Barns uppfattning av delaktighet i vården är utforskat, men när det gäller vårdkvalitet är källan till uppgifterna sällan barnen själva. En förutsättning för ett barnperspektiv i vården är att barn själva deltar i utvärderingen. Studier visar att det är angeläget att ta del av åsikter gällande delaktighet i vården då barns uppfattning inte nödvändigtvis överensstämmer med föräldrars uppfattning. Studiens syfte var att undersöka barn och föräldrars uppfattning om barns delaktighet i vården. Två frågeformulär, ett avsett för barn och ett för föräldrar har använts i studien, som genomfördes med kvantitativ metod och med deskriptiv design. Enkätundersökningen genomfördes på barnavdelningar och barnmottagningar vid ett mellanstort sjukhus i västra Sverige. Totalt ingick 19 barn åldern 10-17 år samt 18 medföljande föräldrar i studien. Barn och föräldrars svar indikerar gynnsamma förutsättningar för delaktighet och en majoritet av barnen upplevde sig delaktiga. Dock ses tendenser som pekar på att det föreligger viss skillnad mellan barns upplevelse av delaktighet, relaterat till barnets ålder. Viss diskrepans mellan barns och föräldrars svar kan även skönjas. Att enbart förlita sig på föräldrars utsago om barns uppfattningar anses därför inte tillräckligt. Vidare kartläggning av barns delaktighet i verksamheter riktade till barn är önskvärt. / Children's perception of participation in health care is rarely based on the children’s experiences. A prerequisite for a child-centered perspective in health care is that children themselves participate in evaluations. Studies show that it is important to take part of opinions regarding participation in health care due to the fact that children and parents' perceptions not always are consistent. The aim of this study was to investigate how the child and their parent perceive the child's participation in health care. Two questionnaires, one intended for children and one for the parents were used in the study. The study was conducted using a quantitative method with descriptive design. The survey was carried out in pediatric wards and child clinics at a midsize hospital in western Sweden. 19 children in the age of 10-17 years and 18 accompanying parents participated in the study. Children’s and parents' responses indicate favorable conditions for participation. A majority of the children stated an experience of involvement. However, trends indicate that there is some difference between children's experience of participation, related to the age of the child. Some discrepancies can be discerned between the children’s and the parents' responses. Relying solely on the parents' admission of the child's perception is therefore not sufficient. Further research of children's participation in activities directed to children is desirable.

