Tidigare studier har visat att receptionister brukar uppleva höga emotionella kravi arbetet. Föreliggande studie undersökte receptionisters upplevelser av emotionella kravoch socialt stöd. Studien genomfördes kvalitativt på fem verksamheter med åttasemistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk induktiv metod. Iresultatet framkom fyra teman: ”Att träda in i en yrkesroll”, ”Känsloanpassning”,”Påverkan av arbetskrav” och ”Behov av stöd”. Resultatet visade att det kollegialastödet upplevdes som det mest betydande stödet för att hantera kraven i arbetet, detorganisatoriska stödet upplevdes även viktigt men var inte ett stöd som receptionisternavanligen använde sig av. Receptionisterna som arbetade inom sekretesskyddadeverksamheter upplevde sig även ha begränsade former av socialt stöd. I resultatetframkom även att respondenterna som upplevde sig ha avsaknad från detorganisatoriska och det kollegiala stödet valde att söka sig till professionellt stöd(samtalsstöd). I diskussionen knöts respondenternas reaktioner till olika teoretiskaförklaringar.

Emotionernas roll inom myndighetsutövning och socialt arbete är både självklar och svårdefinierad. Å ena sida kräver myndighetsutövning rationell rättssäkerhet, å andra sidan anser många socialarbetare att deras känslor, i synnerhet empati, är en ytterst viktig del av deras arbete. Emotionellt arbete är ett forskningsfält som har vuxit fram sedan 1980-talet, till stor del med utgångspunkt i Arlie Hochschilds studie The managed heart – commercialization of human feeling (2012 [1983]). Genom att använda Hochschilds (2012) begrepp djup- och ytagerande, tillsammans med emotionell reglering (Gross, 2015) och uttrycksregler (Grandey & Melloy, 2017) undersöker denna uppsats hur myndighetsutövande socialarbetares emotionella arbete utförs och kan förklaras, samt studerar hur uttrycksreglerna för gruppen kan se ut och beskrivas. Det empiriska materialet består av 14 intervjuer med myndighetsutövande socialarbetare på barn- och ungdomsenheter, ekonomiskt bistånd och inom biståndshandläggning. Genom att använda mig av tematisk analys (Braun & Clarke, 2006, 2022) har jag analyserat och tematiserat materialet.  Studiens resultat visar att socialarbetare utför ett emotionellt arbete som kräver tid, mental förberedelse och erfarenhet. Emotionellt arbete används både för att skapa närhet och distans till klienterna. Emotionsregleringen sker före, under och efter möten med klienter. För att djupagera använder sig socialarbetarna av sin empati för att skapa en professionell relation med klienterna och för att sätta sig in i klienternas situation. När socialarbetarna däremot känner en frustration eller upplever sina klienter som för falska i sitt uppförande börjar de i stället ytagera och snarare använda sig av emotionell reglering för att trycka ner de genuint negativa känslorna.  De uttrycksregler socialarbetarna förhåller sig till balanserar mellan ett logiskt förhållande till myndighetsutövning och ett empatiskt och känslomässigt närvarande synsätt inför klienterna. I och med att socialarbetarna anser att känslorna spelar roll i yrkesutövningen, så försöker de förhålla sig rationellt till sina känslor och anstränger sig för att använda dem i tydliga syften. Socialarbetarna stöttar även varandra i känsloarbetet, dels i informella samtal, dels i formella forum så som i handledning. De stöttar varandra i olika typer av emotionell reglering, ofta genom kognitiv förändring som syftar till att omvärdera synen på en situation och så även känslorna för situationen.  Studiens implikationer för det sociala arbetets praktik är att det krävs organisatoriska och praktiska förutsättningar för att socialarbetare på ett effektivt sätt ska kunna utföra emotionellt arbete; det krävs tid och förberedelse för emotionellt arbete, samt även plats för socialarbetare att bearbeta de känslor som klientarbete rör upp och för de emotionella processer som krävs för emotionell reglering.