Bakgrund Våld i nära relationer är en av de mest förekommande formerna av våld som kvinnor utsätts för runtom i världen. En orsak som försvårar arbetet är att den utsatta och gärningsmannen har en känslomässig relation till varandra. Hälso- och sjukvården bär på ett ansvar vid mötet med dessa kvinnor och sjuksköterskan spelar en nyckelroll i att främja en trygg och professionell relation med patienten. I dagsläget är utbildning inom området för hälso- och sjukvårdspersonal knapp, vilket kan orsaka onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod Som metod för den här litteraturöversikten valdes en icke-systematisk design, vilken genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman och subteman. Resultat Resultatet redovisades genom två huvudteman: Det icke-vårdande mötet – upplevelse av en bristfällig vårdrelation samt Det vårdande mötet – upplevelse av en givande vårdrelation. De subteman som identifierades under Det icke-vårdande mötet var: Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam, Otrygghet, nonchalans och att inte bli tagen på allvar, Brist på empati samt Bristfällig information och uppföljning. De subteman som identifierades under Det vårdande mötet var: Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld samt Delaktighet och stöd. Slutsats Det framkom att kvinnor utsatta för våld i nära relationer har många gemensamma upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Återkommande var Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam samt Bristfällig information och uppföljning, Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld och Delaktighet och stöd. Resultatet tyder på att det finns en bristande kunskap i ämnet hos hälso- och sjukvårdspersonal samt att det är av vikt att stärka medvetenhet gällande bemötande av denna patientgrupp. / Background Intimate partner violence is one of the most common forms of violence affecting women around the world. The problem with intimate partner violence is that the perpetrator and the victim have an emotional relationship with each other. The health care professionals have a great responsibility in the meeting with these women and the nurse has an important role in establishing a safe environment for the patient. Today, the supply of education in the field for health care professionals is low. Subsequently, this can lead to unnecessary suffering for the patient. Aim The aim of this literature review was to illustrate abused women’s experiences of the encounter with health care professionals. Method A non-systematic literature review was conducted based on 17 scientific articles of both qualitative and mixed study design. These articles were obtained from the databases,PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University’s assessment basis for classification and quality review Aft,er the quality examination of the chosen articles, an integrated data analysis was performed, and the result subsequently grouped into two main themes with sub themes. Results Two main themes were identified: The non-caring encounter – experience of a deficientcare relationship and The caring encounter – experience of a rewarding care relationship. The sub themes that were identified were: Anxiety about the disclosure and its consequences, Guilt and shame, Insecurity, nonchalance, and a feeling of not being taken seriously, Lack of empathy and Lack of information and follow-up. Furthermore, the subthemes regarding the second theme were Security, empathy and feeling of being seen, To receive questions about violence and Participation and support. Conclusions Women exposed to intimate partner violence had many experiences in common when meeting with health care professionals. Anxiety about the disclosure of the violence and its consequences, Guilt and shame, and Lack of information were mentioned. Furthermore Security, To receive questions about violence, and Participation and support were illustrated. The results indicate that there is lack of knowledge in the field among healthcare professionals and that it is important to strengthen awareness regarding treatment of this patient group.

No description available.

Bakgrund: Majoriteten av tonårsgraviditeterna var oplanerade men tonårsmammorna ställde sig ofta positiva till sin graviditet.  Även fast graviditeten var oplanerad användes preventivmedel endast i liten utsträckning vid tiden för befruktningen. Tonårsmammans första kontakt med mödrahälsovården skedde någon gång mellan vecka 5–36. Barnmorskor i Sverige upplevde att bemötande av den gravida tonåringen var en svår balansgång. Tonårsmamman vill inte bli behandlad som en omogen person av barnmorskan utan vill ses och behandlas som den gravida kvinna hon är. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i samband med graviditet och barnafödande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en webbaserad enkät och med deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet visade att den gravida tonåringen över lag var nöjd med vårdpersonalens bemötande under graviditet och barnafödande. Ungefär hälften uppgav att de blivit diskriminerade på grund av sin unga ålder. Ett tydligt samband sågs mellan en positiv förlossningsupplevelse och känslan av trygghet, stöttning, att bli lyssnad på och barnmorskans lyhördhet under förlossningen. Önskan fanns om riktade föräldragrupper till unga vuxna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien att tonårsmammorna i stor utsträckning är nöjda med vården i samband med både graviditet och barnafödande. Det framkom önskemål om riktade föräldragrupper för unga vuxna. Det visade sig även finnas behov av förbättring kring vårdpersonalens kunskap om tonårsmammor, främst på BB. Mer forskning krävs för att ta reda på hur vården kan anpassas på bästa sätt för att ge bra vård till tonårsmammor. / Background: Most of teenage pregnancies were unplanned, but the teenage mothers were often positive about their pregnancy. Even though the pregnancy was unplanned, contraceptives were used only to a small extent at the time of conception. The teenage mother's first contact with maternal health care took place sometime between weeks 5–36. Midwives in Sweden experienced that treating the pregnant teenager was a difficult balancing act. The teenage mother does not want to be treated as an immature person by the midwife but wants to be seen and treated as the pregnant woman she is. Aim: The aim of this study was to describe teenagers' experiences of the care staff's care encounter in connection with pregnancy and childbirth. Method: The study was conducted as a cross-sectional study with a web-based questionnaire and with a descriptive approach. Results: The results showed that the pregnant teenager was generally satisfied with the care staff's care encounter during pregnancy and childbirth. About half stated that they had been discriminated due to their young age. A clear connection was seen between a positive birth experience and the feeling of security, support, being listened to and the midwife's sensitivity during the birth. There was a desire for targeted parent groups for young adults. Conclusion: In summary, the study showed that teenage mothers are mainly satisfied with the care in connection with both pregnancy and childbirth. There were requests for targeted parent groups for young adults. It also turned out that there was a need for improvement in the care staff's knowledge of teenage mothers, mainly at postpartum ward. More research is needed to find out how care can adapt in the best way to provide good care for teenage mothers.

