SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns omfattande vetenskaplig grund för att pappors delaktighet i deras barns liv främjar hälsa och gynnar en positiv utveckling hos barnen. Studier har även visat att stöd från hälso- och sjukvården främjar pappors delaktighet. Inom barnhälsovården erbjuds bland annat föräldrastöd i grupp och tanken är att män och kvinnor ska vilja medverka i lika stor utsträckning. Pappor deltar dock i mycket lägre grad än mammor. En av utmaningarna för barnhälsovården är därför att finna former för föräldrastöd i grupp som tilltalar alla föräldrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utformningen av föräldrastöd i grupp samt BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring utformningen och pappors deltagande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med ett strukturerat frågeformulär i webbformat som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades med icke-parametrisk statistik. Resultat: Resultatet visade att tidpunkten som föräldrastöd i grupp erbjuds på tycks vara av betydelse för pappors deltagande, både vad det gäller tid på dygnet och barnets ålder. Analysen visade på skillnader i BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappadeltagandet utifrån vilken typ av vårdcentral de arbetade på samt om de hade fortbildning i genusfrågor. Slutsats: Sociodemografiska faktorer kan ha betydelse för BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappors deltagande i föräldrastöd i grupp, men detta behöver undersökas ytterligare. / ABSTRACT Background: There is extensive scientific evidence that fathers' involvement in their children's lives promotes health and positive development in children. Studies have also shown that support from health professionals promote fathers' involvement. Group parental support is offered within the Child health care (CHC) service with the goal that mothers and fathers participate equally. Fathers, however, participate to a much lower extent than mothers. One of the challenges the CHC faces is to design parental support groups that will appeal to all parents. Aim: The aims of this study were to investigate the structure of parental support groups and the CHC nurses' perceptions of the structure and father participation. Method: The study was conducted as a cross-sectional study using a structured questionnaire in web format as data collection method. Data were analyzed with non-parametric statistics. Results: The results found that the time at which parental support groups are offered seems to be crucial for father participation, both with regard to time of the day and age of the child. The analysis showed that there were differences in the CHC nurses' perceptions of father participation based on the type of health center they were working in, and whether or not they had training in gender issues. Conclusion: Socio-demographic factors may be of importance for CHC nurses' perceptions of father participation, but this needs to be investigated further.

Background Based on the writers’ experiences, the ear thermometer is the most common method for temperature measurements, even though patients usually not are asked if they prefer it. No previous research about patients’ experiences of measurements with different thermometers was found.   Aim The aim of the study was to assess and compare patients' inconvenience and expected inconvenience, and preferences of different thermometers, totally and divided by gender and age.   Method A survey with 31 hospitalized patients in Central Sweden was conducted. The questionnaire contained questions about experienced and expected inconveniences from different types of thermometers. Data were analyzed using the Mann Whitney U-test and the results are descriptively presented.   Results Compared to oral and rectal thermometers, the ear thermometer was considered the least unpleasant. It was also the most preferred thermometer. The patients ranked the methods’ correctness as the most important characteristic. Regarding the different methods and also regarding experienced and expected inconveniences there were no statistically significant differences between age groups or between gender.   Conclusion Most participants preferred the ear thermometer before the rectal thermometer and the oral thermometer. The majority wanted a thermometer that was as precise as possible. More studies are needed to investigate differences between expectations and experiences of the thermometers. Studies that will conclude if there is a disparity between different age groups and gender are recommended. / Bakgrund Enligt författarnas erfarenhet är örontermometern idag den mest förekommande mätmetoden, vilken används även om patienterna inte blivit tillfrågade om de föredrar en annan metod. Ingen forskning kring patienternas upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder står att finna.   Syfte Syftet var att undersöka patienters upplevda och förväntade obehag samt preferenser av temperaturmätningsmetoder, totalt sett och fördelat på köns- och åldersgrupper.   Metod En enkätstudie med 31 patienter på sjukhus i Mellansverige genomfördes. Enkäten innehöll frågor om bl.a. patientens upplevda och förväntade obehag av olika temperaturmätningsmetoder och om vilka karakteristika som var viktigast vid valet av termometer. Data analyserades med hjälp av Mann Whitney U-test och resultatet presenteras deskriptivt.   Resultat Örontermometer ansågs vara mindre obehaglig än oral och rektal temperaturmätning, och var också den mest föredragna mätmetoden. Patienterna ansåg att den viktigaste karakteristikan hos en mätmetod var att den var korrekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan ålders- eller könsgrupperna avseende obehag av de olika mätmetoderna eller mellan de som hade erfarenheter av mätmetoderna och de som skattade förväntat obehag av samma mätmetoder.   Slutsats De flesta patienter föredrog örontermometern framför rektal- och oraltermometern. Majoriteten ville också ha en termometer som är så korrekt som möjligt. Ytterligare studier för att undersöka om det finns en skillnad mellan patienters förväntningar och upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder behövs. Även studier som kan utröna om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män rekommenderas.