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av att ha PMS i arbetslivet. Målet med studien var att beskriva vilka faktorer som är centrala i detta samt eventuella behov kopplade till upplevelsen. Metod. Studien använde kvalitativ ansats och semistrukturerad intervju och tematisk analys som metod. 6 yrkesaktiva kvinnor mellan 26–42 år med regelbunden PMS rekryterades i ett ändamålsenligt tillgänglighetsurval för att bäst fånga in studiens syfte och frågeställning. Resultat. Analysen resulterade i följande huvudteman; 1) Kunskap är nyckeln till förståelse, 2) Sociala faktorer försvårar och underlättar, 3) Belastningar ökar och 4) Anpassningar hjälper. Kunskap om ämnet rapporterades som en viktig grundförutsättning för att hantera PMS. Belastningar i arbetet upplevdes öka under PMS samtidigt som sociala faktorer både försvårade och underlättade upplevelsen. Anpassningar av arbetsupplägget och i arbetsmiljön efterfrågades samt upplevdes vara hjälpsamma vid PMS. Slutsats. Att arbeta med PMS upplevs vara belastande och kunna leda till stress och utmattningsproblematik. Hjälpsamma anpassningar vid PMS erfordras och behöver föregås av dialog på arbetsplatsen, vilket i sin tur kräver kunskapsutveckling om PMS inom organisationen / Purpose. The aim of the study was to examine women's experiences of having PMS in the worklife. The goal was to describe which factors are central and which needs are related to them. Method. The study was qualitative and specific methods were semi structured interviews and thematic analysis. 6 participants were recruited through expedient and availability selection. The participants were working females, aged 26–42, with regular PMS. Results. Main themes in the analysis were; 1) Knowledge is the key to understanding, 2)Social factors complicate and facilitate, 3) Strains increase, and 4) Adjustments helps. Knowledge about PMS is necessary in order to cope. Strains within the work context were experienced as higher during PMS. Social factors at work were reported to both obstruct and ease symptoms whilst adaptations in the workplace were requested and helpful. Conclusion. To work during PMS is experienced as burdensome and can possibly cause stress and burnout. Helpful adjustments during PMS is required but needs to be preceded by conversation at the workplace, which in its turn is required to be preceded by increased knowledge within the organization.

Med färre platsbaserade kontor att ta sina frågor till kommer allt fler besökare till folkbiblioteken för att få stöd och assistans. Enligt tidigare forskning agerar folkbiblioteken som medborgarkontor, där de hanterar ärenden utanför deras uppdrag och deras kompetens. Forskning har även visat en koppling mellan denna typ av arbete och emotional labour, eller emotionellt arbete, och detta begrepp är den huvudsakliga teorin uppsatsen utgår från, som beskrivet i Hochschilds The Managed Heart (2012). Syftet med denna uppsats är att undersöka bibliotekariers upplevelse och erfarenhet av medborgarärenden på folkbibliotek och de känslor som kan framkomma av arbetet. För att genomföra det utfördes semistrukturerade intervjuer med folkbibliotekarier från diverse olika arbetsplatser i en mellanstor stad i Sverige, sedan en tematisk analys. Analysen visar att bibliotekarier delar många känslor och upplevelser, där de mest prevalenta var en frustration mot andra instanser i samhället, att balansera riktlinjer och värderingar, bristande kommunikationen mellan biblioteket och andra aktörer, och användningen av känslohanteringsstrategier. En respondents erfarenheter, från ett bibliotek med särskiljande hantering av medborgarärenden, diskuteras med särskilt fokus i analysen som kontrast mot övriga respondenter. Resultaten är relevanta för både utveckling av forskning och för den praktiska verksamheten.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning som belyser socialarbetarens egna erfarenheter av emotionellt arbete. Syftet var även att undersöka på vilket sätt emotioner hanteras i det klientnära arbetet och hur det påverkar socialarbetare. Den metod som användes var en översiktsstudie där 12 kvalitativa intervjustudier samlades in genom sökningar på databaserna Social Service Abstract och OneSearch. