• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 423
  • 406
  • 1
  • Tagged with
  • 833
  • 483
  • 433
  • 321
  • 145
  • 111
  • 82
  • 79
  • 79
  • 78
  • 78
  • 74
  • 73
  • 73
  • 73
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser

Berggren, Jan January 2013 (has links)
Berggren, Jan (2013). Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser. (English teaching in upper secondary school and mobilization of young people's life chances). Linnaeus University Dissertations No 156/2013, ISBN: 978-91-87427-64-0. Written in Swedish with a summary in English. English is a school subject which every Swedish upper secondary student is required to take. The selection and dissemination of knowledge among students attending upper secondary programmes carries the intention of social integration as well as specialization. The aim of this dissertation is then to show how perspectives on education in English elicited from teachers’ and students’ responses in interviews as well as Swedish education policy (SOU, directives, propositions) contribute to the conditions for the selection of knowledge and teaching, on and between programmes. Inspired by Basil Bernstein’s theories of educational sociology (1990, 2000) and Fairclough och Chouliaraki’s critical discourse analysis, CDA (1999), albeit adjusted to the aim of this study in pedagogics, the focus is on teachers’ and students’ views on teaching and knowledge in English classes on four vocational and academic programmes, establishing varying discourse practices on the different programmes. Moreover, perspectives on upper secondary teaching in Swedish education policy texts are analysed following the same methodology. Results indicate that education policy texts at the time of the interviews strive for adjustment of course content in English teaching to the programme (termed ‘infärgning’ in Swedish). Reflecting this trend in education policy, teachers and students on programmes speak of aspirations for English teaching as being either adapted for mainly academic purposes, or vocational and everyday-life purposes. On the basis of these aspirations it is argued that teachers and students establish either academically oriented discourse or vocational and everyday-life oriented discourse as the dominant pedagogical discourse on the individual programme. Thus, education policy as well as teachers and students reflect each other in striving for knowledge to be adapted for the programme. The two discourses contribute to a movement in favour of differences between programmes, though some of the vocational students complain on not being offered possibilities to analyse and discuss current problems in society. This is to say they complain that they do not receive an education in line with the academically oriented discourse, which is offered to students on academic programmes. At the same time, vocational students are dissatisfied in not gaining adequate knowledge in vocational English. Finally, these perspectives indicate discursive conditions for the selection of knowledge and the organization of teaching in English classes on different programmes. In the last chapter of the dissertation these varying perspectives on programmes concerning the selection of knowledge are analysed but now with a focus on the relationship between programmes. Consequences of the varying dominant pedagogical discourses on the programmes are discussed with regard to how they can be understood to mobilize life chances of young people differently, creating conditions for social integration and differentiation.   Keywords: Selection of knowledge, upper secondary education, English, education policy, critical discourse analysis, sociology of education, social integration, social differentiation
162

New Blends in the English Language

Enarsson, Anna January 2007 (has links)
<p>Titel: New Blends in the English Language</p><p>Författare: Anna Enarsson</p><p>Antal sidor: 29</p><p>Abstract: The aim of this essay was to identify new blends that have entered the English language. Firstly six different word-formation processes, including blending, was described. Those were compounding, clipping, backformation, acronyming, derivation and blending. The investigation was done by using a list of blends from Wikipedia. The words were looked up in the Longman dictionary of 2005 and in a dictionary online. A google search and a corpus investigation were also conducted. The investigation suggested that most of the blends were made by clipping and the second most common form was clipping and overlapping. Blends with only overlapping was unusual and accounted for only three percent. The investigation also suggested that the most common way to create blends by clipping was to use the first part of the first word and the last part of the second word. The blends were not only investigated according to their structure but also according to the domains they occur in. This part of the investigation suggested that the blends were most frequent in the technical domain, but also in the domain of society</p>
163

Democratic and Totalitarian Power Systems in William Golding’s Lord of the Flies

Basile, Jennifer January 2007 (has links)
<p>Summary</p><p>One important theme in William Golding’s novel Lord of the Flies is power. The boys in Lord of the Flies copy the behavior of their parents: competing, fighting and even killing each other for power. They form two groups, each following a different power system, the democratic system on the one side and the totalitarian system on the other.</p><p>My aim in this essay is to examine the complexity of these power systems in Lord of the Flies, revealed in the two layers in which they appear in the story, the boys on the island and the adults in their world. Moreover I want to show how Golding contributes both positive and negative traits to both systems, never falling into the habit of giving a black and white picture of either of the power systems. Overall I will focus on two boys, Jack and Ralph, exemplifying through them how the two systems gain their power, develop their structures, which methods they use to keep power, and how the systems handle crisis. At the end of my essay I then will shortly illustrate how Golding connects the adult world and their behavior to the boys’ story.</p><p>My conclusion is that Golding shows very clearly that the desire for power and the will to fight and kill for it exists in both adults and children. Overall his attempt is to illustrate that it is difficult to have an absolute, perfect and ideal power system. There are always things that can be criticized and improved. However, he does indicate that certain systems are more dangerous than others. The totalitarian power system can escalate much easier into savagery than the democratic system. So, Golding prefers power systems that benefit the community rather than only the leader himself.</p>
164

Lärarhandledning i engelska för lärare i förskoleklass och årskurs 1 : Ett utvecklingsarbete om hur lärare på ett enkelt och lustfyllt sätt kan använda sig av engelska i klassrummet.

