Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om lärares pedagogiska arbete med utomhusmatematik med fokus på grundskolans tidigare år. Studien utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge där lärares kunskaper i förhållande till ämnesinnehållet och eleverna, undervisningen samt styrdokumenten framhålls. Genom en kvantitativ studie utifrån en enkätundersökning har 114 respondenter bidragit till ökad förståelse om varför lärare använder sig av utomhusmatematik samt inom vilka matematiska områden som praktiseras utomhus. Resultatet visar att lärare praktiserar matematik utomhus främst för att flera sinnen aktiveras samt att arbetssättet bidrar till bättre hälsa och lärande genom rörelse. De fördelar som resultatet visar med utomhusmatematik är att det skapar variation i undervisningen samt är motivationshöjande för eleverna. Resultatet visar även att de matematiska områden som främst tillämpas utomhus är taluppfattning och tals användning samt geometri. Arbetets slutsats framhäver att utomhusmatematik medför att lärare behöver besitta kunskaper för ämnesinnehållet, eleverna och undervisningen för att arbetssättet ska vara gynnsamt. Studien bidrar med ökade kunskaper om utomhusmatematik och kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet men även till verksamma lärare som vill inspireras av utomhusmatematik.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide.. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two oposing theories on social capital and institutional trust: one by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either students trust nor trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioral pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analyzing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analyzed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Neither social capital correlate in a significantly way with students behavioral pattern in this study.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka om COVID-19 pandemin påverkade kostvanorna hos en grupp studenter på Malmö universitet. Material och metod: En kvantitativ enkätstudie om kostvanor under COVID-19 pandemin utfördes på studenter som studerade på distans på Malmö universitet. Enkäten omfattade 26 frågor om demografiska faktorer och kostvanor. Data samlades in med enkätprogrammet Sunet Survey och enkäten distribuerades elektroniskt till 826 studenter, varav 192 svarade på enkäten. Resultat: Enkätresultaten visade att en majoritet av deltagarna rapporterade förändringar av sina kostvanor under COVID-19 pandemin. En ökning av totala antal intag per dag påvisades. Hos en stor del av studenterna ökade konsumtionen av hemlagade måltider under distansstudierna. En stor andel av deltagarna rapporterade en ökad konsumtion av godis och choklad, medan konsumtionen av andra livsmedel som frukt, mjölkprodukter och sockerhaltiga pålägg var oförändrad. Ett stort antal av respondenterna ansåg att största anledningen till förändrade kostvanor var att de tillbringade mer tid hemma, hade lättare tillgänglighet till mat, dryck och snacks samt förändrade vardagsrutiner. Slutsats: Denna studie indikerar ändrade kostvanor under COVID-19 pandemin hos en majoritet av de studenter som deltog. Studien belyser även vikten av vidare forskning kring ämnet för att undersöka förändrade kostvanor i samband med samhällskriser och hur dessa potentiellt kan påverka kariesförekomsten. / Purpose: The aim of this survey was to investigate if the COVID-19 pandemic affected the dietary habits of a group of students at Malmö University. Materials and Methods: A quantitative survey study on dietary habits during the COVID-19 pandemic was conducted on students who studied remotely during the pandemic at Malmö university. The survey consisted of 26 questions regarding demographic factors and dietary habits. Data was collected using Sunet Survey software, the survey was distributed electronically to 826 students, of which 192 responded to the survey. Results: The survey results showed that a majority of the participants reported changes in their dietary habits during the pandemic. An increase in the total number of daily intakes was demonstrated. Consumption of home-cooked meals  was increased for a large proportion of the students during remote studies. A large proportion of the participants reported an increased consumption of candy and chocolate. Consumption of fruit, dairy products, and sugary spreads remained unchanged. A large number of respondents believed that the main reason for the changes in dietary habits was that they spent more time at home, had easier access to food, drinks, and snacks and had changed their daily routines. Conclusion: This study indicates changed dietary habits during the COVID-19 pandemic among a majority of the students who participated. The study also highlights the importance of further research on the subject to investigate changed dietary habits in connection with societal crises and how these can potentially affect the incidence of caries.