Religious education has partly gone from learning about religions to learning from religions. The students practice their abilities to talk about life issues, which can increase their understanding of each other's differences. Inclusion is about making everyone feel welcome in the classroom, no matter who you are. It is also not just about each individual but the class as a whole.Previous research shows that working with the different religions can counteract xenophobia if the teacher focuses on their similarities instead of differences. Students can learn from each other and by having different backgrounds they can exchange experiences. Research suggests that community is a hallmark of an inclusive school environment. It is important not to divide the class into a "them" and “us”. Vygotsky explains how students through interaction with others can reach a new level in their proximal development zone. Students borrow skills from each other and share their experiences.The method used was a web-based survey to get a broader selection of respondents. In it, 213 teachers participated. The majority work at schools in Värmland and Dalarna, but in order to bring in more respondents, the survey was also put on social media, to broaden the selection and increase reliability. The questions in the survey were all linked to the research presented in the study. The research is taken from among others, Holmqvist Lidh and Runfors dissertations. The study's theory is linked to how teachers can work with Vygotsky and students' proximal development zone.Respondents have, among other things, answered questions about whether they have encountered problems from caregivers regarding religious education, if they consider that pupils' differences can promote inclusion and whether they believe that the students are open with their religious beliefs.In the study's results, it appears that most of the participating teachers believe that differences in the classroom can promote the community in the classroom. Most also consider that community is a hallmark of inclusion.According to the research and the teachers who participated in the study, it is agreed that religious knowledge has an important role in giving students an understanding of each other's similarities but also differences.

Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation. Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar. Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.

I förskoleklassens, grundskolan och fritidshemmets gemensamma läroplan benämns inte den anmälningsplikt som råder (Skolverket, 2018). Detta trots att det specificeras i kap. 14 i Socialtjänstlagen (2001:453) att yrkespersoner inom skolverksamhet är skyldiga att anmäla vid misstanke att ett barn far illa. Skolverket (2019) benämner hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten bör följas för de barn som inte har det bra hemma. Hur denna samverkan ska ske är däremot inget som understryks. Ytterligare kunskap behövs inom området i hur samverkan sker samt de rutiner som finns i förhållande kring anmälningsplikten. Studiens syfte är att få en större kännedom i hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten ser ut. Målet är att uppmärksamma de rutiner pedagoger inom skolverksamheten har i samband med orosanmälan till socialtjänsten.   Uppsatsens resultat visar att pedagoger anser att brister finns i samverkan med socialtjänsten. Det synliggörs hur de yrkesverksamma finner samverkan med socialtjänsten som en envägskommunikation och att de känner bristfällighet i återkoppling. Resultatet visar även att mer än hälften av pedagogerna är osäkra kring vilka rutiner som finns gällande orosanmälan på den arbetsplats de har. Genom dessa resultat kan studien bidra med inspiration för förbättringsarbete kring samverkan mellan skolan och socialtjänsten.

