Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor erfar svårigheter i bemötande av anhöriga inom palliativ vård och att det kan handla om kommunikation- och kunskapsbrister. Sjuksköterskor beskriver erfarenheter gällande bristande kunskap inom bemötande av anhöriga inom palliativ vård, vilket medför brister i kommunikation med anhöriga. Det framgår att patienter belyser vikten i att få emotionellt stöd inom palliativ vård, både från sjuksköterskor och anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av bemötande inom palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ ansats. Resultat: Det framkom två teman; Trygghetsskapande kommunikation och Närvarande vårdpersonal. Utifrån dessa teman skapades fem subteman; Att informationsutbyte främjar vårdrelationer, Att brister uppstår i informationsutbytet, Att vara delaktig i samarbete med vårdpersonal, Att få emotionellt stöd och Att bristande tillgänglighet försämrar tillfredställelser av behov. Dessa teman och subteman beskriver anhörigas erfarenheter av bemötande inom palliativ vård. Slutsats: Anhöriga erfor att vårdrelationer med gott bemötande främjades via trygghetsskapande kommunikation. Vid bristande informationsutbyte erfor anhöriga oro. Närvarande vårdpersonal och emotionellt stöd inverkade på bemötandet inom palliativ vård. Medan bristande tillgänglighet i bemötande gjorde att tillfredställelser av behov uteblev. Anhöriga erfor att deras lidande kunde lindras med trygghetsskapande bemötande och av närvarande vårdpersonal. / Backround: Previous research shows that nurses experience difficulties in treating relatives in palliative care and that this may be due to lack of communication and knowledge. Nurses describe experiences regarding a lack of knowledge in treating relatives in palliative care, which leads to deficiency regarding communication with relatives. It appears that patients highlight the importance of receiving emotional support in palliative care, both from nurses and relatives. Aim: To describe relative´s experiences of encounters in palliative care. Method: Systematic literature review with descriptive synthesis of twelve scientific articles that were analyzed with a qualitative approach. Result: Two themes emerged; Reassuring communication and Present caregivers. In addition, based on these themes, five subthemes emerged; That exchange of information promotes caring relationships, That deficiencies emerge in exchanges of information, To be involved in collaborations with caregivers, To get emotional support and The lack of availability deteriorates the satisfaction of needs. These themes and sub-themes describe relatives' experiences of treatment in palliative care. Conclusion: Relatives experienced that caring relationships with good encounters were promoted through reassuring communication. When deficiencies related to exchange of information occurred, relatives experienced concerns. Present care staff and emotional support influenced relatives’ experiences of encounters within the palliative care. When deficiencies related to availability occurred, relatives’ experiences lack of satisfaction of needs. Relatives experienced that there suffering could be alleviated with reassuring encounters and by care staff being present.