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där fyra teman identifierades vilka var emotionella påfrestningar i klientnära arbete, hantering av emotioner, emotionellt lönearbete och att visa känslor. Empirin analyserades med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv om interaktionens betydelse samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet visade att socialarbetare ständigt utsätts för emotionella påfrestningar samt att de tvingas använda sig av olika strategier som inkluderar att kontrollera och undantrycka sina känslor. Detta för att dels undvika att riskera sitt eget välbefinnande och dels för att det råder en känslokultur på arbetsplatsen som man förväntas förhålla sig till. Vidare visade resultatet att empati ses som en grundläggande del inom socialt arbete och att emotioner kan användas som en resurs i mötet med klienter. Slutsaten var att emotioner, som skapas i relation till klienter, har en stor påverkan på socialarbetare. Gemensamt för socialarbetarnas upplevelser var att socialt arbete är ett krävande arbete där man har en förväntan på sig att agera utifrån givna känsloregler. Detta har lett till att socialarbetarna skapat olika informella strategier för att handskas med det emotionellt påfrestande arbetet. / The purpose of this essay was to compile research that sheds light on the social worker's own experiences of emotional work. The purpose was also to investigate in what way emotions are handled in client-based work and how it affects social workers. The method used was a scoping study where 12 qualitative interview studies were collected through searches on the databases Social Service Abstract and OneSearch. A qualitative content analysis was applied where four themes were identified which were emotional stress in client-based work, managing emotions, emotional labour and showing emotions. The empiric was analyzed using Goffman's dramaturgical perspective about the significance of interaction and Hochschild's theory of emotional labour. The results showed that social workers are constantly exposed to emotional stress and that they are forced to use various strategies that include controlling and expressing their emotions. This is partly to avoid risking one's own well-being and partly because there is an emotional culture in the workplace that one is expected to relate to. Furthermore, the results showed that empathy is seen as a fundamental part of social work and that emotions can be used as a resource in meeting clients. The conclusion was that emotions, which are created in relation to clients, have a great impact on social workers. Common to the social workers' experiences was that social work is a demanding job where you have an expectation that you will act on the basis of given emotional rules. This has led to the social workers creating various informal strategies for dealing with the emotionally stressful work.

Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse för hur undersköterskor som arbetar inom kommunal äldreomsorg upplever gränsdragningen mellan arbete och privatliv till följd av att de anpassar och justerar sina känslor i vardagen. Eftersom vi båda har arbetat inom kommunal äldreomsorg finns viss förförståelse för ämnet. Den teoretiska referensramen fokuserar på det emotionella arbetet samt work life balance, vilket ligger till grund för hur vårt insamlade material tolkas. Materialet har insamlats genom åtta telefonintervjuer, vilka vi sedan har analyserat och kopplat samman med den teoretiska referensramen. Resultatet visar på att det emotionella arbetet upplevs olika av undersköterskorna. Däremot uppfattar samtliga undersköterskor att de ofta kan behöva gå in i en roll och uttrycka sig på ett sätt som inte alltid stämmer överens med vad de egentligen känner. Studien visar även att de flesta undersköterskorna upplever att deras balans mellan arbete och privatliv är bra, men det går att se att gränsdragningen mellan arbete och privatliv påverkas av att de har ett känslomässigt arbete.