No description available.

No description available.

Bakgrund Endometrios är en hormonberoende sjukdom vilken påverkar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen kan manifesteras genom symtom som tillexempel mensvärk, samlagssmärta. En av tio kvinnor i världen lever med endometrios vilket betyder att det finns stort behov av kunskap hos hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda god vård till de berörda kvinnorna. För att ta reda på hur kvinnorna upplever bemötandet i vården vid endometrios har deras åsikter uppmärksammats för att presentera en samlad bild över hur fenomenet ser ut i verkligheten. Detta för att utifrån kvinnors erfarenheter och önskemål kunna förbättra bemötandet av hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötandet vid endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt var vald metod för arbetet. Insamling av data skedde genom databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. Resultat Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier: “Att bli bemött”, ”Bristande kommunikation” och “Förändrad självbild i samband med mötet”. Resultatet belyste att en bristande vårdmiljö samt avsaknaden av personcentrerad omvårdnad ledde till ökat vårdlidande för de berörda kvinnorna. Slutsats Trots att sjukdomen är vanlig upplevde kvinnorna otillfredsställande vård. Flertal kvinnor uppgav att deras symtom blivit normaliserade vilket hade resulterat i utebliven vård. Att befinna sig i en vårdsituation gällande endometrios innebar för många kvinnor en utsatthet då symtomen kunde vara nära kopplade integriteten och sexualiteten. Personcentrerad omvårdnad ansågs av många kvinnor vara viktigt för att uppleva ett respektfullt bemötande av vården. Kvinnornas upplevelser visade hur vården i de flesta fall inte levde upp till den kvalité som krävdes för att kunna erbjuda god vård vid endometrios. / Background Endometriosis is a hormonal dependent disease which affects women of fertile age. Symptoms like dysmenorrhea and dyspareunia are often associated with the disease. Endometriosis affects one in ten women, thus there is a need for knowledge and understanding within the medical field. So that the affected women are offered good care. To examine the woman's perspective of the phenomenon, women's statements were heard and observed to conduct an overall view of the issue. Ideally, women's experiences and wishes can be taken into account to promote better health care encounters. Aim The aim was to describe women’s experiences of encounters regarding endometriosis. Method This non-systematic literature review was conducted of 15 research articles. Data was collected through the databases PubMed and CINAHL. The Quality assessment was based on Sophiahemmet Högskolas scientific classification of studies which include qualitative as well as quantitative studies. Both qualitative and quantitative studies were included. Results Results were gathered into three main categories: “To not be acknowledged”, “Deficient communication” and “Altered self-image as a result of the meeting". Results highlight the impact of unsatisfying care and lack of person-centred care regarding endometriosis. Conclusions Although endometriosis is common, women are experiencing unsatisfying care. Several women speak about how their symptoms have been normalized which has resulted in a lack of care. Endometriosis is a disease that can affect intimacy and integrity; thus, women explained how they may experience discomfort and exposure during interventions with healthcare. Women explained that greater person-centred care would provide women with better encounters to healthcare while consultations due to endometriosis. The women's statements showed a lack of quality and support given by healthcare professionals which is needed in order to fulfil good quality care.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem och i Sverige är våld i nära relation ett stort samhällsproblem. Då sjukvården ofta träffar våldsutsatta kvinnor i det akuta skedet är det av största vikt att de har kunskap om våld i nära relationer och vet hur de ska agera. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var “Inte tas på allvar” och “Bemötas med respekt”. Konklusion: Kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ofta negativa erfarenheter av möten med vårdpersonal. De kände sig ignorerade, skuldbelagda och upplevde att vårdpersonalen inte tog sig tid för dem. Vidare forskning behövs om kvinnor utsatt för våld i nära relationers upplevelser av vårdmötet för att synliggöra bristerna. / Background: Violence against women is a global issue and in Sweden is intimate partner violence a major social problem. Healthcare personnel often meet women exposed to violence in the acute stage, therefore it is important that they have knowledge of intimate partner violence and know how to act. Aim: The aim of this study was to illuminate women's experiences of encounters with health care personnel after being exposed to intimate partner violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis was conducted using Fribergs five-step model. Results: The analysis resulted in two categories and five subcategories. The categories were “Not taken seriously” and “Treated with respect”. Conclusion: Women exposed to intimate partner violence often had negative experiences in encounters with healthcare personnel. They felt ignored, burdened with guilt and felt that the healthcare personnel did not take time for them. Further research is needed on the experiences of the encounters with healthcare personnel among women exposed to intimate partner violence to expose the shortcomings.

