbisågs.

No description available.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever sitt handlingsutrymme utifrån gräsrotsbyråkratens roll samt att identifiera vilka faktorer påverkar handlingsutrymmet. Fem intervjuer med sju informanter, varav sex kvinnor och en man, har genomförts och studien har en kvalitativ ansats. Analysen av resultatet visade att handlingsutrymmet ökar eller minskar vilket beror på ett antal identifierade faktorer. Dessa faktorer är: bakgrund, stödfunktioner, påtryckningar, reglementen och arbetssätt. I studien beskrivs hur handlingsutrymmet utförs och hur det upplevs av informanterna. En konsekvens av ett litet handlingsutrymme är att biståndshandläggarnas position mellan myndighetens uppdrag och medborgarnas behov kan bidra till stress. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how social worker in elderly care experience their discretion based on the street-level bureaucrats role and to identify the factors affecting the discretion. Five interviews with seven informants, six women and one man, have been completed and the study has a qualitative approach. The analysis of the results showed that the discretion increases or decreases due to a number of identified factors. These factors are: the background, support functions, pressure, regulations and practices. The study describes how the discretion is performed and how it is perceived by the informants. A consequence of a small discretion is that the social workers position between the authority´s  mission and the needs of citizens can contribute to stress.

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Uppsatsen belyser den aktuella emotionella arbetssituationen avseende yrkesverksamma socialsekreterare. Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet påverkar socialsekreterare som arbetar i Umeå Kommun. Vidare är syftet att undersöka om detta påverkar dem utanför arbetslivet. För att besvara syftet har studien utgått från följande forskningsfrågeställningarna:  Hur påverkas socialsekreterare emotionellt av sitt yrke, hur hanterar socialsekreterare emotionell börda på jobbet samt hur märker socialsekreteraren av sin yrkesroll utanför arbetslivet? Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där det empiriska materialet inhämtats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Urvalet består av yrkesverksamma socialsekreterare från Vuxenenheten samt Barn - och Ungdomsenheten, ett målinriktat urval som resulterade i snöbollsurval. Avgränsningen i urvalet avser socialsekreterare i Umeå Kommun. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera det empiriska materialet. Vidare för analys användes teori bestående av Affektteori och Emotionellt Arbete som teoretiska begrepp. Studiens resultat visar på olika faktorer som påverkar socialsekreteraren emotionellt. Resultatet visar att det emotionella arbetet synliggörs i klientrelationer, arbetsmiljön, individuella och kollektiva strategier samt effekter på socialsekreterarens privatliv. Betydelsen av professionalitet och gränssättning var väsentlig för hantering av det emotionella arbetet. Således påverkar det emotionella arbetet socialsekreteraren både psykiskt och fysiskt på arbetstid som utanför arbetstid. Resultatet visar således på att de är individuellt hur mottaglig man är för emotionell påverkan. Vidare framkom att det är oundvikligt att vara i kontakt med det emotionella inom verksamhetsfältet.  Den emotionella påverkan upplevdes som negativ men resultatet visar även på att det emotionella arbetet kan ha en positiv inverkan på arbetsuppgifter. Detta som ett redskap för socialsekreteraren att använda sig utav. Studiens slutsats visar på en tydlig parallell mellan emotionell påverkan och socialsekreterarens arbete som likväl styrks av presenterad forskning.

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al. Gränslöst arbete samt Hochschild teori om emotionellt arbete. Vi kommer att förhålla oss till hermeneutiken som vetenskapligansats för att med hjälp av del och helhet tolka vårt empiriska material. Att pendla mellan del och helhet gör det möjligt för oss att få en närmare förståelse för fenomenet. Vi redovisar det empiriska materialet i en resultat del. Resultatet analyseras utifrån ovan nämnda teorier. En sammanfattning över hela arbetet placeras efter analysdelen till sist redovisar vi våra reflektioner över arbetet. Nyckelord: motivation, social responsivitet, emotionellt arbete och flexibelt arbete / We have in this paper chosen to study a group of salespeople on a company. This by conducting semi-structured qualitative interviews. The image that we had of a salesman was a person that has got social skills and sharp arguments who do not give the customer so much as a chance to protest. We want to focus and try to explain the aspect of social psychology in this phenomena connected to a group of salespeople that we have got access to. This we get by making use of various theories such as Asplund’s social responsivity, Vroom’s theory of motivation, Allvin et al. boundless work and Hochschild’s emotional labor. We are going to use the hermeneutic as a scientific point of view and use parts of the phenomena to understand it on a deeper level. We are also going to have an overlooking view so that we can se the phenomena in a complete picture. In that way we are going to understand the phenomena better. We present the empirical material in a result and use the theories mentioned above to analyze the result. Then we make a summary of the paper and end it with a reflection over our paper.