Lärare har en viktig funktion för samhället när det kommer till att undervisa elever och hjälpa dem att få kunskaper som de kan använda i sina liv. Förutom förväntningar som handlar om undervisning kan läraryrket även inkludera en social aspekt där lärare stöttar och hjälper elevergenom deras skolgång. Detta arbete kan vara känslomässigt utmanade för lärare och arbetsbelastningen kan påverkas av att arbetsuppgifter som sträcker sig utanför undervisning genomförs. Denna kvalitativa studie om lärares upplevelser om utmaningar och om emotionellt arbete baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med lärare. Data som samlats in från intervjuerna har analyserats genom teorier och begrepp som handlat om emotionellt arbete, sociala interaktioner och emotionell energi. Resultatet visar att arbete med elever såg många av lärarna som motiverande och meningsfullt jämfört med administrativa arbetsuppgifter som dokumentation, planering och möten. Arbetet kunde vara emotionellt krävande och lärarna upplevde att de dels var tvungna att hantera sina egna känslor, dels välja vilka känslouttryck de visade mot elever. Utmaningar fanns i läraryrket då arbetsdagar kunde bestå av planerade lektioner men även att konflikter, stöd till kollegor och samtal kunde uppstå under arbetsdagen som lärarna upplevde inte alltid handlade om undervisning. Lärarna ansåg att det fanns ett behov att kunna lämna arbetsrelaterade problem på arbetet för att kunna återhämta sig när de lämnat arbetet. / Teachers have an important function for society when it comes to teaching and providing students with knowledge that the students can use in their lives. In addition to expectations related to teaching, the teaching profession can also include a social aspect where teachers support and help student through schooling. This work can be emotionally challenging for teachers and the workload can be affected by tasks that extend beyond teaching. This qualitative study on teacher’s experiences and challenges regarding emotional labor is based on seven semi-structured interviews with teachers. The data collected from the interviews has been analyzed through theories dealing with emotional labor, social interaction, and emotional energy. The results show that many of the teachers believed that working with student was motivating and meaningful compared to administrative task such as documentation, planning and meetings. The work could be emotionally demanding, and the teachers felt that they partly had to manage their own emotions and to manage what emotions they showed toward students. Challenges existed as the workdays could consist of planned lessons, conflicts, conversations with students and supporting coworkers. The teachers considered the activities besides the planned lessons to sometimes put them in a position that wasn’t about teaching. The teachers felt that there was a need to be able to leave work-related problem at work to recover when they left work.

Framväxten av ett alltmer flexibelt arbetsliv har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid successivt luckrats upp. Samtidigt har digitaliseringen möjliggjort för en ständig uppkoppling och med hjälp av olika teknologiska hjälpmedel kan individen numera arbeta vart som helst och när som helst. Detta innebär att ett större ansvar tillskrivits individen att själv vara den som kontrollerar och strukturerar upp sitt arbete. Samtidigt ställer den ökade konkurrensen allt högre krav på tillgänglighet och ett kundbemötande i världsklass. Denna studie syftar till att undersöka huruvida ett gränslöst arbete yttrar sig för fastighetsmäklare på två kontor. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Foucaults teori om den självdisciplinerade styrningen har vi sedan analyserat vår empiri. Vidare har vi utgått från tidigare forskning som berör flexibelt arbete, återhämtning, teknologins påverkan, roller samt gränsdragningen mellan arbetstid och fritid. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att fastighetsmäklaryrket i stor utsträckning innefattas av ett gränslöst arbete. Samtidigt kräver yrket en skicklig ”skådespelare” för att kunna bemöta kunderna. Den ständiga tillgängligheten är en faktor som samtliga upplever på olika sätt och de har därav utvecklat strategier för att kunna hantera detta. Resultatet synliggjorde även att kvinnorna i större utsträckning än männen upplever sig ifrågasatta av kunder vilket gör att de inte känner sig betrodda i sin yrkesroll på samma sätt. Vidare kan de olika upplevelserna och strategierna tänkas grundas i huruvida respondenterna förhåller sig till yrkesrollens krav eller ej. / The emergence of an increasingly flexible working life has contributed to the gradual reduction of the boundaries between work and leisure. At the same time digitization has made it possible for a constant connection and with the help of various technological aids. Individuals can now work anywhere and at any time. This means that responsibility is attributed to the individual himself being the one who controls and structures his work. At the same time we have increased competition, that demands better availability and a customer service in world class. This study aims to investigate whether a borderless work turns out for real estate agents at two offices. With help of Goffman's dramaturgical perspective, Hochschild's theory of emotional work and Foucault's theory of self-disciplined governance, we have analyzed our empirical data. Furthermore, we have started from previous research that concerns flexible work, recovery, influence of technology, roles and the boundary between working time and leisure time. We started from a qualitative method and conducted 8 semistructured interviews. The result showed that the real estate brokerage profession in a large extent includes borderless work. At the same time it is a profession that requires a skilled “actor” to be able to respond to the customers. The constant accessibility is a factor that everyone experiences in different ways and has therefore developed strategies to be able to handle this. Women felt less confident in their profession compared to men, based on that costumers often questioned women’s knowledge. Furthermore, the different experiences and strategies may be based on whether the respondents relate to the professional role's requirements or not.