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress. Det som genererade moralisk stress i hög utsträckning hos både sjuksköterskor och undersköterskor var när personalstyrkan var så liten att kvaliteten på vården blev lidande. En signifikant skillnad fanns mellan hantering-en av moralisk stress och erfarenheten bland informanterna. Sjuksköterskor hade i stor utsträckning svårart att koppla av hemma relaterat till moralisk stress. För att bättre förstå vad den moraliska stressen beror på och vad effekterna kan vara krävs ytterligare studier. / Moral distress is something that nurses and auxiliary nurses struggle with every day at their workplace. Moral distress is defined as negative stress syndromes, which arises when a person can’t perform the action he or she intends to do, due to institutional conditions. The aim of this study was to examine the degree of moral distress among nurses and auxiliary nurses at their workplace. Data was collected by using a questionnaire at two different wards at a hospital in the south of Sweden. The result shows that both nurses and auxiliary nurses experience moral distress. What generated moral distress to a high extent among both nurses and auxiliary nurses was when the number of staff was so small that the quality of patient care was suffering. A significant difference was found between the han-dling of moral distress and the working experience among the informants. Nurses found it more difficult to relax at home related to moral distress. Further studies are needed to better understand what causes moral distress and the effects of it.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar.Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan. Enkäten bestod av såväl kvantitativa frågor, som utgör bakgrundsvariabler, och kvalitativa öppna frågor där respondenterna fick skriva öppet om sina uppfattningar. Resultatet analyserades sedan med hjälp av frekvenstabeller för de kvantitativa frågorna och med tematisk analys med ”frameworks” för de kvalitativa frågorna. Resultatet visar att eleverna sällan arbetar med bedömningsmatriserna i svenska. Främst används de av eleverna för att kontrollera arbetet med kunskapskraven, men i viss mån också för att utveckla det egna arbetet. Vad gäller tydligheter respektive otydligheter går uppfattningarna isär: vissa uppfattar allt som tydligt, men många anger att det framförallt är det formella språket och de subjektiva progressionsorden i matriserna som förhindrar förståelsen av dem. Eleverna föreslår därför en förenkling av språket, att matriserna bör anpassas mer efter uppgiften och gärna åtföljas av konkreta exempel.Slutsatsen är således att eleverna använder matriserna i begränsad utsträckning om de inte förstår dem. Förslag på utveckling som grundar sig på elevernas uppfattningar består därför i att införa och kontinuerligt arbeta med ordlistor över kunskapskravens progressionsord relaterat till ämne och uppgift samt arbeta med uppgiftsexempel.

In this work, equity is examined from an intersectional perspective among the six municipalities in Halland County: Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Hylte and Laholm. The methods that laid the basis for the results consist of questionnaires and a quantitative discourse analysis. The result shows that there are ambitions to contribute to a more equal workplace. Region Halland follows Agenda 2030's goals and has created its own policy texts that are the basis for equal work in practice. Survey respondents acknowledge that equity work is an important goal but point out that it requires significant time and active work. Many currently have other priorities. In addition, it appears that there is a lack of knowledge about the concept of equity, and some participants describe their workplaces as homogeneous, which may indicate inequity.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsundervisning är beroende på den undervisande läraren. Ramfaktorer som påverkar undervisningen är även den väldigt beroende på skolan och läraren som undervisar. Huvudslutsatsen som vi kan dra är att arbetet med formativ bedömning inom friluftlivsundervisningen tenderar att ske spontant vilket är problematiskt då det inte säkerställer att eleverna erbjuds formativ bedömning konsekvent genom undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Conclusions: The conclusion that the study can draw is that activities and time that are allocated towards the teaching of friluftsliv are dependant on the teacher. Frame factors that affect the teaching are also very dependant on the school and the teacher. The mainconclusion the study can draw is that the use of formative assessment in the teaching offriluftsliv tends to be spontaneous which is problematics since it does not ensure that the students consistently are given formative assessment throughout the education.