Background: Endometriosis is a prolonged gynecological disease that causes a lot of pain during menstruation and affects many aspects of the person’s life. The disease occurs in approximately 10 percent of the fertile women worldwide, making it a public health problem. Despite that, it takes a long time to get the right diagnosis and treatment. Nurses meet women with endometriosis in various contexts and thus have an important role in supporting and advocating for women’s health and rights. Aim: To illustrate how women with endometriosis experience healthcare encounter. Method: 11 scientific articles with a qualitative approach have been synthesized using thematic analysis. Results: Two main themes were identified: Feeling of powerlessness and alienation and Feeling of hope. Women with endometriosis had mainly negative experiences of the treatment due to the healthcare professional’s lack of knowledge and understanding of the disease. The results also showed that care meetings that were characterized by respect, knowledge and compassion led to positive experiences for the women. Conclusion: Women with endometriosis need greater attention both in healthcare but also in the general public. Knowledge, adequate treatment, understandable communication and patient participation are a basic prerequisite for more holistic and equal care. / Bakgrund: Endometrios är en långvarig gynekologisk sjukdom som orsakar mycket smärta i samband med menstruation och påverkar många aspekter av den enskilda individens liv. Sjukdomen drabbar ungefär 10 procent av de fertila kvinnorna världen över, vilket gör den till ett folkhälsoproblem. Trots detta tar det lång tid att få rätt diagnos och behandling. Sjuksköterskor träffar kvinnor med endometrios i olika sammanhang och har därmed en viktig roll i att stödja och förespråka kvinnans hälsa och rättigheter. Syfte: Att belysa hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har syntetiserats med hjälp av tematisk analys. Resultat: Två huvudteman identifierades: Känsla av maktlöshet och utanförskap och känsla av hopp. Kvinnor med endometrios har huvudsakligen negativa upplevelser av bemötandet till följd av vårdpersonalens brist på kunskap och förståelse för sjukdomen. Resultatet visar även att vårdmöten som präglades av respekt, kunskap och medkänsla ledde till positiva upplevelser hos kvinnorna. Slutsats: Kvinnor med endometrios behöver uppmärksammas i större omfång både inom hälso-och sjukvården men även allmänheten. Kunskap, gott bemötande, tydlig kommunikation och patientdelaktighet är en grundläggande förutsättning för en mer holistisk och jämställd vård.

Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk sjukdom som drabbar kvinnor. Det är ofta ett smärtsamt tillstånd då endometriet återfinns utanför livmodern. Ungefär 190 miljoner kvinnor beräknas vara drabbade av sjukdomen. Hälso- och sjukvårdspersonalen saknar tillräcklig kunskap om endometrios vilket är en grundläggande del i att kunna förstå och möta kvinnornas behov. Ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att lindra lidande som uppstår. Syfte Syftet var att belysa kvinnor som lider av endometrios och deras upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke- systematisk litteraturöversikt valdes som metod för det självständiga arbetet och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökkombinationer. Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. En integrerad analys genomfördes sedan på de vetenskapliga artiklarnas resultat vilket utmynnade i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Resultat Det samlade resultatet ledde till tre huvudkategorier: “Kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal”, “Bemötande” och “Svårigheter att få en diagnos” som alla beskriver hur kvinnorna upplevde mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet belyste att majoriteten av kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande. Kvinnorna behövde kämpa för att bli hörda och det fanns brister i kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde även att de fick ofullständig information kring endometrios. Slutsats Kvinnorna upplevde i många fall ett undermåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal när de sökte vård för endometrios. Det bristfälliga bemötandet ledde till att symtomen på endometrios normaliserades då kvinnornas upplevelser inte togs på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal. Följden av detta resulterade i ett vårdlidande för kvinnorna. När ett personcentrerat förhållningssätt användes kände kvinnorna sig sedda av hälso- och sjukvårdspersonal och nöjda med sin vård. Fortsatt forskning om endometrios är av stor vikt för att möta kvinnornas behov. / Background Endometriosis is an inflammatory disease that affects women. The condition is often painful since the endometrium is found outside the uterus. Approximately 190 million women are estimated to be affected by the disease. Health care professionals lack adequate knowledge about endometriosis, which is a fundamental part of being able to understand and meet women's needs. One of the nursing responsibilities that nurses have is to alleviate the suffering that occurs. Aim This study aimed to describe women suffering from endometriosis and their experience of meeting healthcare professionals. Method A non- systematic literature review was chosen as the method for the independent work and was based on 16 scientific articles on qualitative and quantitative methods. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various search combinations. Sophiahemmet University's assessment for quality was used to review the scientific articles. An integrated analysis was applied to the results of the scientific articles, which resulted in three main categories and eight subcategories. Results The overall result led to three main categories: "Communication with health care professionals", "Treatment" and "Difficulties in getting a diagnosis" which all describe how the women experienced the meeting with health care professionals. The results highlighted that the majority of women experienced inadequate treatment. The women had to fight to be heard and there were shortcomings in communication with health care professionals. The women also experienced that they received incomplete information about endometriosis. Conclusions In many cases, the women experienced substandard treatment from the health care professionals when they sought care for endometriosis. The inadequate treatment led to the normalization of the symptoms of endometriosis, as the women's experiences were not taken seriously by the health care professionals. The consequence of this resulted in suffering for the women. When a person- centered approach was used, the women felt seen by health care professionals and satisfied with their care. Continued research on endometriosis is of great importance to meet the women’s needs.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och har en stor inverkan på kvinnors hälsa, dels under pågående våld men även under lång tid efter att våldet har upphört. Våld i nära relation utövas ofta under längre tid och ökar i intensitet ju längre relationen pågår.  Syfte: Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnorna beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var av stor vikt när det kom till hur mycket de valde att prata om sin våldsutsatthet. För att kvinnorna skulle våga berätta behövde de känna förtroende för personalen. När personalen var engagerad kände kvinnorna sig respekterade och tagna på allvar. Kvinnorna tyckte att det var viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade, visade omtanke, empati och respekt. Efter ett bra bemötande upplevde kvinnorna en känsla av lättnad, hopp och lugn. Kvinnorna fick negativa upplevelser från vården när hälso- och sjukvårdspersonal saknade tålamod, empati och respekt. Känslan av att inte bli bra bemött och tagen på allvar ledde till bristande självförtroende hos kvinnorna och en känsla av skuld och skam. Slutsats: Kvinnorna upplevde bemötandet varierande, en del kände sig stöttade och stärkta efter att ha berättat om våldet medans andra kvinnor kände större skuld och skam. Resultatet visade att det finns ett behov av kunskap och kompetens för att utveckla bemötandet från vårdpersonal till våldsutsatta kvinnor. / Introduction: Violence against women is a public health problem and has a major impact on women's health, partly during ongoing violence but also for a long time after the violence has ceased. Intimate partner violence is often exercised for a longer period of time and the intensity increases the longer the relationship lasts.  Aim: The aim was to describe abused womens experiences of treatment from health care professionals.  Method: A general literature study with systematic search and content analysis of qualitative studies.   Result: Women considered that the treatment of the health care staff was of great importance when it came to how much they chose to disclosure about their exposure to violence. The women felt that they needed to feel confident in the staff to be able to disclosure the violence. The women thought it was important that health care professionals listened, showed consideration, empathy and respect. When the staff was engaged, the women felt respected and taken seriously. After a good treatment, the women experienced a feeling of relief, hope and peace. The women had negative experiences from the care when the health care staff lacked patience, empathy and respect. The feeling of not being treated well and taken seriously led to a lack of self-confidence in the women and a feeling of guilt and shame.  Conclusion: The women experienced the encounter with health care professionals different,  some felt supported and strengthened after telling about the violence while other women felt greater guilt and shame. The results showed that there is a need for knowledge and competence to develop the treatment from healthcare professionals to abused women.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett tilltagande globalt folkhälsoproblem där var tredje kvinna världen över någon gång har upplevt våld i en nära relation. Våldet kan visa sig som psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som medför allvarliga konsekvenser för de utsatta kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en viktig roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och bär en nyckelroll i att skapa en förtroendefull relation med patienten.