I denna studie har jag beskrivit delar av socialarbetares emotionella arbete i mötet föräldrar och/eller barn. Jag undersöker på vilket sätt personer som jobbar i eller i anslutning till socialtjänsten arbetar emotionellt i mötet med sina klienter, samt hur detta påverkar dem. Jag har även undersökt huruvida stöd från kolleger och ledning underlättar det emotionella arbetet. Studien har genomförts med utgångspunkt i emotionssociologisk forskning. De teoretiska begrepp som studien utgår från är framförallt emotioner, emotionellt arbete, tillit samt emotionshantering. Detta för att skapa förståelse för intervjupersonernas emotionella situation på arbetsplatsen. Arbetet har genomförts med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är personer som jobbar inom eller i anslutning till socialtjänsten, direkt eller indirekt med barn och familjer. De huvudsakliga resultaten visar att socialarbetarna väljer de att försöka trycka bort sina egna emotioner i mötet med klienter. Detta kan de ta igen i efterhand exempelvis genom att diskutera med sina kolleger, och att släppa fram känslor exempelvis genom att gråta. En svårighet de upplever är att inte bara behöver hantera sina egna emotioner, utan även klienternas.Socialarbetarna påverkas av arbetet genom att de har svårt att släppa arbetet på fritiden och har ibland sömnsvårigheter. De upplever ett stort ansvar som kan vara svårt att släppa. De menar trots allt att det egna livet ändå rullar på, vilket gör att de lär sig hantera tankar på jobbet med tiden och mer erfarenhet.Nära relationer till kolleger är viktiga för välmåendet, medan relationer till chefer tycks vara sekundärt i den aktuella studien. Goda relationer på arbetsplatsen tycks underlätta de svårigheter som kan uppstå. De hanterar sina känslor på olika sätt, men att ha avlastning av kolleger och i form av handledning tycks vara två av de viktigaste delarna. / In this study I have described parts of social workers emotional labout i the meeting with parents and/or children. I have studied the way people who work with social services work with their emotions in relations with the clients, and how this effects the social workers. I also studied in what way support from colleagues and manegement can help with the emotion labour. The study has been implemented with the base in sociologic research with emotions in centre. The theoretic concepts that has been used is first and foremost emotions, emotional labour, trust and handling emotions. I have used these concepts to try and create understanding for the inteviewees emotional situation in the workplace. In this study I have done six semi-structured interviews. The interviewees is people who work with or in close contact to the social services, direct or indirect with children and families. The primary results shows that social workers chose to try and hide their own emotions in the meeting with clients. They can compensate this afterward, for example by talking with colleagues, and let their emotions some forward for example by crying. One thing they say is hard is dealing with not only their own emotions, but also the clients.The social workers are affected by their work in the way that they have a hard time to let the work go when they go home for the day, and sometimes they have trouble sleeping. They experience a big responsability that can be hard to let go. Although, they say their own life runs it course, which makes it easier to learn to handle thoughts about work. Time and experience also helps. Close relationships to colleagues are important for their wellbeing, but the relation to manegers seems to be less important in this study. Good relations on the workplace seems to make hardships easier. They handle their emotions in different ways, but support by colleagues and by guidance appears to be two of the most important parts.

Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen. I den avslutande diskussionen diskuteras uppträdandekrav och personlighetens betydelse för konsulter inom bemanningsbranschen. I samband med detta diskuteras även hur bemanningsföretagen har fått legitimitet genom att rekryteringsarbetet professionaliserats och kommit att innefatta förmedling av både kompetens och personlighet till kundföretag. En slutsats är att det emotionella arbetet kan ses som nyckeln till framgångsrika konsultuppdrag. / This essay examines the staffing industry and how the consultant managers are working to meet the requirements from customer business and the environment. It also studies the demands placed on the consultant and why behavior is significant in the staffing industry. The theoretical approach used in this paper is partly a new institutional theory and above all, the concept of legitimacy - and partly Hochschilds theory of emotional labor. The empirical data that have been collected consists of nine interviews with consultant managers from four different staffing companies. The results show that the consultant manager’s work is characterized by routines, further the result illustrates the behavior requirements of the consultants in order to fit into the role as a consultant. The essay concludes with a discussion of behavior requirements and the importance of personality for consultants within the staffing industry. In this context we also discussed how agencies have gained legitimacy through the recruitment process that has been professionalized including mediation of both skills and personality to the client companies. One conclusion is that the emotional labor can be seen as the key to successful consulting

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ”är det värt det” innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal. Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext. Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet. Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. / The purpose of the studie is to examine how a performance review is perceived by the employee. By asking the question”is it worth it” the study aims to see however the employees perceive the performance review as a fruitful tool of communication. The empirical data is collected by interviewing a business unit within the private healthcare sector. The study has a qualitative approach and semi structured interviews are used. The study has shown that a performance review is not perceived as satisfying regarding the communication between the subordinate and the superior. The communication should rather be an open one between all the employees and the superiors. It has also been shown that the employees perceive the communication to their superiors differently depending on the situation and context. The employee's emotional work is influenced by the role of the employees perceive as appropriate for the occupation, and the relationship to the superior is affected by the status and position.