The purpose of this thesis is to examine how Swedish highereducation librarians mediate discovery tools to its users. Thisstudy aims to investigate higher education librarians’ generalattitudes towards discovery tools, their perception ofstudents’ discovery tool usage, and how they mediatediscovery tools to students through reference interviews anduser training. The empirical ground of this study is a semistructuredsurvey that was answered by 115 instructinglibrarians. The study concludes that although librariansgenerally have a critical attitude towards discovery tools theyalso think that the discovery tools serve a useful purpose,especially as a starting point in the information searchprocess. The study also concludes that librarians generallyperceive students’ attitudes towards discovery tools aspositive, although students do not always use the tools totheir full potential. The librarians also raised the importanceof user training that is less focused on teaching searchtechniques and more focused on information literacy. / Program: Bibliotekarie

Abstrakt Telefonrådgivning är ett snabbt växande område som involverar allt fler sjuksköterskor och distriktssköterskor. Särskilt på hälsocentraler är telefonrådgivning ett nytt och allt mer omfattande arbetsmoment. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan förstärka patientsäkerheten vid telefonrådgivning. Syftet med studien var att undersöka faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning på hälsocentraler utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie, där en frågeenkät skickades ut via mail med länk till Google forms, till 70 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på hälsocentraler i Norrbotten. Av de 70 enkäter som skickades ut besvarades 51, vilket gav en svarsfrekvens på 72,9%. Resultat visade att utbildning i telefonrådgivning gör att upplevelsen av stress minskar, distriktssköterskor och sjuksköterskor värderar erfarenhet som en av de viktigaste faktorerna för patientsäker kommunikation. Datoriserat beslutstöd, kunskap om samtalsprocessen, systematisk utveckling av samtal samt uppföljning och utvärdering av egna råd är andra faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation. Slutsatser är att patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning nås genom regelbunden utbildning och utveckling i kommunikationsfärdigheter samt tillgång till rätt stöd.

<p>Människors hälsa påverkas negativt om de utsätts för trafikbuller i sin boendemiljö. Kommuner har en viktig roll att spela föra att begränsa de negativa effekterna av samhällsbuller. Ett sätt för en kommun att begränsa bullerspridningen för ett bostadsområde är att ställa krav i detaljplanen på byggnadernas fysiska utformning. Mjölby kommun ställde denna typ av krav för området Magasinsvägen och Brädgårdsvägen i Mantorp. Här ligger radhus och lägenheter byggda i början av 1990-talet. En teknisk undersökning visar att området är utsatt för bullernivåer strax under riktvärdet för buller utomhus vid husfasader. Detta gav upphov till en rad frågetecken och Mjölby kommun efterfrågade därför denna uppsats. Ytterligare ett område undersöktes som referens. Detta område ligger på samma avstånd från järnvägen i Mantorp och ligger i ett område som heter Stenstorp. </p><p>Syftet med studien är att undersöka om husplacering och byggnadstekniska lösningar kan möjliggöra ett boende som uppfyller människors krav på en god boendemiljö även på bullerutsatta platser. Avsikten är också att testa ifall enkätstudier om invånarnas uppfattning om buller kan användas som komplement till kommunens tekniska undersökningar. En postenkät skickades ut till 90 personer. Svarsfrekvensen var 86 %, vilket är ovanligt högt för en enkät. </p><p>Av de som bor i hus med fysiska åtgärder mot buller på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs 15 % minst en gång i veckan av tågtrafikbuller. I området som studerats i Stenstorp störs 28 % av tågtrafikbuller. I studien har det framkommit att individuella skillnader till viss del beror på känslighet, ålder och möjligen inställningen till bullerkällan. Totalt störs sömnen för 7 personer. Även om det kan tyckas att få personer har sömnstörningar kan bullersituationen för dessa personer vara direkt hälsoskadlig. Männsikorna på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen lever inte i en miljö som ”ger odiskutabelt låg påverkan av buller” vilket är detalplanens målsättning. Detta trots att bostadsområdets fysiska utformning är anpassad till att hindra spridning av buller från tågtrafiken. Har åtgärderna mot buller haft någon effekt alls? Ja., de boende på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs i mindre utsträckning av tågtrafikbuller än studieområdet i Stenstorp, speciellt vad gäller inomhusmiljö.</p>