No description available.

Bakgrund: Humor är ett fenomen som genom historien haft varierande betydelse för människan. Inom omvårdnaden har kunskapen om humor ökat de senaste de-cennierna och lyfts fram som ett socialt redskap i kommunikation och relation mellan sjuksköterska och vårdtagare. Hemsjukvården är en vårdform där det upp-står en tät kontakt mellan sjuksköterska och vårdtagare och där humorn därför är viktig att uppmärksamma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjukskö-terskans upplevelse av förutsättningar för humor och humorns betydelse i mötet med vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ em-pirisk studie med datainsamling via semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta grundutbildade sjuksköterskor deltagit i studien, alla arbetande inom hemsjukvår-den i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades efter en latent inne-hållsanalysmodell av Burnard (1991), vilken modifierades av författarna. Resul-tat: Grunden i att använda humorn ligger i att kunna tyda signaler och läsa av si-tuationen. Kontinuitet i form av tid samt det samspel som utgör varje situation är också av betydelse för humorn. Humorn i mötet tycks även stödja kommunikatio-nen och relationen samt jämna ut skillnader och bidra till ett mänskligare möte. Humorn ger känslan av att göra något gott och ger arbetsglädje samtidigt som den upplevs möjliggöra livsglädje hos vårdtagaren. Slutsats: Humor påverkar mötet och kan tänkas vara ett viktigt hjälpmedel för att underlätta sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården. Författarna vill med studien synliggöra humorn och öka medvetenheten om dess effekter även inom hälso- och sjukvården i stort. / Background: Humor is a phenomenon that through history has had varying de-grees of importance to humans. In healthcare, the knowledge of humor has in-creased in recent decades and has been highlighted as a social tool for communi-cation and relationships between nurses and patients. Home health care is a form of care where there is a close contact between nurses and patients and where the humor therefore is important to notice. Purpose: The purpose of this study was to investigate nurses' experience of conditions for humor and the importance of hu-mor when encountering patients in home health care. Method: The study was conducted as a qualitative empirical study with data collection through semistruc-tured interviews. A total of eight nurses with a basic nursing degree participated in the study, all working in home health care in southern Sweden. The collected ma-terial was analyzed using a latent content analysis by Burnard (1991), which was modified by the authors. Results: The basics of using humor lies in the ability to interpret signals and read the situation. Continuity in terms of time and the inter-actions that form each situation are also of importance to the humor. The humor in the encounter also seems to support the communication and relationship as well as even out differences and contribute to a more human encounter. Humor gives the feeling of doing something good and gives work satisfaction. It also seems to give the patient a feeling of joy in life. Conclusion: Humor has an impact on the en-counter and may be an important tool to ease the nurse's work in home health care. With this study the authors wish to highlight humor and increase the aware-ness of its effects in health care in general.

Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda på hur personermed fysisk funktionsnedsättning upplever och uppfattar bemötandet i vården samthur bemötandet kan förbättras. Personer med funktionsnedsättning är en storgrupp inom vården och det är därför av största vikt att ta deras upplevelser tas påallvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i åldern 18-54 år, låg till grund fördatamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltigakategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativaupplevelser med 13 underkategorier och Önskvärt bemötande med tvåunderkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var. Resultatet visaratt det finns mer att önska av bemötandet för att detta ska uppfattas som positivtsamt att de största problemen ligger i kunskapsbrist hos vårdpersonalen om vad enfysisk funktionsnedsättning innebär och en oförmåga att se till vårdtagarensfaktiska funktion. För att bemötandet ska bli bättre krävs att vårdpersonal fårbättre utbildning och ser varje vårdtagare som en individ med olika förutsättningaroch behov. / This study took place during the winter 2012 with the aim to find out how peoplewith physical disabilities experience and perceive the encounter with health carepersonnel and how it can be improved. People with disabilities are a large groupin health care and therefore it is essential to take their experiences seriously. Thedata was collected through narrative interviews with six people aged 18-54 yearsand the material was analyzed using qualitative content analysis according toGraneheim and Lundman (2004). The final categories were Positive experienceswith seven subcategories, Negative experiences with 13 subcategories andDesirable treatment with two subcategories, which in turn were divided into threesubcategories each. The results show that in order to make the patients encounterswith health care services feel positive, much more needs to be done.The biggest problem is that health professionals lack knowledge about what aphysical disability means and on their shortages to ensure the patients actualfunction. To make the encounters more positive it is required that healthprofessionals receive better education on the specific subject and see each patientas an individual with different needs and requirements.