InledningVår studie fokuserar på hur lärare använder sig av talad engelska i undervisningen samt ivilken utsträckning. Läroplanen har utvecklats och en allt mer kommunikativ syn på lärandehar vuxit fram. Lärares undervisningssätt och hur de arbetar med muntlig språkinlärning är avstor vikt för att elever ska få möjlighet att utveckla sin muntliga förmåga i ämnet engelska. Vivill undersöka hur lärare arbetar för att stötta eleverna samt belysa vad som kan hindra demfrån att använda talad engelska.Studiens syfteVår studie fokuserar på i vilken utsträckning lärare använder sig av talad engelska ispråkundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Studien undersöker även vilka eventuella hinder som kan uppstå för att tala engelska iklassrummet.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i form av observation och semi-struktureradintervju. Fenomenet studien undersöker är undervisning kring muntligakommunikationsfärdigheter inom ämnet engelska. Studien fokuserar på hermeneutik; att tolkarespondenternas svar i dess sociala kontext och få tillgång till deras upplevelser.ResultatStudiens resultat visar i vilken utsträckning lärare använder sig av muntlig engelska iengelskundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Resultat från observationerna och intervjuerna presenteras separat och sammanställs sedanparallellt under diskussion. Studien visar att det är upp till varje enskild lärare att avgöra ivilken utsträckning den muntliga undervisningen ska hållas på engelska. Majoriteten avlärarna i studien anser att det är viktigt att tala engelska i största möjliga mån och att deanvänder olika former av stöttning. Dock talar lärarna inte engelska i den omfattning som desjälva anser önskvärt. Faktorer som anses utgöra hinder för att tala engelska i undervisningenär bristande språkligt självförtroende, elevernas varierande kunskapsnivå samt tidsbrist.

The purpose of this study is to analyze if the grammatical features in two different teaching materials correlates to the grammatical difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have. A subsidiary purpose of the study is to examine how these grammatical features are covered. The aim of the study is to answer following questions:• What grammatical features are covered in two different teaching materials? -To what extend are the grammatical features covered?• Do the grammatical features in the teaching materials correlate to the difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have? Earlier studies have showed that a lot of the grammatical difficulties and errors that are made by learners occur in grammatical features that differ from the learner’s native language. To overcome and to prevent this learners must be made aware of these grammatical features that differs. This study shows that there was no clear correlation between grammatical features in the teaching materials and the grammatical difficulties that might be of problem for learners with different native language besides Swedish.

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

I den här uppsatsen presenteras en fältundersökning av danskars praktiska förståelse av svenska samt deras språkstrategier i en spontan interskandinavisk kommunikationssituation. Undersökningen är en reproduktion av en tidigare studie av Börestam (1984) där isländska ungdomars praktiska förståelse av danska, norska och svenska samt deras språkstrategier i spontana samtal med skandinaver stod i fokus. Frågan ”Ursäkta, men skulle du kunna säga var stationen ligger?” ställdes till 60 personer i Köpenhamn i slutet av mars 2019. Syftet var att samla svar från både unga och äldre informanter för att kunna dra slutsatser om eventuella generationsskillnader och om eventuell förändring i skenbar tid. Resultaten visade att den yngre gruppen lyckades något bättre med kommunikationen överlag än den äldre tack vare dess kunskaper i engelska. Deras förståelse av svenska var dock avsevärt sämre än den äldre gruppens, och ungdomarna föredrog att svara på engelska medan de äldre informanterna i första hand svarade på skandinaviska.

Denna undersökning syftar till att undersöka hur lärare i Borås Stad motiverar elever som enligt deras bedömning är lågt motiverade till att lära sig engelska. Studiens metod för att undersöka detta har skett i form av kvalitativa intervjuer med behöriga lärare i engelskämnet på de skolor där lärarna arbetar. I denna studie befinner sig lärarnas elever i årskurs 1 till årskurs 4 och lärarna är alla behöriga och legitimerade för att undervisa engelska i dessa åldrar. Studien har genomförts under vårterminen 2019. Resultatet i denna studie delades upp i tre kategorier elevers självkännedom, lärarens gestaltning och motiverande kunskapsförmedling. Dessa tre sammanfattar hur lärarna i denna studie motiverar sina elever i engelska. Denna studie syftar till att öka förståelsen och betydelsen av vad motivation har för roll för inlärningen och främst hur stort ansvar lärare har över det. Denna studie kan gynna både nyexaminerade lärare samt verksamma lärare som vill utveckla sin undervisning.