Denna studie, som är av utforskande karaktär, förenar de två forskningsområdena emotionell intelligens och autenticitetsklimat. Studien syftar till att undersöka om ledares emotionella intelligens har betydelse för autenticitetsklimatet i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Utöver detta är syftet även att undersöka hur ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppernas autenticitetsklimat är i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Detta undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning utförd bland ledare och tillhörande arbetsgrupper inom sjukvården och polisen. Ledarna fick besvara en enkät om deras emotionella intelligens och arbetsgruppen fick besvara en enkät om arbetsgruppens autenticitetsklimat. Resultatet visade att ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat generellt sett var högt. En multipel regressionsanalys visade att användning av emotioner för att underlätta prestation var den EI dimension som hade högst betavärde, därefter kom reglering av emotioner inom individen, sedan kom bedömning och identifiering av emotioner hos andra individer och slutligen bedömning och uttryck av emotioner inom individen. Reglering av emotioner inom individen var den enda av EI dimensionerna som hade en signifikant betydelse för arbetsgruppernas autenticitetsklimat. Inget signifikant samband mellan ledarens emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat uppmättes, inte heller mellan ledarens emotionella intelligens i respektive EI dimension och arbetsgruppens autenticitetsklimat. / This exploratory study combines two areas of research; emotional intelligence and climate of authenticity. The aim of the study is to investigate whether the leader’s emotional intelligence has an effect of the climate of authenticity in teams with emotional labor. In addition to this the study also aim to explore the level of emotional intelligence of leaders and the climate of authenticity in teams with emotional labor. This is investigated through a quantitative survey among leaders and their teams in health care and the police. The leaders´ were asked to answer a survey about their emotional intelligence and the team were asked to answer a survey about the teams´ climate of authenticity. The result showed a high level of emotional intelligence and climate of authenticity overall. A multiple regression analysis showed that use of emotion was the emotional intelligence dimension with the highest beta value, thereafter comes regulation of emotions, followed by others emotional appraisal and finally self emotional appraisal. Regulation of emotions was the only emotional intelligence dimension with a significant effect on the teams climate of authenticity. No significant relationship between the leaders´ emotional intelligence and the teams climate of authenticity where found, nor between the leaders´ emotional intelligence in each dimension and the climate of authenticity of the team.

Vi har undersökt konsultchefer på ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda på hur de upplever sina olika roller, vilket känsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgått från ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer på ett bemanningsföretag, för att ta reda på vår frågeställning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och säljare) och vilket känsloarbete utför de i rollerna mot konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjälp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att “hålla rollen” som säljare mot kunder, än rollen som chef mot konsulter. De använder sig av Surface acting i sitt känsloarbete för att göra kunderna nöjda. Konsultcheferna bearbetar sina “underliggande äkta känslor” genom att samtala med sina kollegor. I rollen som chef är konsultcheferna behandlande mot konsulterna, samtidigt som de leder och styr konsulterna i arbetet.