En kvantitativ enkätstudie genomfördes för att undersöka samband mellan att spela våldsamma pc/tv-spel och aggressivitet. Urvalet bestod av tillgängliga respondenter på Facebook och GameReactors Facebooksida där enkäten delades. 123 stycken deltog i undersökningen varav 85 män och 38 kvinnor. För att undersöka deltagarnas spelvanor frågades hur ofta de spelar pc/tv-spel samt våldsamma spel och hur roligt de ansåg att våldsamma pc/tv-spel var. För att mäta deltagarnas aggressivitet användes testet Buss-Perry-Questionnaire som mäter aggression och fyra underskalor av aggression (fysisk aggression, verbal aggression, ilska och fientlighet). Spearmans korrelationstest användes för att undersöka samband mellan variablerna för att se om spelvanorna av våldsamma spel gav högre poäng på aggressivitet eller någon av de fyra underskalorna. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan att spela våldsamma pc/tv-spel ofta och någon aggressionstyp. Samband fanns mellan att tycka det är roligt att spela våldsamma pc/tv-spel och verbal aggressivitet samt fysisk aggressivitet. Ett Mann Whitney U test visade skillnader mellan män och kvinnor då det gällde spelvanor och aggressivitet. Männen spelade våldsamma pc/tv-spel oftare, tyckte våldsamma pc/tv-spel var roligare, var mer fysiskt aggressiva och kvinnor var mer ilskna. Spearmans rangkorrelation visade ett negativt samband mellan ålder och att spela våldsamma pc/tv-spel ofta. De som var yngre ansåg dock inte att våldsamma spel var roligare än andra spel. Korrelationen visade inga signifikanta samband mellan ålder och aggression. Det visade sig alltså inte att de som var yngre var mer aggressiva. Slutsatsen som dras är att de som tycker om att spela våldsamma pc/tv-spel tenderar att vara mer verbalt aggressiva och fysiskt aggressiva. När det gäller frågan att spela våldsamma spel ofta är det oklart om speltiden påverkar aggressionen hos en person och mer forskning behövs på ämnet. / A quantitative survey was carried out to investigate the connection between playing violent PC / video games and aggression. The sample consisted of respondents available on Facebook and Gamereactor's Facebook page where the survey was divided. 123 people participated in the survey, of which 85 men and 38 women. To explore participants' gaming habits they were asked how often they play the PC / video games and violent game and how funny they thought that violent PC / TV game was. Bus-Perry-Questionnaire where used to measure participants' aggressiveness which measures aggression and four subscales of aggression (physical aggression, verbal aggression, anger and hostility). Spearman's correlation test was used to examine the relationship between the variables to see if the gaming habits of violent games gave higher scores on aggression or any of the four sub-scales. The results showed no significant correlation between playing violent PC / video games often and any type of aggression. Correlation existed between thinking it is fun to play violent PC / video games and verbal aggression and physical aggression. The Mann Whitney U test showed differences between men and women when it came to gaming and aggression. Men played violent PC / video games more often, thought violent PC / video games were more fun, were more physically aggressive, and women were angrier. Spearman's rank correlation showed a negative correlation between age and playing violent PC / video games frequently. Those who were younger did not consider violent games as more fun than other games. The correlation showed no significant relationship between age and aggression. It appeared, therefore, that those who were younger were more aggressive. The conclusion is that those who enjoy playing violent PC / video games tend to be more verbal aggressive and physical aggressive. Regarding the question about playing violent games often is it unclear whether the playing time affects the aggression of a person and more research is needed on the topic.

The aim of this paper is to study how Swedish ­Jewish women and non-men relate to widespread notions of Jewish motherhood and the trope of ”the Jewish mother”, through their own  stories. The paper asks how they relate to notions of Jewish motherhood, how these notions  function in the construction of their identities as Jewish and how it relates to processes of  community and nationalism. The material that is analyzed is the narrative of fourteen Jewishidentified women/non-men gathered with a survey interview. It is analyzed through theories  of the relation between motherhood and nationalism, the constitutive terms of a diaspora and an intersectional approach to racialized processes of gender and gendered processes of the  constitution of race and ethnicity. The thesis concludes that through the informants’ stories  the cultural symbol of ”motherhood” is dependent upon certain symbols in its own, such as  food and religious practices, that relate to identity processes among the informants, and to  processes of community and nationalism tied to motherhood. Jewish mothers, potential  mothers and parents are effected by expectations of certain Jewish ways of performing  motherhood in their identification as Jewish and in their sense of belonging to the Jewish  community. They also relate these expectations to portrayals of Jewish mothers from popular culture as well as to the parenting and memories of their own mothers and ancestral women.

