Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.

Introduktion: Abort är ett vanligt ingrepp och en rättighet för alla kvinnor. Sjuksköterskans perspektiv är viktigt att studera för att möta kraven på ett omhändertagande där både fysiska och emotionella behov tillgodoses, samtidigt som sjuksköterskan på ett hållbart sätt hanterar påfrestningar som uppstår. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår inducerad abort på gynekologisk vårdavdelning. Metod: Litteraturstudie enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Litteratursökning i Cinahl, PubMed och PsychInfo resulterade i åtta artiklar, sex kvalitativa, en kvantitativ och en mixad-metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Under den induktiva databearbetningen framkom sex teman som beskriver sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter: Att känna starkt engagemang och arbetstillfredsställelse, Att skaffa sig erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov, Att uppleva negativa känslor och möta utmaningar, Att hantera och reglera känslor, Att påverkas av egna abortupplevelser eller fertilitetsrelaterade problem och Att finna strategier för stöd och kompetensutveckling, Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med aborter känner ett stark engagemang för sitt arbete men erfar även att det innebär ett känslomässigt arbete som kan vara skadligt om inte tillräckliga resurser eller kunskap kring hur känslor hanteras finns. De behöver därför stöd att utveckla detta. Sjuksköterskornas erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov var att behoven var individuella och de belyste de emotionella delarna av omvårdnaden samt vikten av närvaro och empati.

Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.   Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär.

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues

Studien syftar till att ge en övergripande bild av hur Polismyndigheten, efter den stora omorganisationen år 2015 strukturerat upp sitt arbetsmiljöarbete för att åstadkomma en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Omorganisationen resulterade i att de tidigare lokala polisenheterna slogs samman till den nuvarande Polismyndigheten. Vidare undersöks också hur Polismyndigheten arbetar för att följa upp sitt arbetsmiljöarbete samt hur arbetsmiljöansvaret fördelats inom myndigheten. Följande frågeställningar har tillämpats för att besvara studiens syfte: • Hur säger sig Polismyndigheten arbeta för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö? • På vilket sätt arbetar Polismyndigheten med uppföljning av sitt arbetsmiljöarbete? • Vilken roll har HR i Polismyndighetens arbetsmiljöarbete? • Vilka eventuella skillnader kan ses mellan Polismyndighetens uttalade arbetsmiljöarbete kontra resultatet av de uppföljningar som gjorts? Studiens resultat baseras på en kvalitativ innehållsanalys av flertalet dokument som rör Polismyndighetens arbetsmiljöarbete samt uppföljningen av arbetet. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter som är implementeringsteori samt emotionellt arbete och visar att Polismyndighetens struktur gällande arbetsmiljöarbetet är i behov av revidering. I de uppföljningar som gjorts av myndighetens arbetsmiljöarbete framgår att det finns otydligheter kring både ansvar gällande arbetsmiljöprocesser i verksamheten samt en bristande dokumentation av dessa. För att myndigheten ska leva upp till sina egna uppsatta riktlinjer och mål samt den arbetsmiljömässiga regleringen bör bland annat både ansvarsfördelning och rutiner i arbetsmiljöarbetet ses över och anpassas efter den nya organisationen.

No description available.

Sedan flera år tillbaka har kvinnor inte haft samma förutsättningar inom polisbranschen som män, däremot har polisyrket på senare år blivit mer jämställt. Allt fler kvinnor kommer in i branschen och arbetar i yttre tjänst. Av denna anledning har samhällets förväntningar på polisyrket förändrats och utvecklats - men än idag finns särskilda förväntningar på poliskvinnor. Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnliga poliser i yttre tjänst skapar och formar en yrkesroll och professionell identitet i förhållande till polismyndighetens traditionellt sett maskulina arbetsplatsnormer. Denna kvalitativa studie har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer av kvinnliga poliser som arbetar i yttre tjänst i Sverige. Med ett socialpsykologiskt perspektiv har detta arbete en utgångspunkt i teorier som berör normativt beteende, rolltagande, traditionella könsroller och identitetsskapande. Studien resulterade i att poliskvinnor formar en professionell identitet i förhållande till arbetsplatsen och dess arbetsplatsnormer, och även i förhållande till samhällets förväntningar på yrkesrollen. Kvinnliga poliser har en yrkesroll som utstrålar trygghet och medför lugn, vilket återspeglar ett emotionellt arbete. Detta bidrar till att poliskvinnor har ett stort socialt ansvar när de arbetar och förväntas vara omhändertagande / For several years, women have not had the same conditions in the police force as men, but in recent years the police profession has become more equal. More and more women are entering the industry and working in external service. For this reason, society's expectations of the police profession have changed and developed - but even today there are special expectations of police women. The aim of this study is to analyze how female police officers in external service create and shape a professional role and professional identity in relation to the police force’s traditionally masculine workplace norms. This qualitative study has conducted 10 semi-structured interviews of female police officers working in external service in Sweden. From a social psychological perspective, this work is based on theories that concern normative behavior, role-playing, traditional gender roles and identity creation. The study resulted in police women forming a professional identity in relation to the workplace and its workplace norms, and also in relation to society's expectations of the professional role. Female police officers have a professional role that radiates security and brings calm, which reflects an emotional work. This contributes to police women having a great social responsibility when they work and that they are expected to be caring.

