This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy. / Uppsatsen behandlar ett försök med en undervisningsmetod kortskrivande kopplad till samtal med vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. Använd metod: Aktionslära, enkätundersökning, djupintervju.

Studiens syfte var att undersöka det eventuella, prediktiva förhållandet mellan de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd, psykisk ohälsa och intentioner till egen uppsägning (IEU) bland socialsekreterare anställda i en medelstor kommun i södra Sverige. Studien är av kvantitativ art och har utgått från en tvärsnittsdesign. Genom en webbaserad enkät som skickades till samtliga socialsekreterare i kommunen samlades data in angående de aktuella variablerna. Efter bortfallsanalys uppgick den totala svarsfrekvensen till 37% vilket innebar att 102 respondenters besvarade enkäter inkluderades i studien. Insamlade data analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys vars resultat visade att krav positivt predicerade IEU medan kontroll, stöd och högre ålder predicerade IEU negativt, samt att psykisk ohälsa inte predicerade IEU. Noterbart var att stödet hade ett avgörande, prediktivt förhållande till IEU. För vidare forskning föreslogs longitudinella studier för att bekräfta den aktuella studiens prediktiva förhållanden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några lärare säger om sina arbetssätt inom skönlitteratur och hur de använder sig av dessa för att motivera till läsning och utveckla olika elevgruppers läsförmåga. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem lärare på fyra olika skolor och kommuner. Resultatet visar att alla lärare trots skillnader i bakgrunder och år i yrket använder sig av liknande arbetsätt för att motivera till och utveckla olika elevers läsförmåga inom skönlitteratur. Vår slutsats är att ett varierat arbetsätt inom litteraturundervisning gör det möjligt att motivera till och utveckla olika elever läsförmåga inom skönlitteratur eftersom olika elever lär på olika sätt och har olika behov och utgångspunkter för sin läsning. / Five teacher’s literature didaactics consideration

Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet. / Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.

This essay explores the rules of adjustment of compensation for wrongful imprisonment as applied to juveniles aged 15–18 from a child law perspective.  The Law of Compensation for Wrongful Deprivation of Liberty[1] excludes claims where the complainant has contributed to causing the deprivation, for instance through false confessions or other suspicious behavior. There are no exceptions for those who exhibited such behavior while they were underage. There is also no other guidance or precedent for special treatment of such cases with regard to the level of responsibility for the damages, although children are generally awarded a somewhat larger sum than adults. This essay considers the rules of exclusion in light of child rights, material laws concerning children in the justice system, as well as tort law principles regarding participation in causing damages to oneself. The purpose is to investigate whether there would be cause to change the law to include separate rules for children. The essay finds that preferential treatment of children is the rule rather than the exception, both in the criminal justice system, in torts, as well as with regard to the ability to enter agreements. This is mainly motivated by children's inability to take responsibility for their actions. Adults, commonly the child's parents or other legal guardians, but also representatives of the state, are to varying degrees tasked with taking responsibility for children and to protect them not only from others – but from themselves. The essay also finds that the cause of the damage, the deprivation of liberty, is different when it occurs during childhood, because: ·       Children are officially not punished for their crimes; their deprivation of liberty is defined as receiving care.  ·       The treatment children receive through the criminal justice system is more psychologically damaging to them than prison sentences are to adults and has far-reaching consequences regarding their development.  ·       The state has greater responsibility for children than for adults. ·       The nature of the fundamental rights violated through the confinement are different, as children do not fully have the same freedom as adults, and because they have rights which adults do not have. After considering a range of legal and non-legal factors, it would be reasonable and consistent to regulate children's claims to compensation for wrongful deprivation of liberty more preferentially. The state has a responsibility for the welfare and healthy development of children in general, as well as a duty to ensure that children are not being deprived of their liberty unless it is necessary to do so, according to article 37 of the UN Convention on the Rights of the Child which holds a status as Swedish law since January 2020.[2] Research has shown young age and life adversity to be clear risk factors for falsely confessing to a crime. This should merit some caution on the side of the state when handling confessions from young people; especially when adult family members or friends could be suspected of the same crime. The very unequal power balance between the child and the state in that context should be reflected in the rules of adjustment of compensation. Another important issue with the current legislation is that children are unable to apply for the compensation without the signature(s) of their legal guardian(s), which has not been compensated for with regard to prescription. This is the case for various damage claims of children against the state. Thus, children are offered a shorter time than adults to personally claim compensation. The essay also considers whether an individual could claim this type of preferential treatment more directly based on the United Nations Convention on the Rights of the Child. Results in this regard are inconclusive. Importantly, while there may be reasons both for and against any changes, it is clear from the seriousness of the subject matter that such reasons should be explored and considered by the lawmaker.   [1] Lag (1998:714) om ersättning för felaktigt frihetsberövande (My translation. No official English translation appears to be available.)[2] Although originally ratified in 1989.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa så som depression och ångestsyndrom återfinns i primärvården. Fysioterapeuter är vanligtvis en av de första instanserna och fysisk aktivitet en viktig behandlingsdel. Att särskilt arbeta med vidmakthållande av fysisk aktivitet är viktigt då denna patientgrupp ofta har svårt att bibehålla detta. Syfte: Utforska erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i primärvård som arbetade med vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden i rehabiliteringen av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: 8 kategorier och 21 subkategorier framkom. Kategorierna var: ”Bygga allians tidigt”, ”Strategier för individualisering”, ”Utnyttja patientens egna resurser”, ”Belysa framsteg”, ”Former för uppföljning”, ”Hindrande faktorer”, ”Underlättande faktorer” och ”Tankar om förändring”. För att öka chanserna till att vidmakthålla fysisk aktivitet behövdes ständig avvägning av dosen fysisk aktivitet, regelbunden uppföljning samt belysa patientens framsteg. Vården upplevdes ej vara optimal då det ofta behövdes längre behandlingstider. Konklusion: Resultatet belyser viktiga komponenter i rehabiliteringen för att underlätta vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden. Fortsatt forskning behövs för att finna strategier inom vården för att hantera tidsbrist. Även vidare kartläggning kring hur fysioterapeuter bör arbeta för att få patienter att vidmakthålla träningsbeteenden behövs. Sökord: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques / Background: Patients with mental disorders such as depression and anxiety disorder are found in primary care. Physiotherapists are often the first contact and physical activity is an important part of the treatment. Working with maintenance of physical activity is important as this patient group often struggle to maintain this. Objective: Explore the experiences of physiotherapists in primary care who worked with maintaining physical activity in the rehabilitation of patients with mental disorders. Method: Data was collected using semi-structured interviews and analyzed by content analysis. Results: 8 categories and 21 subcategories appeared. The categories were: "Building alliance early", "Strategies for individualization", "Utilizing patients own resources", "Promoting advances", "Forms of follow-up", "Obstacles", "Enhancing factors", and "Thoughts of change". In order to increase the chances of maintaining physical activity, constant balancing of the dose of physical activity, regular follow-up and highlighting patient progress were required. Primary care was found not to be optimal as longer treatment times were often needed. Conclusion: The result highlights important components of rehabilitation, to facilitate the maintenance of physical activity. Continued research is needed to find strategies in health care to address shortage of time. Further survey of how physiotherapists should work to get patients to maintain training behaviors is also needed. Keywords: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques