Bakgrund: HBTQ-personer har en förhöjd risk för ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. En teori som ibland används som förklaring till ojämlikheten är minoritetsstress, en ökad stress till följd av fördomar, stigmatisering och diskriminering. Det finns brister i kunskap om HBTQ-personer hos personal i samhällsverksamheter, vilket bland annat leder till sämre bemötande. Därför har region Gotland gjort en informationskampanj för att öka kunskapen om HBTQ-frågor.  Syfte: Att ta reda på huruvida personer som jobbar inom samhällsverksamheter i region Gotland tycker att de har nytta av informationsmaterial om HBTQ-frågor i deras dagliga arbete. Metod: En onlineenkät med 13 frågor, med fasta svarsalternativ, en skattningsskala och frågor med öppna svar skickades ut till anställda inom region Gotland. Deskriptiv statistisk gjordes för att bearbeta den kvantitativa datan, de öppna svaren sammanställdes till ett resultat.  Resultat: 1402 svar erhölls (26 % svarsfrekvens). Drygt hälften, 56 % av respondenterna angav att de känner till informationsmaterialet. Det finns inga större skillnader i kännedom av materialet baserat på könsidentitet. Färre av de yngre respondenterna känner till materialet. De flesta fick reda på materialet genom sin arbetsplats. 77 % av respondenterna anser att kunskaper inom HBTQ+ är viktigt för bemötandet av människor. Informationen ansågs vara av värde för kunskap, för att bli bekant med begrepp och benämningar. En ökad medvetenhet om HBTQ-personers situation lyftes som värdefullt. Mer praktiska exempel på bra bemötande önskades. Slutsats: Resultaten i den här studien tyder på att informationsmaterialet har nått ut och bidragit till en bättre förståelse för och bättre bemötandet av HBTQ-personer, och också identifierat önskemål om praktiska exempel på bra bemötande. / Background: Lack of knowledge and awareness for LGBTQ-issues among social services personnel may lead to unprofessional attitude and services. This may cause minority stress and increased risk for health disparities of LGBTQ-people. Region Gotland identified the need for improved LGBTQ-knowledge in its social services in an interview study with LGBTQ-people. Therefore, region Gotland launched an information campaign to educate social service personnel on LGBTQ-issues. Aim: This study investigated whether increased knowledge about LGBTQ-issues benefits social service workers in Gotland in their daily work. Method: An online survey with 13 questions with fixed alternatives, rating scale or open answers was sent to employees of region Gotland. Descriptive statistics were used to analyze the quantitative data and the open answers were collected to summarize a result. Results: 1402 answers were collected (26 % response rate) obtained. About half of the respondents (56 %) were aware of the information campaign. Knowledge of the campaign did not differ by gender identity. Less of the younger respondents were familiar with the campaign. Most respondents received information about the campaign through their workplace. Seventy-seven percent considered knowledge about LGBTQ-topics important for the treatment of LGBTQ-people. The main learnings from the information campaign were LGBTQ-topics knowledge and terminology as well as increased awareness of the life situation of LGBTQ-people. Participants expressed need for more best-practice guidance on meeting LGBTQ-individuals. Conclusion: The results of this study suggest that the provided information material improved understanding for and attitudes towards LGBTQ-people and identified the need for further best-practice guidance.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. / Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald.  Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken. Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.