Kriikkula Nykänen, Maria, Svegfors Marlowe, Lillemor January 2014 (has links)
Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.
165

Talängslan i främmande språk : En litteraturstudie som undersöker elevers oro över att tala engelska

Oskarsson, Miranda, Bergström, Ida January 2015 (has links)
Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.
166

Målspråksanvändning i engelskundervisningen : Good or dålig? / Target Language Use in English Teaching and Learning : Bra eller Bad?

Bagdagoljan, Alice, Silow, Josefine January 2019 (has links)
Titeln på denna kunskapsöversikt syftar dels till att ge en förklaring av arbetets innehåll men den syftar också dels till att skapa ett intresse för dig som läsare genom en mer skämtsam användning av språkväxling i skriven form, då språkväxling är en del av dagens engelskundervisning och språkundervisning världen över. Målspråksanvändning har länge varit ett huvudämne inom forskningen om undervisning i främmande språk och där ställs många olika tolkningar mot varandra. Styrdokument, lärare, lärarstudenter och lärarutbildningar har alla samma mål, att sträva efter elevernas bästa och lägga en stadig grund där elever får möjligheten att utvecklas i sin språkförmåga. Det egna språket har till stor del alltid varit med och influerat språkundervisningen. Lärare har använt sig av sitt eget språk som ett medel för att de ska känna sig trygga i sin språkundervisning och i sitt klassrum. I denna översikt kommer målspråksanvändningen stå i fokus. Denna översikt syftar till att kartlägga vad som kännetecknar forskningen om målspråksanvändning i språkundervisning. Den ämnar även att undersöka vilka faktorer som påverkar lärare och lärarstudenters val av mängden målspråksanvändning. Slutligen syftar översikten till att utifrån kunskapsöversiktens resultat dra slutsatser och förslag till relevant framtida forskning inom forskningsområdet. För att uppfylla vårt syfte tog vi hjälp av sökord och urvalskriterier och vi identifierade 8 vetenskapliga studier som ingick i vår översikt. Översiktens resultat visar olika faktorer på målspråksanvändning som är återkommande i dessa 8 studier. Det blir tydligt var problematiken ligger och vi kan identifiera förklaringar från både lärare och lärarstudenter kring deras val av målspråksanvändning. Dessa förklaringar leder till en diskussion där vi sedan kan konstatera att osäkerheten till den egna språkförmågan hos lärare och lärarstudenter är en anledning till deras förhållningssätt till målspråksanvändning. Vi hittar även att otydlighet från styrdokument och lärarutbildning bidrar till osäkerheten hos lärare och lärarstudenter. Lärares och lärarstudenters kunskap kring hur och när målspråket ska användas är bristfällig och behöver utvecklas. Forskningen behöver lägga mer fokus på de obesvarade frågorna som synliggörs i denna forskningsöversikt.
167

Undervisningsmetoders inverkan på elevers lärande i engelska som främmande språk : med inriktning på motivation och utmaningar