Vattnet är en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag används vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. Utsläpp av näringsämnen i för stora mängder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gäller framför allt utsläpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartläggningsstrategier för enskilda avlopp och vilka åtgärder de vidtar, samt hur många enskilda avlopp det finns. För att ta reda pådetta skickades en enkät och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanställdes dessa. Av Sveriges 290 kommunervar det 232 som deltog. De vanligaste strategierna för att kartlägga enskilda avlopp är att skicka ut enkäter eller göra inventeringar. I många fall används bådastrategierna med enkät som ett första steg och inventering som ett andra. Resultatet av enkäten visar att mellan 50-90 % av de enskildaavloppen är undermåliga eller bristfälliga och att åtgärder krävs. Kommunerna ställer krav på fastighetsägarna att åtgärda sina avloppinom en viss tidsram annars kan förbud att använda avloppen utfärdas. Undersökningen visade att det finns ungefär 813 000 enskilda avloppsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med cirka 71 000 sedan2006. Ökningen kan bero på att fler än hälften av Sveriges kommuner har gjort en kartläggning sedan 2006

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS). Detta är ett koncept som bygger på bedömning av patientens tillstånd och sjukdomshistoria. Syftet: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskorna i det aktuella landstinget uppger att de enligt AMLS-modellen® bedömer patienter med akut bröstsmärta samt om bedömningen dokumenteras och vilken betydelse sjuksköterskorna ger bedömningen och dokumentationen. Metod: Studien genomfördes som e nkvantitativ enkätbaserad tvärsnittstudie. Enkäter skickades ut under två veckor till tre ambulansstationer i det aktuella länet, den insamlade datan analyserades med hjälp av analytisk och deskripitv data. Resultat: Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjern aenligt AMLS®-konceptet. En majoritet  av sjuksköterskorna i studien uppgav även att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien  ansåg att det var betydelsefullt att dokumentera båda patientens svar. Dock fanns det en del motsägendesfulla resultat, att sjuksköterskan uppgav att det var viktigt att bedöma elle rdokumentera, men sedan inte gjorde det. Slutsats:Då studien är begränsad både i storlek samt svarsfrekvens går det inte att dra några definitiva slutsatser. Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjerna enligt AMLS®-konceptet. Majoriteten av sjuksköterskorna uppgav att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in Sweden. 41 % of the women and 39 % of the men died as a result of cardiovascular diseases, in the year 2011. The ambulance staffs often have limited time to connect and form and create a comprehensive picture of the patient’s condition, which is crucial for ensuring good treatment. The requirement for efficiency can become a stress factor. To reduce the stress you may want to start with a structured assessment of the patient's condition, a good anamnesis is important. There are elaborate instruments for this, including gaining a proper anamnesis  using the Advanced Medical Life Support ® concept. (AMLS). This is an American concept based on the assessment of the patient's condition and medical history. Aim: To examine the extent to which nurses in the current County Council state that they assesses patients with acute chest pain, according to the AMLS model ® and if the assessment is documented and the importance nurses gives assessment and documentation. Method: The study was conducted through a quantitative survey-based cross-sectional study. Questionnaires were sent out for two weeks to three ambulance stations in the county, the gathered data were analyzed using analytical and descriptive data. Results: The majority of nurses reported that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of nurses reported that they document their patient's response. The majority of nurses felt it was important to document. Some inconsistent results were however present, the nurse said it was important to document but did not. Conclusion: This study is limited in both size and response rate, it is not possible to draw any definitive conclusions. The majority of the nurses who participated in the study stated that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of the nurses reported that they documented their assessment of patients' responses.