Bakgrund: Andelen stabillinstillpassningar (RGP-tillpassningar) i förhållande till totala tillpassningar är relativt låg i världen och Sverige är inget undantag. Anledningar till detta är många även om ett flertal nya RGP- linsdesigner som Orto-K och minisklerala blivit tillgängliga de senaste två decennierna. Syfte: Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på varför andelen tillpassade stabila linser är relativt lågt i Sverige, samt för att undersöka varför de som inte jobbar med dessa linstyper, inte gör det. Metod: En enkät med ca 20 frågor som skickades till Optikerförbundets 1550 medlemmar via e-mail, samt en intervju utfördes med en synscentralsoptiker för att få insikt i hur optiker på syncentralen ser på detta. Därefter sammanställdes och analyserades svaren. Resultat: Utav de 1550 optiker i Optikerförbundet var det 359 som besvarade enkäten. Ungefär 30% utav dessa tillpassade RGP-linser, och majoriteten jobbade inom privatägda- eller franchisebutiker. De som kände sig bekväma med att tillpassa stabila linser sa att det beror på egen erfarenhet (49%), vana (15%) och kunskap (14%). De vanligaste anledningarna som angavs av de som inte tillpassar var att RGP-linser ”finns ej i butik”, eller beror på ” för litet kundunderlag” och ”ingen efterfrågan” samt på deras ”bristande kunskap”. Det var dock flera som ställde sig positiv till RGP-linser (76%) och kunde tänka sig tillpassa dem. Slutsats: Studien visar att användningen av RGP-linser är så liten i Sverige p.g.a. bristande kunskap, saknat utbud hos butiker och för litet kundunderlag enligt optiker. / Background: The proportion of stable lens (RGP) fittings relative to total fitting is relatively low in the world, and Sweden is no exception. There are many reasons for this, despite that a few new RGP lens designs, such as the Ortho-K and mini-scleral lenses, have become available over the past two decades. Purpose: The aim of this study was to determine the reasons as to why the proportion of RGP lens-fittings is low in Sweden and to map the viewpoints of optometrists with licences to fit contact lenses, regarding why they choose not to fit this group of lenses. Method: A web-based survey with 20 questions was distributed to the 1550 members of the Swedish association of Optometrists via members-email. Questions focussed on fitting demographics, the reasons why those who did fit RGP-lenses felt comfortable doing this, and why those who did not fit this lens type choose not to. In addition, an interview with an optometrist working at a hospital eye-clinic was also conducted. Result: Among the 1550 members of the Swedish association of Optometrists, 359 responded to the survey. Approximately 34% of these fitted RGP-lenses and the majority worked in private self-owned or franchise stores. Those who felt comfortable fitting stable lenses said that it was because they had experience (49%), routine (15%) and knowledge (14%) within the field. The most common reasons given by those who did not fit RGP-lenses, as to why they did not fit RGP-lenses were that this lens type “was not available in the clinic”, that there were “too few customers” or “lack of demand” and that they “lacked essential knowledge”. There were however a majority of this group (76%) who were positive to fitting RGPlenses themselves Conclusion: Because of lack of knowledge, the missing of supply at stores and the lack of patients according to opticians, the amount of RGP-lens fitting in Sweden is low.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor har ett övergripande ansvar för den anestesiologiska omvårdnaden, vilket bland annat innefattar att bedöma och hantera patienters luftväg. Situationer av en oväntad svår luftväg hos patienter uppstår emellanåt och ställer då höga krav på anestesisjuksköterskors kompetens. Att ta snabba beslut och vidta rätt åtgärder blir avgörande för utfallet och för patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors erfarenhet och hantering vid vård av patienter med oväntad svår luftväg. Metod: Enkätstudie med kvantitativ studiedesign. Enkäten bestod av 25 frågor med färdiga svarsalternativ. All insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Studiegruppen delades in i två grupper utefter antal år de arbetat som anestesisjuksköterskor där ena gruppen representerade anestesisjuksköterskor med mindre erfarenhet och den andra anestesisjuksköterskor med mer erfarenhet. Jämförelser gjordes sedan mellan grupperna. Resultat: Totalt 76 anestesisjuksköterskor svarade på enkäten. I resultatet kunde skillnader mellan de mindre erfarna och de erfarna anestesisjuksköterskorna urskiljas i flera frågor. Det fanns signifikanta skillnader mellan de två grupperna, bland annat i avseende hur de upplevde stress. De mindre erfarna upplevde en högre nivå av stress än de mer erfarna. Båda grupperna kände sig tryggare när de arbetade tillsammans med en erfaren kollega än med en som är ny när det gällde situationer med oväntad svår luftväg. Slutsats: Erfarenhet påverkar hur anestesisjuksköterskor erfar och hanterar patienter med oväntad svår luftväg. Mindre erfarna anestesisjuksköterskor upplever i högre grad stress vid hantering av svår luftväg i jämförelse med erfarna anestesisjuksköterskor. Risken att ställas inför en oväntad svår luftväg finns alltid, trots noggranna bedömningar av luftvägen. Dock uppstår dessa situationer relativt sällan, vilket kan tyda på att de luftvägsbedömningar som görs har en stor betydelse när det gäller att förutse en svår luftväg. / Background: Nurse anesthetists have an overall responsibility for anesthesiological care, which among other things includes assessing and managing patients' airways. Situations of an unexpectedly difficult airway in patients occur from time to time and and put high expectations on the competence of nurse anesthetists. Making quick decisions and do the right things are crucial for the outcome of the situation and also for the patient’s safety. Aim: To investigate the experience and management of nurse anesthetists in the care of patients with unexpectedly difficult airways. Method: A survey study with quantitative study design. The survey consisted of 25 questions with answer options. All collected data were analyzed using the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). The study group was divided into two groups according to the number of years they worked as nurse anesthetist, one group representing nurse anesthetists with less experience and the other nurse anesthetists with more experience. Comparisons were then made between the groups. Results: A total of 76 nurse anesthetists responded to the survey. In the result, differences between the less experienced and the experienced nurse anesthetists could be distinguished in several questions from the survey. There were significant differences between the two groups, for instance how they experienced stress. The less experienced nurse anesthetists experienced a higher level of stress than the more experienced nurse anesthetists. Both groups felt safer when working together with an experienced colleague than with one who is new in situations with unexpectedly difficult airways. Conclusions: Experience affects how nurse anesthetists experience and manage patients with unexpectedly difficult airways. Less experienced nurse anesthetists experience more stress when managing difficult airways compared to experienced anaesthetic nurses. The risk of facing an unexpectedly difficult airway is always present, despite careful assessments of the airway. However, these situations appear quite rarely, which may indicate that the airway assessments are of great importance in anticipating an difficult airway.

Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.

Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse av hur gymnasieelever tolkarfysiklaborationer i helhet, syften med fysiklaborationer, öppna och slutna laborationer samtfysiska och datorbaserade laborationer. I bakgrunden har det använts olika material såsomforskningar, information utifrån Skolverket och styrdokumenten. I denna del har det blandannat tagits upp syfte med laborationer ur ett lärarperspektiv och vikten av fysiklaborationeri undervisningen. Den valda teoriramen till denna kvalitativa studie är sociokulturelltperspektiv. Undersökningen gjordes genom enkätstudie delad mellan tjugotvågymnasieelever i årskurserna två och tre i norra Sverige och fyra semistrukturerade intervjuermed målet att intervjusvaren skulle betraktas som ett komplement till enkätundersökningen.En induktiv innehållsanalys genomfördes.Resultatet tyder på att det bland gymnasieelever finns gemensamma uppfattningar relateradetill de tre huvudfrågeställningar som styr studiens utformning. Gymnasieelever uppfattarflera olika syften med fysiklaborationer, såsom att koppla teori till praktik och hjälpa till attnå meningsfullt lärande. Elevernas svar varierar när det gäller deras tolkningar avlaborationer. Eleverna anser att öppna laborationer är bland annat roliga ochintresseväckande. De flesta elever har en positiv syn på labbinstruktioner och hävdar att dettahjälper dem att bli säkra på det de sysslar med. Eleverna anser att fysiska laborationer är merintressanta och mer anpassade jämfört med datorbaserade laborationer när det gäller blandannat att få hjälp och stöd från läraren. Från studien tolkas det så att eleverna bland annatbekräftar meningsfullt lärande genom sitt enkla språk och betonar vikten av ett arbete somska främja deras kritiska tänkande. En annan slutsats handlar om att skapa en möjlighet att genomföra mera öppna laborationer med tanke på att främja elevernas utveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att utforska och kartlägga mellanstadielärare inaturorienterande (NO) ämnens uppfattningar om fenomenet utomhuspedagogik ochdess utmaningar. Det har undersökts med hjälp av kvantitativa metoder genom enenkätundersökning som riktade sig till NO-lärare i mellanstadiet. Enkäten distribueradestill skolor via mejl. Då vi strävat efter att kartlägga lärares uppfattningar har vi sett påutomhuspedagogik ur ett fenomenografiskt perspektiv och antagit en positivistisk ansatsi arbetsprocessen. Resultatet presenteras efter frågeställningarnas huvudfokus,etablering, platser och utmaningar och det visar på korrelation mellan vår studiesresultat och den tidigare forskningen vi presenterat. Fenomenet utomhuspedagogikväxer i Skandinavien i olika takt, i Norge är utomhuspedagogiska momentimplementerade i läroplanerna medan det fortfarande behövs starkare förankring både iDanmark och i Sverige innan vi ser det i nationella styrdokument. De störstautmaningarna enligt lärarna i vår studie är bristen på lämpliga miljöer inom rimligtavstånd samt antal personal kopplat till klassen

SammanfattningBakgrund: Energidryck och andra drycker innehållande koffein är vanligt förekommande hos tonåringar i Sverige och andra delar av världen. Mängden koffein varierar beroende på vilken produkt som konsumeras. Det finns gränsvärden där drycker måste förses med varningstext om innehållet överstiger en viss koffeinhalt. Den rekommenderade gränsen för ett säkert dagligt intag av koffein för unga är 3 mg/kg kroppsvikt.Syfte: Syftet var att undersöka konsumtion av koffein hos elever i årskurs 9 samt undersöka om intag av koffein kan kopplas samman med upplevelsen av sömn och stress. Studien syftar också till att ta reda på varför ungdomar konsumerar koffeinhaltiga drycker som energidryck.Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på elever i årskurs 9 under lektionstid. Data bearbetades i programmet IBM SPSS Statistics version 26 och analyserades med hjälp av Chi-två, T-test eller Spearman`s sambandstest. Resultat: En majoritet av respondenterna konsumerade drycker innehållande koffein. Respondenternas upplevda antal sömntimmar var lägre än rådande rekommendationer för sömn bland åldersgruppen och en majoritet av respondenterna upplevde sig stressade. Sömn och stress gick inte entydigt att koppla samman med koffeinkonsumtion i undersökningsgruppen. Det fanns ett samband mellan hur många enheter koffeinhaltig dryck som konsumerades och antal sömntimmar, ju fler konsumerade enheter desto färre upplevda sömntimmar. Den främsta anledningen till att respondenterna valde att konsumera energidryck uppgavs vara smaken. Smaken var även den främsta anledningen att låta bli.Slutsats: Ungdomar känner sig stressade och sover för lite. En hög konsumtion av koffein kan förvärra känslor som oro och stress samt påverka sömn negativt. Vuxna som verkar kring barn och unga bör ha en ökad medvetenhet kring koffein, hur konsumtionen ser ut bland tonåringar och möjliga negativa konsekvenser av ett utbrett nyttjande. / AbstractBackground: Energy drinks and other caffeinated beverages are a common occurrence with teenagers in Sweden and other parts of the world. The amount of caffeine varies depending of what kind of beverage is consumed, when the amount exceeds a threshold it needs to be a warning sign. The recommended daily intake of caffeine for teenagers is 3 mg/kg bodyweight.Objective: The study intended to examine consumption of caffeinated beverages as well as the main reason of caffeinated beverage of 9th grade students in Swedish elementary school. Furthermore, the purpose is to examine the correlation between high caffeine consumption, sleeping patterns and stress levels.Method: The study was implemented through a web-based survey that the students had to answer during their school day. The data were processed by using the program IBM SPSS Statistics version 26, later on to be analyzed using a Chi-square test, T-test and Spearman´s rank correlation coefficient.Results: Most of the respondents consumed beverages containing caffeine on a regular basis. Said respondents also had lower perceived sleep quality measured in number of hours, as well as higher amounts of perceived stress. However, the study did not find any direct correlation between consumption of caffeinated beverages and sleep quality or stress. What the study did find was a correlation between the number of hours the respondents slept and the number of caffeinated beverages that they consumed. The main reason for general energy drink consumption was found to be preference of taste. The same reason was also found to be the main contributing factor why some chose not to drink any caffeinated beverages at all.Conclusion: Teenagers have problems with both stress and sleep. In addition, high consumption of caffeine can aggravate these problems. Finally, adults need an increased awareness about caffeine and the negative effects the consumption of caffeine has on teenagers.

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 4 uppfattar likhetstecknet. Syftet är att undersöka om elevernas uppfattningar av likhetstecknet kan förklaras av dess framställning i läroböckerna. Tre svenska läromedelsserier för årskurs 1 till 3 studeras där uppgifter med likhetstecknets kategoriseras och klassificeras. Studien visar att likhetstecknet i nio fall av tio presenteras på traditionellt vis, det vill säga där räkneoperation är lika med svar (t.ex. 2+5=7). Mest sällan presenteras likhetstecknet i operation är lika med operation (t.ex. 2+5=3+4). Förklaringar till likhetstecknets betydelse eftersöktes även i de studerade läroböckerna, vilket visar att en förklaring av likhetstecknets betydelse kortfattat ges i första boken men följs sällan eller aldrig upp. Vidare genomfördes en undersökning med elever i årskurs 4 där knappt hälften av eleverna ger svar som indikerar på en relationell förståelse för likhetstecknet. Det går inte att dra några generella slutsatser men studiens resultat indikerar att en förändring av läroböckerna skulle kunna öka elevernas förståelse för likhetstecknet.