Liljengren, Sara, Rosander, Hanna January 2019 (has links)
I denna kunskapsöversikt presenteras fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk som identifierats inom den europeiska forskningsarenan. Även elevers motivation till att vilja lära sig engelska som främmande språk presenteras samt vilka utmaningar som kan identifieras av lärare i en global kontext. I kunskapsöversikten ingår åttavetenskapliga artiklar inom forskningsområdet. Det övergripande innehållet i de undervisningsmetoder vilka lyfts fram inom området kan identifieras som ett multimodalt arbetssätt. Kunskapsöversiktens mål var att sammanställa en beskrivande och objektiv karta över vad som kännetecknar forskningen inom engelska som främmande språk för grundskolans tidiga år. Därmed är syftet med kunskapsöversikten att vinna förståelse i hur elever i grundskolans tidiga år motiveras och lär sig det engelska språket. Ytterligare ett mål medkunskapsöversikten var att den ska visa på undervisningsmetoder som kan implementeras i praktiken. Åtta vetenskapliga artiklar valdes genom en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo och Google Scholar. Därefter kartlades och analyserades de vetenskapliga artiklarna för att ge en överblick av deras resultat. Detta för att åskådliggöra vilka faktorer som ligger till grund för en lyckad undervisning för lärare samt en gynnsam lärmiljöför elever. Genom kartläggningen och analysen av artiklarna visade det sig att forskningen kännetecknasav mixade metoder där både en kvalitativ ansats och kvantitativ ansats använts. Resultatet visade att det finns fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk. De undervisningsmetoder vilka har visat sig fördelaktiga är de som innehåller undervisning medvarierande aktiviteter såsom lek-baserad undervisning, sång, dans och användandet av narrativ. Dessa undervisningsmetoder visar även positiv effekt på elevers motivation. Resultatet visade dessutom på utmaningar som lärare kan uppleva i undervisningen, framförallt lärares bristandekunskaper inom ämnet. Genom analysen av artiklarna visade det sig att en av de vetenskapliga artiklarna urskilde sig från de övriga vilket bjöd in till en intressant fördjupad analys. Det var en artikel som fokuseradepå de utmaningar som lärare möter i undervisningen inom engelska som främmande språk. Den fördjupade analysen belyser att de fördelaktiga undervisningsmetoderna kan tappa sin funktion i relation till de utmaningar som forskningen visar. Vidare ger den fördjupade analysen förslag på hur den europiska forskningen potentiellt kan lösa de globala utmaningarna.
168

Genusanalys av en lärobok i ämnet engelska

Johnsson, Jennie, Nilsson, Emelie January 2019 (has links)
Inledning Skolans uppgift är inte endast att lära ut ämneskunskaper utan att ge elever den kunskap de behöver för att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. Av egen erfarenhet samt från resultat av studier som genomförts vet vi att läroböcker används i stor utsträckning i undervisningen. Läroböcker förmedlar inte endast ämneskunskaper utan också normer, seder och regler för vad som är socialt accepterat. Skolan ska ge eleverna olika perspektiv samt förståelse för hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor genom utbildning. Då skolan ska verka för jämställdhet är det viktigt att de läromedel som används håller hög standard i förhållande till skolans värdegrund. Syfte Syftet är att belysa hur kön och den heterosexuella normen framställs i en lärobok för årskurs 4 i ämnet engelska. Metod Analysen innehar ett innehållsanalytiskt perspektiv. Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, performativitet och kärnfamiljsmodellen samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och en historisk genomgång om vad som ansetts som feminint och maskulint ligger till grund för det analysinstrument som använts. Uppsatsen behandlar kvantitativa och kvalitativa data. Resultat Det kvantitativa resultatet visar att läroboken förhåller sig inom den ram som de statliga jämställdhetsmålen skapat. Det kvalitativa resultatet påvisar dock att läroboken varken utmanar de normer som existerar eller motverkar stereotypiska könsroller. Resultatet visar även att den analyserade läroboken befinner sig inom den heterosexuella matrisen.
169

"Det viktigaste är inte att det är perfekt, utan det är att man pratar" : En intervjustudie om lärares syn på muntlig engelskundervisning på mellanstadiet

Wibring, Anna, Sagström, Anders January 2019 (has links)
Ett av huvudsyftena med engelskundervisningen är att elever ska utveckla en tilltro till sin egen kommunikativa förmåga. Många elever upplever dock en osäkerhet och otrygghet inför att prata på ett främmande språk, vilket försvårar utvecklingen av den muntliga förmågan i det nya språket. Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av undervisning inom muntlig kommunikation i ämnet engelska och mer specifikt svara på frågeställningen hur kan lärare stötta elevers muntliga kommunikation i engelska? Intervjuer med sju utbildade engelsklärare verksamma i årskurs 4–6 utgör studiens empiri. Resultatet av studien visar på att lärarna stöttar eleverna inom muntlig engelska på flera olika sätt. Lärarna arbetar med elevers utveckling av muntlig engelska främst genom att motverka elevers rädsla för att prata på engelska. Även detta sker på varierande sätt, då en del av lärarna fokuserar på korrekthet medan de andra försöker främja att eleverna ska prata fritt. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien menar att elever vågar mer när de får prata i mindre grupp.
170

Det ska vara roligt och lekfullt : Lärares tankar om engelskundervisning i år 1-3 / It should be fun and playful : Teachers´ thoughts about English teaching in year 1-3

Öhrvall, Louise January 2009 (has links)
BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare. Samtliga lärare har med engelska inslag i sin undervisning, även de som själva inte undervisar i engelska. Dessa inslag är ofta av en lättsam karaktär. Sånger samt teman och områden som är bekanta för eleverna, exempelvis färger, familjeord och räkneord, är vanligt förekommande. Lärarna är överrens om att tala och lyssna är de viktigaste delarna att arbeta med inom engelskämnet.

Page generated in 0.0723 seconds