Working with children who suffer from mental illness requires skills of objectivity and professionalism and the ability to handle patients’ as well as one’s own feelings. How the counsellors manage their emotions affects both their own wellbeing and the quality of the treatment they provide. Since the mental illness in society is increasing, the challenge to address the mental illness becomes even more difficult and the importance of the counsellor’s wellbeing and competence grows. Therefore, this study aimed to examine how counsellors experience the encounters with patients and how they handle the emotions that arise. Based on Hochschilds theory of emotional labour and semi-structured interviews with six counsellors working in five different units in Stockholm the study has shown that the counsellors can experience a variation of different emotions. The counsellors worked with these emotions by changing, hiding, or showing them physically or verbally, all depending on what impact it may have on the therapeutic alliance. Additionally, strategies such as sharing feelings with colleagues, distract oneself from work-related conversations and time for reflection has been identified. Further research suggests bringing more focus to the organizational context and the emotional work towards colleagues.

Kvinnodominerade yrken är ofta förknippade med hög sjukfrånvaro och kvinnor visar sig ha sjuktal i nästan dubbelt så hög omfattning än män genom hela arbetsmarknaden. Det finns därmed ett behov av att undersöka könsskillnader i relation till kvinnors stigande sjuktal och således även undersöka vilka strukturer som kan ligga till grund för detta. Studiens syfte blir att med utgångspunkt i ett kvinnodominerat yrke, sjuksköterskeyrket analysera organisatorisk hälsa genom att jämföra och analysera tre avdelningar vid ett sjukhus. Syftet analyseras baserat på Joan Ackers fyra dimensioner gällande organisatoriska könsmönster. Detta genom att undersöka omständigheter kring hur könskonstruktioner skapas och upprätthålls och hur detta sedan kan relateras till organisatorisk hälsa samt slutligen hur det kan relateras till de organisatoriska förutsättningar som är kopplade till arbetsplatsen. Resultaten av studien visar att kvinnor förväntas genomföra samt ansvarar idag för ett stort emotionellt arbete inom vårdyrket. Det emotionella arbetet är således något det implicit tilldelas av organisationen, kollegialt samt något individen själv tillskriver sig. Resultatet visar på att den emotionella belastningen kan vara en av anledningarna som utmynnar i stress och således kan vara en faktor som bidrar till kvinnors höga sjuktal. Vidare visar resultatet på att det finns ett behov av att på en organisatorisk nivå höja det emotionella arbetets status, samt behov av att finna strategier för att kunna göra det.

This study is based on six semi-structured interviews with police officers regarding how humor is used by the police. The purpose of the study was to understand and explain how humor is being used between colleagues within the police force and how it is used towards the public. The aim is to gain a deeper understanding on how humor helps the police officers to handle the emotions that they encounter on a daily basis. We will also explain the moral boundaries for this social group and where the transgression for these gets too big. We explain these factors by analyzing them with the help of Goffmans (2020) Dramaturgical perspective and Hochschild’s (2003) research about emotional management.   In conclusion, the results of the interviews showed that humor that is used between colleagues is used to distance themself from tragic encounters at work. The humor that is used towards the public has the purpose to calm down stressful situations as well as gain a sort of relationship with them. These are both positive aspects of how the humor is being used by police officers, hence it gains a sense of unity within the police force and helps them cope with difficult situations. The result also showed that the moral boundaries in humor were different if you were male or female. The male officers answered that they did not have a clear line when the transgression became too big, as long as it did not become offensive toward someone else in the group. The women on the other hand all spoke about the importance of speaking up if the jokes went too far, in order to mark the line on what's okay to joke about.               Key words: Police, humor, processing, venting, cohesion, emotional management, boundary setting, moral boundaries