Studien syftar till att beskriva hur lärare uppfattar utomhuspedagogik som arbetsmetod i förskoleklass samt lärares didaktiska val i relation till utomhuspedagogik i förskoleklass. Det är en enkätstudie som främst utgår från kvantitativ metod med inslag av kvalitativ analys. Studien tar avstamp i didaktiskt perspektiv. Didaktiska frågeställningar och didaktisk modell i form av utvidgad didaktisk triangel ligger till grund för analys av resultatet. Resultatet grundar sig på 13 lärares enkätsvar. Resultatet visar att samtliga respondenter anger att de använder sig av utomhuspedagogik som arbetsmetod i mer än ett ämne. Frekvensen av utomhusundervisningvarierar mellan enstaka tillfällen per termin till återkommande inslag varje vecka. Oavsett i vilken omfattning lärarna i studien uppger sig använda utomhuspedagogik önskar så gott somsamtliga att undervisa utomhus oftare. Didaktiska val kopplat till var, varför, inom vad och för vem synliggörs. Möjligheter som framträder kopplat till utomhuspedagogik rör främst tankar kring olika sätt att lära in kunskap och variation av lärmiljö. I stort sett alla lärarna i studien anser att utomhuspedagogik kan ses som ett komplement till undervisning inomhus och att det kan möjliggöra ytterligare lärande. Hinder som lärarna uttrycker för att bedriva utomhuspedagogik berör organisatoriska aspekter samt elevers undermåliga kläder. Även brist på anpassat undervisningsmaterial för utomhusbruk lyfts av några lärare.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns omfattande vetenskaplig grund för att pappors delaktighet i deras barns liv främjar hälsa och gynnar en positiv utveckling hos barnen. Studier har även visat att stöd från hälso- och sjukvården främjar pappors delaktighet. Inom barnhälsovården erbjuds bland annat föräldrastöd i grupp och tanken är att män och kvinnor ska vilja medverka i lika stor utsträckning. Pappor deltar dock i mycket lägre grad än mammor. En av utmaningarna för barnhälsovården är därför att finna former för föräldrastöd i grupp som tilltalar alla föräldrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utformningen av föräldrastöd i grupp samt BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring utformningen och pappors deltagande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med ett strukturerat frågeformulär i webbformat som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades med icke-parametrisk statistik. Resultat: Resultatet visade att tidpunkten som föräldrastöd i grupp erbjuds på tycks vara av betydelse för pappors deltagande, både vad det gäller tid på dygnet och barnets ålder. Analysen visade på skillnader i BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappadeltagandet utifrån vilken typ av vårdcentral de arbetade på samt om de hade fortbildning i genusfrågor. Slutsats: Sociodemografiska faktorer kan ha betydelse för BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappors deltagande i föräldrastöd i grupp, men detta behöver undersökas ytterligare. / ABSTRACT Background: There is extensive scientific evidence that fathers' involvement in their children's lives promotes health and positive development in children. Studies have also shown that support from health professionals promote fathers' involvement. Group parental support is offered within the Child health care (CHC) service with the goal that mothers and fathers participate equally. Fathers, however, participate to a much lower extent than mothers. One of the challenges the CHC faces is to design parental support groups that will appeal to all parents. Aim: The aims of this study were to investigate the structure of parental support groups and the CHC nurses' perceptions of the structure and father participation. Method: The study was conducted as a cross-sectional study using a structured questionnaire in web format as data collection method. Data were analyzed with non-parametric statistics. Results: The results found that the time at which parental support groups are offered seems to be crucial for father participation, both with regard to time of the day and age of the child. The analysis showed that there were differences in the CHC nurses' perceptions of father participation based on the type of health center they were working in, and whether or not they had training in gender issues. Conclusion: Socio-demographic factors may be of importance for CHC nurses' perceptions of father participation, but this needs to be investigated further.