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonalen.   Metod: Denna litteraturöversikt grundades av tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna inhämtades via databaserna Cinahl Complete och PubMed. Data analyserades enligt Fribergs analyssteg.   Resultat: I denna litteraturöversikt identifierades fem huvudteman: Bli tagen på allvar, Vikten av tillit, Empati, Säkerhet och Betydelsen av stöd. När hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes som negativt upplevde de våldsutsatta kvinnorna känslor av ensamhet, skam, att de inte blev tagna på allvar och skuldbelagde sig själva. Sammanfattning: Resultatet visar att våldsutsatta kvinnorna i nära relationer hade övervägande negativa erfarenheter av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonalen. De upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen saknade empati och kunskap i att både ställa frågan om våld i nära relationer och att besitta kunskap i vilka stöd och resurser som fanns att hänvisa till. / Background: Intimate partner violence is a global increasing public health problem where one in three women in the world has experienced violence from their partner during their lifetime. The violence includes different types among others psychological, physical and sexual violence and has severe consequences for the woman. Healthcare professionals has an important role in the treatment of women subjected to intimate partner violence and plays a key role in stablishing a trusting relationship with the patient. Aim: The purpose of this literature review is to shed light on the experience of women who are subjected to intimate partner violence encountering healthcare professionals. Method: A literature review based on results extracted from ten qualitative articles and the articels were collected from the databases Cinahl complete and PubMed. Data was analyzed based on Fribergs four analysing steps.   Results: Four themes were identified in this literature review: The importance of trust, Be taken seriously, Empathy, Safety, and The importance of support. Women who have been exposed to intimate partner violence experienced feelings of loneliness, shame, not being taken seriously and blamed themselves when the treatment of the health care professionals was perecived as negative. Summary: Women who are subjected to intimate partner violence had predominantly negative experiences encountering healthcare professionals. They felt that the healthcare professionals lacked empathy and knowledge in both asking the question about being exposed to violence, providing support and referral to available resources where these women could get help.

Bakgrund  Sexuellt våld är ett utbrett samhällsproblem med kort- och långsiktiga effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Hälsokonsekvenserna är många men innefattar bland annat depression, trauma, oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner. Sjukvårdspersonal har en betydande roll, dock är ofta kunskap och erfarenhet för att identifiera och bemöta sexuellt utsatta kvinnor bristfälliga.  Syfte  Syftet var att beskriva hur den sexuellt våldsutsatta kvinnan upplever vårdmötet med vårdpersonal samt vad hon har för vårdbehov efter övergrepp.  Metod  I denna icke-systematiska litteraturöversikt ingår 19 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitiv och kvalitativ design. De har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL, genom ett flertal sökordskombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. De har sedan analyserats med stöd av en integrerad analys.  Resultat  Viktiga aspekter i vårdpersonalens bemötande med sexuellt våldsutsatta kvinnor, för att främja läkning, är respekt, integritet, bekräftelse och att värna kvinnans självbestämmande. Sexuellt våldsutsatta kvinnor sårbarhet i vården relaterar till normer och lagar, samt hur hon förhåller sig till förövaren. Det finns behov av specialiserad vård. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, nämligen Upplevelsen av att söka och få vård, Den sexuellt drabbade kvinnans sårbarhet i vården och Behov att bli tagen på allvar.  Slutsats  Resultatet visar att vårdpersonal har en betydande roll för att främja läkning när de möter sexuellt våldsutsatta i vården. Positiva upplevelser kan lägga ett fundament till återhämtning samtidigt som negativa upplevelser istället kan leda till återupplevelse av trauma samt fördröjd eller utebliven vård. Bemötandet i vården kräver närvaro och känslighet för att vården ska upplevas respektfull och medkännande. Resultatet visar också att sexuellt våldsutsatta kvinnor efterfrågar, och har övervägande positiva upplever av, specialiserad vård. / Background  Sexual violence is a common problem in today’s society followed by physical and psychological health effects both short- and long term. The health consequences are many but include depression, trauma, unwanted pregnancy and sexually transmitted infections. Healthcare professionals play a significant role, however, they often lack the knowledge and experience to identify and respond to sexually vulnerable women.  