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

Background: Hip and groin pain is common in ice hockey and particular in goaltenders, because their movement patterns make them particularly vulnerable. "Skate to the post-technique” (SMS-technique) is a relatively new technique that the goaltenders uses and no studies have been published where the SMS-technique is studied and the hypothesis is that the hip is subjected to high stresses which can lead to hip and/or groin pain. Purpose: The purpose of this study was to investigate the prevalence of hip/groin pain in male ice hockey goaltenders of elite level in Sweden and if factors such as age, level of SMS-technique use and prevention training can be linked with the pain. The study also examines whether the goalies are concerned of injuring the hip and/or groin. Method: Descriptive and comparative cross-sectional study consisted of an online survey in which 57 % of 94 goaltenders participated. Results: A total of 63 % responded that they have pain in the hip/groin every month or more frequently. Over half of the goaltenders follow a specific training program and a significant difference in pain incidence was seen between them and those who do not follow a training program, p = 0.01. Most responded that they are more or less worried of getting hurt in the hip/groin. No significant difference in the occurrence of pain could be observed at different degrees of using SMS-technique. Conclusion: Many goaltenders have hip/groin pain and those who have pain are more often following a specific exercise program to prevent injuries in the hip and/or groin. / Bakgrund: Höft och ljumsksmärta är vanligt inom ishockey och främst hos målvakterna eftersom deras rörelsemönster gör dem extra utsatta. ”Skridsko mot stolpe-tekniken” (SMS-tekniken) är en relativt ny teknik som målvakter använder och inga studier har i nuläget publicerats där den studerats och hypotesen är att höften utsätts för stora påfrestningar vilket kan leda till höft/ljumsksmärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av höft/ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige samt om faktorer som grad av SMS-teknikanvändande och förebyggande träning kunde kopplas samman med den smärtan samt om målvakterna var oroliga för att skada sig. Metod: Deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie som bestod av en webbaserad enkät som distribuerades till 94 målvakter och där 57 % deltog. Resultat: Totalt 63 % hade ont i höft/ljumske varje månad eller oftare. Över hälften av målvakterna följde ett specifikt träningsprogram och en signifikant skillnad i smärtprevalens kunde ses mellan dem och de som inte följde ett träningsprogram, p=0,01. De flesta var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft/ljumske. Ingen signifikant skillnad i smärtförekomst kunde ses vid olika grader av SMS-teknikanvändande. Konklusion: Många målvakter hade höft/ljumsksmärta och de som hade ont följde i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador.

During the past couple of years an extensive restructure towards increased digitization, has affected Swedish schools. Some investments aim towards teachers training, whilst others prioritise hardware. Some intend to transact radical, groundbreaking changes, whilst some care to integrate information and communication technology (ICT) successively in the current education model. The methods for digitization are many and contested. Previous research focuses on investigating what effects digitization has on student learning and how the digitization mission has been interpreted and executed in school context. Teachers and students attitudes towards digitization are too fields that have been explored, though most studies are made outside of Sweden, which causes a certain knowledge gap. Music education in Sweden lacks creative elements, which has been noted in research. According to previous research ICT is also considered missing the most within the creation field. Underlying causes for the slow progress of digitization in Swedish schools however, belong to a less researched field. Initially, this study seeks to chart both in what context and extent music teachers in secondary school tend to use ICT and to investigate if any connections show between ICT usage and personal or workplace related variables. The research questions define which variables that are being investigated by dint of the web-based questionnaire that constitutes the foundation for the research. The result indicates that the informants of younger age us ICT for other purposes than the older ones, to some degree. Some differences in ICT usage between men and women also showed, where women for example tend to search online for teaching inspiration more frequently than men. The result also showed that the music teachers that participated in this study use ICT mostly for simple tasks that support the traditional education, as opposed to more advanced functions that demands a higher level competence, which are used less frequently. As the title reveals, the result also show that the informants experience a lack of reources that affects the prequisites for implementing digitization, in various ways. The most missing resource is according to this study time. The end diskussion of this study report mentions that the question ”how?” ought to be relevant for making the implementation of ICT in school context as smooth as possible.