För att öka elevers motivation är det av vikt att identifiera deras inställning till ämnet samt att skapa undervisning som motiverar och engagerar elever. Elevers motivation till att vilja lära sig engelska är ofta stark i grundskolans tidiga år, årskurs F-3, och därför är det väsentligt att grundlägga ett livslångt lärande och intresse för språk. Studien utgår från Robert C. Gardners teori om den social-pedagogiska modellen som varit en väsentlig teori i främmande språkinlärning under några årtionden. Gardners teori har bidragit till analysen av datamaterialet samt till att förstå elevers motivation. Undersökningen som genomförts i studien är konceptuellt replikerad av Jurisevics och Pizorns studie (2013) ”Young Foreign Language Learners´Motivation – A Slovenian Experience. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever som lär sig engelska som främmande språk i grundskolans tidiga år i Sverige uppfattar undervisningen i ämnet. Alltså, hur är eleverna motiverade till att lära sig engelska i skolans sammanhang. För att kunna svara på syftet ställdes fyra empiriska undersökningsfrågor som ämnade undersöka elevers integrativa motivation, hur de uppfattar sin egen inlärningsförmåga, vilka mål de sätter upp för sig själva samt vilka inlärningsaktiviteter som integrativt motiverar eleverna. För att svara på studiens syfte användes en kvantitativ ansats i form av gruppenkäter likt ursprungsstudien. I studien tillfrågades 58 elever om att medverka varav 48 elever svarade på enkäten i studien. Enkätfrågorna som användes var konceptuellt replikerade vilket möjliggjorde genomförandet av en liknande studie i ett annat skolsammanhang än ursprungsstudien. Av resultatet framgick det att eleverna i allmänhet tycker om undervisningen i engelska och att lära sig det engelska språket. Resultatet tyder även på att eleverna formar en positiv självbild i främmande språkundervisningen. Att prata engelska, att sjunga och dansa samt att leka lekar framkom som de undervisningsinslagen som elever motiveras av och föredrar i undervisningen i engelska som främmande språk i en svensk skolkontext. De mål eleverna sätter upp för sig själva antyder att de drivs av en integrativ motivation, dock är det viktigt att ta hänsyn till både den integrativa och instrumentala motivationen i kunskapsutvecklingen i engelska som främmande språk. Av resultatet framgick även några likheter och skillnader mellan studierna som genomförts i Slovenien och Sverige. En likhet var att eleverna i båda länderna hade en generellt positiv uppfattning till att lära sig ett främmande språk. Dessutom föredrog eleverna i båda länderna att lära sig genom varierande undervisning, vilket visar på en likhet. En väsentlig skillnad som framkom var att eleverna i Sverige i större utsträckning än eleverna i Slovenien vill tala det engelska språket.

Sammanfattning Det engelska språket är relevant i dagens samhälle. De flesta människor oavsett ålder kommer i kontakt med det engelska språket dagligen genom olika medier. Dagens barn och ungdomar har en mer direkt kontakt med språket än vad barn och ungdomar hade för 20 år sedan. Detta har bidragit till ett större intresse för det engelska språket. Den direkta kontakten med det engelska språket är något som skett dels via att en globalisering ägt rum men även tack vare teknologin och att dess användning expanderat. Teknologin är idag en stor del av barn, ungdomars och vuxnas vardag. Detta har satt sina spår och påverkat skolans värld. Det är viktigt att skolan följer med i den tekniska utvecklingen och att pedagogerna utbildas i att använda teknologin i så bred utsträckning som möjligt för att kvaliteten av IKT i utbildningen ska kunna säkerställas. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur forskningen ser ut inom IKT och språkinlärning i engelskämnet. Avsikten är att kartlägga de faktorer som främjar och hindrar språkinlärningen i samband med användningen av IKT i engelskämnet. Metod I detta arbete har metoden forskningsöversikt använts. Översikten har inte som syfte att sammanställa all litteratur på området utan syftet är att sammanfatta den forskning som är relevant till vårt syfte och vår frågeställning. Två forskningsöversikter och tio forskningsstudier är inkluderade och samtliga artiklar är insamlade genom databasen ERIC ProQuest. Slutsats Det finns en del negativa effekter och hinder av att använda IKT, men enligt vår åsikt är dessa hinder inte avgörande och är inte skäl nog till att man inte ska använda IKT i undervisningen. Vår slutsats är att det krävs en noggrann planering av läraren för att inlärningen ska bli effektiv när IKT används i undervisningen och för att motivera eleverna. Vi anser att det är viktigt att länka samman den engelskan som eleverna lär sig i skolan och den de lär sig hemma och att IKT är ett bra verktyg till detta. Vi anser dessutom att IKT är ett bra verktyg för att kunna individualisera inlärningen då det i dagens samhälle finns elever i behov av andra strategier, arbetssätt och hjälpmedel. Vi tycker inte heller att lärarna ska ersättas av IKT utan att IKT ska vara ett komplement i undervisningen, vilket kräver en balansgång.

Detta arbete är en kunskapsöversikt om hur lärare kan undervisa för att främja elevers vilja och mod att prata engelska i klassrummet. Syftet är med denna kunskapsöversikt att undersöka och redovisa undervisningsmetoder i engelska som andra språk med fokus på muntlig kommunikation. Syftet preciseras genom följande forskningsfråga – vilka metoder kan lärare använda sig av för att elever ska motiveras till att våga prata mer engelska i klassrummet? Det är sju artiklar från sök- och urvalsprocessen som ansågs vara relevanta för studien och som har granskats. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att det som främst påverkar undervisning och lärande är att skapa en miljö för kommunikation och vilja genom att motivera, att implementera engelska utanför klassrummet i lektionerna, estetiska undervisningsmetoder och användandet av teknik i lärande av engelska. Förslagsvis kan man vidare undersöka på vilka sätt dessa undervisningsmetoder kan användas. Hur mycket påverkar årskursen metodernas grundläggande utformning? Hur ska lärare implementera detta och på vilket sätt mäter vid om eleverna vågar prata mer engelska i klassrummet innan respektive efter implementeringen av undervisningsmetoderna? Detta är funderingar vi tar med oss.

Elever i grundskolan ska ges möjlighet att genom sin engelskundervisning utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare i det engelska språket. När en person talar med flyt utan pauser och stakningar har den ett utvecklat oral fluency. Det krävs en god förkunskap inom språket gällande bland annat vokabulär och grammatik, för att göra det möjligt att kunna tänka och prata samtidigt och på så sätt tala med oral fluency. Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra med en sammanfattning av vad forskning säger om grundskoleelevers utveckling i flyt i talad engelska och mer specifikt besvara frågeställningen: vilka faktorer påverkar grundskoleelevers oral fluency i ämnet engelska? De systematiska sökningar som gjorts har resulterat i ett empiriskt material bestående av 10 vetenskapliga studier, som bearbetats och analyserats. Resultatet av studien säger att de viktigaste faktorerna för att utveckla oral fluency är att bli exponerad för språket, få tillgång till effektiva undervisningsmetoder samt att befinna sig i en trygg studiemiljö.

Andraspråksinlärning förutsätter att elever lär sig nya ord och därmed förutsätter ett välfungerande minne och undervisningsmetoder som utnyttjar hur minnet lagrar och återkallar ord. I svenska grundskoloranvänds ofta den traditionella metoden, där elever får bekanta sig med nya ord och fraser (det vill säga glosor) genom att ta del av olika läromedelsbaserade texter och inspelningar i samband med en gloslista som ska instuderas till ett kommande glosförhör. I vår undersökninghar vi jämfört ordinlärning bland mellanstadieelever som har tagit del av den traditionella metoden kontraelever som har deltagit ien pedagogisk dramaaktivitet: Readers Theatre(lästeater). Vår undersökning var begränsad och dess validitet och reliabilitet kan ifrågasättas ur flera aspekter, men våra studieresultat stödjer premissen att elever som deltar i lästeater kan lära sig och minnas nya engelskglosor lika bra och även bättre än elever som lär sig dem genom traditionella undervisningsmetoder. Vår undersökningsresultatantyder att den traditionella metoden är bättre för att behärska stavning och översättning av några utvalda glosor, åtminstone kortsiktigt, medan lästeatermetoden gereleverna en bättre och mer minnesvärd uppfattning om glosornas betydelser och användning i kontext. Våra studieresultat pekar på att inga av metoderna ärfullständiga, då elevernas minne för orden och fraserna som de exponerades försämrades efter en vecka. Att kombinera metoderna skulle möjligtvis ha lett till mer avsiktlig repetition av orden och ännu bättre ordminne / Second language learning requires that pupilslearn new words and thus requires a well-functioning memory and teaching methods that utilize how the memory stores and recalls words. In Swedish gradeschools, the traditional method used to acquaint pupils with new words and phrases (i.e.vocabulary) isthrough various textbook-based texts and recordings in connection with a vocabularylist that is to be studied for an upcoming vocabulary text. In our study, we compared word learning among pupilswho were taught by the traditional methodversus pupils who participated in an educational drama activity: Readers Theatre. Our study was limited, and its validity and reliability can be questioned from several aspects, but our results support the premise that pupilswho participate in Readers Theatrecan learn and remember new English vocabularyjust as well and even better than pupilswho learn them through traditional teaching methods. Our survey results suggest that the traditional method is better for mastering spelling and translation of selected vocabulary,at least in the short-term, while Readers Theatregivespupilsa better and more memorable understandingof the meaning and use of the vocabularyin context. Our results indicate that neitherof the methods isinfallible, as pupils’memory for the words and phrases they were exposed to deteriorated after a week. Combining the methods might have led to more deliberate repetition of the vocabularyand even better vocabularymemory