Aim  The purpose of this study was to describe how the sexually abused woman experiences the encounter with health professionals and her care needs following abuse.  Method  This non-systematic literature review includes 19 original scientific articles of both quantitative and qualitative design. These have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL, by several keyword combinations. All articles have been quality reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment data. They have been analyzed with an integrated analysis.  Result  Important aspects of the care staff's interaction with sexually abused women, in order for it to increase healing, are respect, integrity, confirmation and safeguarding the woman's self- determination. Sexually abused women are particularly vulnerable because of aspects regarding norms and lawsystems, as well as how she relates to the perpetrator. There is a need for specialized care. The results are divided into three main categories, namely The experience of seeking and receiving care, The sexually abused woman's vulnerability in health care and The need to be taken seriously.  Conclusion  The results show that healthcare professionals have a significant role in facilitating healing when encountering sexually abused people in healthcare. Positive experiences can lay a foundation for recovery at the same time as negative experiences can lead to revictimization as well as delayed or absent care. The interaction requires presence and sensitivity for the care to be experienced as respectful and compassionate. The results also show that sexually abused women demand, and have positive experiences of, specialized care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigande folkhälsoproblem där existentiella frågor ofta förbises i vården. Det framkommer att tidsbrist samt brist på kunskap är utmaningar som sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer som upplever psykiska besvär.Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Hahekfbdsölgsgsdgjsg,jsbg,msbdgjsdgjsgdkjgsdkgsdkjgskdjgs Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL, SveMed+ samt PsycINFO. Resultat: Utifrån det resultat som sammanställts framkom att upplevelsen av vården formades av sjuksköterskans bemötande. Sjuksköterskornas förhållningssätt samt möjligheten att bygga en relation lade grunden för den fortsatta upplevelsen av vården. Olika attityder samt beteenden från sjuksköterskorna var faktorer som kunde påverka upplevelsen negativt. Relationen var beroende av sjuksköterskans återkoppling i mötet. Flertalet studier visade att tidsbrist var en faktor som påverkade möjligheten till delaktighet. Sjuksköterskan sågs även ha en viktig roll för att främja personer med psykisk ohälsas möjlighet till delaktighet. När vården i högre utsträckning utformades tillsammans med personen framkom upplevelser av att sjuksköterskan fick en fördjupad förståelse för situationen samt att detta kunde delas med övriga i vårdteamet för att anpassa vården efter personens egna tankar samt önskemål.Slutsats: Ett reflekterande förhållningssätt samt en god relation kan bidra till att upplevelsen av vården förbättras. En ökad kunskap om psykisk ohälsa kan ge sjuksköterskan bättre verktyg i bemötandet av personer som upplever denna typ av problematik, vilket skulle kunna öka sjuksköterskans initiativtagande till samtal rörande den psykiska ohälsan. / Background: Mental illness is a rising health problem seen worldwide where existential issues are often overlooked in healthcare. It appears that lack of time and lack of knowledge are challenges that the nurse is faced with in meeting people who experience mental health problems.Aim: To describe how people with mental illness experience the initial contact with a nurse. Method: A literature review with a qualitative approach where the result is based on 15 scientific articles retrieved from the databases CINAHL, SveMed + and PsycINFO.Results: Based on the results compiled, it emerged that the experience of care was shaped by the nurse's treatment. The nurses' approach and the opportunity to build a relationship laid the foundation for the continued experience of care. Different attitudes and behaviours from the nurses were factors that could affect the experience negatively. The relationship was dependent on the nurse’s feedback in the meeting. Most studies showed that lack of time was a factor that affected the possibility of participation. The nurse was also seen to have an important role in promoting the person who experiences mental illness’ opportunity for participation. When the care was designed to a greater extent together with the person who suffers from mental illness, experiences emerged that the nurse gained an in-depth understanding of the situation and that this could be shared with others in the care team to adapt the care to the person’s own thoughts and wishes.Conclusion: A reflective approach and a good relationship can contribute to improving the experience of care. Increased knowledge of mental illness can give the nurse better tools in the treatment of these people, which could increase the nurse's initiative in conversations about mental illness.