Bakgrund: Ledrörelse- och belastningsrestriktioner är vanliga efter en total höftprotesoperation och syftar till att undvika att höftleden luxerar eller att suturerad muskulatur släpper under tiden som mjukdelarna läker, vanligen 6 – 8 veckor. Proteser och operationsteknikerna har förändrats med åren vilket lett till att antalet postoperativa luxationer minskat, och därav har vissa ortopedkliniker i Sverige börjat frångå postoperativa ledrörelse- och belastningsrestriktioner. Syfte: Att kartlägga vilka ledrörelse- och belastningsrestriktioner som rekommenderas efter en total höftprotesoperation på svenska ortopedkliniker samt om restriktionerna har förändrats under de senaste fem åren. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av en egenformulerad validerad webbenkät. Huvudresultat: Av de 16 svarande klinikerna uppgav 81 % att de hade någon form av restriktion (ledrörelse- eller belastningsrestriktion) för sina höftprotesopererade patienter. Vanligast var ledrörelserestriktioner där 62 % av respondenterna svarade ja på frågan ”rekommenderar din enhet/klinik patienter som opereras med höftprotesoperation några ledrörelserestriktioner”. Motsvarande siffra för belastningsrestriktioner var 50 %. En total avsaknad av restriktioner förekom hos 19 % av de svarande klinikerna. 63 % av klinikerna svarade att belastningsrestriktionerna hade förändrats för mer än 10 år sedan medan 50 % av klinikerna svarade att ledrörelserestriktionerna hade förändrats de senaste 5 åren. Resultatet i vår studie tydde på att användandet av postoperativa restriktioner har minskat. Den vanligaste förändringen var en minskning av användandet av postoperativa ledrörelserestriktioner, vilket hade skett hos 60 % av respondenterna. Konklusion: Vår studie visade att 4 av 5 svenska ortopedklinikerna som deltog i vår enkätstudie använde sig av ledrörelse- eller belastningsrestriktioner efter en höftprotesoperation och att 1 av 5 inte använde restriktioner. Hälften av klinikerna har förändrat ledrörelserestriktionerna de senaste fem åren, och färre än 40 % har förändrat belastningsrestriktionerna. / Background: Joint movement- and load precautions are common after a total hip arthroplasty and aims to prevent dislocation of the hip and to prevent the loss of sutured muscles while the soft tissue heal, usually 6-8 weeks. Prosthesis and surgical technics have changed over the years, which had led to a reduced number of postoperative hip dislocations and hence have some orthopedic clinics in Sweden begun abandon postoperative joint movementand load precautions. Aim: A mapping of the use of joint movement- and load precautions in Swedish orthopedic clinics and if there has been any changes in precautions during the last five years. Method: The study was conducted as a quantitative cross-sectional study with the help of a selfdeveloped validated online survey. Result: 81 % of the 16 respondent clinics stated they had some form of precautions (joint movement- or load precautions) for their hip replaced patients. The most common precaution was joint movement where 62% of respondents answered yes to the question "Does your unit/Clinic recommend patients undergoing surgery with total hip replacement any joint movement precautions". The corresponding figure for load precautions was 50%. A total absence of restrictions occurred in 19 % of the respondent clinics. 63 % responded that modifications of load precautions took place for more than 10 years ago while 50 % responded that the modifications of joint movement precaution took place over the past 5 years. The result in our study indicated that the use of precautions had decreased. The most common change was a decrease in jointmovementprecautions that occurred with 60 % of the respondents. Conclusion: In our study we found that 4 out of 5 Swedish orthopaedic clinics who participated in our survey recommended joint movement- or load precautions after a hip replacement and it also showed that 1 out of 5 didn´t recommend precautions. Half of the clinics had changed the movement precautions during the past five years, and less than 40 % had changed the load precautions.

<p>Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt företag i Halmstads kommun arbetar hälsofrämjande. En enkätstudie gjordes på stora och medelstora företag i Halmstads kommun. Den ansvarige för hälsa och arbetsmiljö besvarade enkäten. Resultatet visade att av 34 företag satsade 31 stycken på friskvårdsbidrag, 23 stycken på ergonomiska åtgärder och 21 stycken på företagshälsovård, dessa var de främsta åtgärderna. Konsekvenser som lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa gick att avläsa på flera företag. Det fanns även hinder för hälsofrämjande åtgärder såsom, tidsbrist, ekonomi och brist på motivation hos arbetstagarna. För att utveckla hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen kan utbildning vara en bra investering.</p> / <p>The aim of this study was to examine how enterprises in Halmstad municipality, Sweden, worked with health promotion.<strong> </strong>A survey, in the form of a questionnaire was performed on large- and medium-sized enterprises in Halmstad. The respondents can be described as staff responsible for health promotion and work environmental issues. The results show that of 34 companies, 31 offer health promotion benefits, 23 actively work on improving the work environment by introducing ergonomic measures and 21 works with health services. The analysis indicates that by having these benefits and services in place, the absence due to sickness decreases while the employee’s health status increases. However, the study also found that there were difficulties in promoting health in these enterprises; mainly lack of time, economy and lack of motivation among employees. To further improve health promotion in work places we recommend educating responsible staff in particular and employees in general.</p>