Introduktion: Forskning har visat att patienter kan uppleva diskriminerande bemötande inom vården. Några faktorer som påverkar bemötande är personers etnicitet, könsidentitet och socioekonomisk position. Diskriminering inom sjukvård kan ha allvarliga konsekvenser, och bidra till lägre förväntad livslängd. Syfte: Syftet med arbetet är att utforska hur patienter med olika etniska bakgrunder, olika könsidentiteter och i socioekonomiskt utsatta positioner upplever bemötandet inom hälso-och sjukvården. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt där elva originalartiklar genomförda med kvalitativ metod analyserades. Artiklar inhämtades från PubMed och APA PsychInfo och granskades med hjälp av Fribergs fyra-stegs analysmetod. Resultat: Personer med olika etniciteter, könsidentiteter och socioekonomisk ställning hade upplevt både positivt och negativt bemötande. Vissa personer som upplevt negativt bemötande och diskriminering valde att inte söka hjälp nästa gång eller att avvakta tills behovet krävde akuta insatser. Strukturella normer kombinerat med patienters individuella faktorer ledde till erfarenheter av diskriminering inom vården. Slutsats: Patienter kan uppleva bemötande som diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, könsidentitet och socioekonomisk utsatthet. Det behövs kunskap och utbildning för att alla ska få möjlighet till jämlik vård. Patienters upplevelser och berättelser är en viktig del för ökad förståelse gällande hur diskriminerande faktorer samverkar. / Introduction: Studies have shown that patients can experience encounters in health care as discriminatory. Factors that affect encounters are people’s ethnicity, gender identity and socioeconomic positions. Discrimination in healthcare can have serious consequences, amongst others lower life expectancies for some groups. The aim: The aim was to explore patients’ experiences of the encounter within healthcare depending on factors such as ethnicity, gender identities and socioeconomical positions. Method: Descriptive design with a literature review was used as method where eleven qualitative original articles were analysed. Articles were found through searches in the databases PubMed and APA PsychInfo and were analysed with a four-step method by Friberg. Result: Individuals with different ethnicities, gender identities’ and socioeconomical positions had experiences of both positive and negative interactions. Some who had negative experiences and had been subjects of discrimination chose to avoid care until the need was so great that they required emergency care. Structural and normative ideas combined with patients’ different conditions created discrimination in health care settings. Conclusion: Patients can experience encounters as discriminatory based on their ethnicity, gender identity and socioeconomic vulnerable positions. More knowledge and education are needed to get closer to the goal of health equity. Patients experiences and stories are an important part to be able to reach a greater understanding of how different discriminatory factors intersect.

Bakgrund: Forskning belyser faktorerna som påverkar patienters önskan att påskynda döden i livets slutskede. Det saknas dock studier som undersöker hur sjuksköterskor, som arbetar med patienter som är obotligt (terminalt) sjuka och önskar dö, betraktar sig själva i mötet med de här patienterna. Syfte: Föreliggande studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor ser på sig själva, i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra legitimerade sjuksköterskor. Dataanalysen utfördes med hjälp av en modifierad innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Part i en livsavgörande situation, Omringad av goda krafter samt Mellan förtvivlan och utvaldhet. Tillsammans klargör de här kategorierna hur sjuksköterskor betraktar sig själva i kontexten såsom beskrivs ovanför. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser på sig själva som en viktig kraft i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Beroende på vilken livsförståelsenivå patienten befinner sig på, anpassar sjuksköterskan sitt bemötande från enbart ansning till att tillsammans med patienten sträva efter skapande av livsmening. Erfarenhet och personlig mognad utgör ett stöd för sjuksköterskan i det här sammanhanget. Liksom patienten, kan även sjuksköterskan befinna sig mellan känslomässiga ytterligheter under processens gång och därmed ha möjlighet att utveckla sin livsförståelsenivå. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att studien kommer att öka medvetenheten bland sjuksköterskor som möter patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda döden, om det existentiella mötets betydelse för de här patienternas välbefinnande. / Background: Research highlights the factors associated with patients’ desire for hastened death at end of life. There is, however, a lack of studies examining how nurses, caring for patients with terminal disease and a wish to die, view themselves when they encounter these patients. Objective: The objective of this study was to highlight how nurses see themselves, when encountering patients at end of life expressing a desire to hasten their death. Method: The study is qualitative. Semi-structured interviews were conducted with four registered nurses, and a modified content analysis was applied. Results: Three main categories emerged from the analyzed data: Part of a life-changing situation, Surrounded by good forces and Between despair and chosenness. Together these categories clarify how nurses view themselves in a context as described above. Conclusion: The findings show that nurses see themselves as an important force, when encountering patients at end of life expressing a desire to hasten their death. Depending on which outlook-on-life level the patient is on, the nurse will adapt the encounter from merely attending care to – together with the patient – striving for creating meaning of life. Factors that support nurses in this context are experience and personal maturity. As well as the patient, even the nurse can find herself1 between emotional extremes during this process, and has the possibility to develop her2 outlook-on-life level. Relevance to clinical practice: Hopefully this study will raise awareness among nurses encountering patients at end of life expressing a desire for hastened death, about the importance of existential encounters for these patients’ wellbeing.   1 Himself can be read instead of herself if applicable. 2 His can be read instead of her if applicable.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio personer med somaliskt ursprung. En frågeguide användes under intervjuerna, vilken utformades med beaktande till Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiva och induktiva inslag. Resultat: Utifrån analysen utkristalliserades nio kategorier, vilka beskriver somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården: sjukvård på andra premisser, skilda kulturella referensramar, blandade erfarenheter av kulturellt hänsynstagande, språkets betydelse, informationsbrist, tolkens roll, varierande bemötanden, fördomar och attityder samt personlighet. Slutsats: Studien visar att kommunikationsbrister och skilda kulturella referensramar hos somalier och svensk sjukvårdspersonal är återkommande mönster i vårdmötet. Dessa bidrar till att det uppstår missförstånd och missnöje gentemot svensk sjukvård. Kulturella och språkliga barriärer till trots, kan ojämlikhet minskas och positiva vårderfarenheter skapas om en öppensinnlighet och strävan till förståelse infinner sig hos varje vårdgivare. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori kan inspirera sjuksköterskor att utveckla dessa kvaliteter. Klinisk betydelse: Öka medvetenheten för kulturellt betingade synsätt hos somalierna som patientgrupp. / Background: One of the largest and fastest growing immigrant groups in Sweden are the Somalis. Research have shown us patterns that suggests that transcultural encounters occur between Somali patients and health care providers which are often marked by misunderstandings and negative health care experiences related to different frames of reference. These have often emerged as incidental findings when studying specific Somali patient groups in narrow medical contexts. The experiences are therefore not always applicable on the average Somali patient. Aim: To describe Somalis experiences of the encounter with Swedish health care. Method: Empirical study with descriptive qualitative design. Semistructured interviews were held with nine people of Somali origin. An interview guide was used during the interviews, which was designed with regard to Leininger’s transcultural theory. Data was analyzed using qualitative content analysis with deductive and inductive approach. Results: Based on the analysis nine categories emerged, which describes Somalis experiences of encountering the Swedish healthcare: healthcare at other premises, diverse cultural frames of reference, varied experiences of cultural considerations, the importance of language, lack of information, the interpreter's role, varying treatment, prejudices and attitudes and personality. Conclusion: The study shows that shortcomings in communication and diverse cultural frames among Somalis and Swedish caregivers are recurring patterns in the healthcare encounter. These contribute to the creation of misunderstandings and dissatisfaction towards Swedish healthcare. Despite cultural and linguistic barriers, inequality can be reduced and positive care experiences can arise if an openness and ambition for understanding appear in each caregiver. Leininger’s transcultural theory can inspire nurses to develop these qualities. Implications for practice: To increase awareness of culturally related views of the Somalis as a patient group.