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt företag i Halmstads kommun arbetar hälsofrämjande. En enkätstudie gjordes på stora och medelstora företag i Halmstads kommun. Den ansvarige för hälsa och arbetsmiljö besvarade enkäten. Resultatet visade att av 34 företag satsade 31 stycken på friskvårdsbidrag, 23 stycken på ergonomiska åtgärder och 21 stycken på företagshälsovård, dessa var de främsta åtgärderna. Konsekvenser som lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa gick att avläsa på flera företag. Det fanns även hinder för hälsofrämjande åtgärder såsom, tidsbrist, ekonomi och brist på motivation hos arbetstagarna. För att utveckla hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen kan utbildning vara en bra investering. / The aim of this study was to examine how enterprises in Halmstad municipality, Sweden, worked with health promotion. A survey, in the form of a questionnaire was performed on large- and medium-sized enterprises in Halmstad. The respondents can be described as staff responsible for health promotion and work environmental issues. The results show that of 34 companies, 31 offer health promotion benefits, 23 actively work on improving the work environment by introducing ergonomic measures and 21 works with health services. The analysis indicates that by having these benefits and services in place, the absence due to sickness decreases while the employee’s health status increases. However, the study also found that there were difficulties in promoting health in these enterprises; mainly lack of time, economy and lack of motivation among employees. To further improve health promotion in work places we recommend educating responsible staff in particular and employees in general.

Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten. Data analyserades statistiskt med hjälp av dataprogrammet SPSS. Resultaten visade att alla deltagarna som tillhörde gruppen ”över fyra träningstillfällen per vecka” hade en självskattad hälsa på nivån ”God”, ”Mycket god” eller ”Utmärkt”.   Faktorn ”Antalet träningstillfällen” var positivt relaterat till självskattad hälsa. Deltagarna i studien som kategoriserades till ”Sämre självskattad hälsa” instämde i högre grad till påståendena i enkäten som handlade om ”Hinder till träning” jämfört med de som kategoriserades till hinder som finns för de individer som är fysisk inaktiva. Även att undersöka varför somliga människor påverkas av vissa motivationsfaktorer och varför en del inte påverkas av dem alls. Genom att inspirera och motivera fysisk inaktiva personer med tillfredställande hälsofrämjande insatser kan hälsotillståndet förbättras och på lång sikt kan folkhälsan i landet öka. / Physical activity has a positive effect on self-rated health, where motivation level may be important to physical activity. The purpose of this paper is to study how physically active people rate their health. Further investigated the relationship between the assessed health and motivation, and assessed health and number of training sessions. In addition, examined the relationship between the assessed health and barriers to exercise and feel before, during and after workouts. A survey was carried out at a gym in western Sweden and a total of 244 physical active individuals answered the questionnaire. Data were    analyzed statistically using the computer program SPSS. The       results of this study showed that all of the participants who belonged to the group “Over four times per week” expressed a self-rated health at the level of “Good”, “Very good” or “Excellent”. The factor “Number of training sessions” was positive related self-rated health. Study participants with “Poor self-rated health” agreed in a greater extent to the allegations contained in the survey which focused on “Barriers to exercise” compared to those who had a “Better self-rated health”. Further research should examine what barriers exist for those individuals who are physically inactive. Further research should also study why some people are affected by some motivators and why some people are not affected by them at all. By inspiring and motivating physical inactive persons with satisfactory health promotion interventions can improve health status and long- term health of the country increase.