• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 179
  • 2
  • Tagged with
  • 181
  • 44
  • 41
  • 29
  • 28
  • 25
  • 24
  • 24
  • 21
  • 19
  • 18
  • 16
  • 14
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. : En kvantitativ enkätstudie / The nurse's stress related to workload in oncological care departments. : A quantitative survery study

Ben Abbes, Joanna January 2019 (has links)
Bakgrund: Stress inom sjukvården är oundvikligt och är relaterat till arbetsbelastning. Stressade sjuksköterskor verkar leda till minskad kvalitet på omvårdnaden samt ineffektivitet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som arbetar med onkologisk omvårdnad tenderar att utsättas för hög stressnivå, som kan resultera i utbrändhet. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra olika onkologiska vårdavdelningar i södra och sydvästra Sverige. Enkäterna Maslasch Burnout Inventory (MBI) och Stress-Energi-modellen (SE) användes för att mäta nivåerna av utbrändhet och stress hos sjuksköterskorna. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik, parametrisk test samt regressionsanalys. Resultat: I studien deltog 42 sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar av vilka 25 sjuksköterskor även hade ansvar för omvårdnaden av patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar. Av de 42 sjuksköterskor som deltog i studien var 92,9% (n=39) kvinnor. Studien visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan stress och arbetsbelastning (p-värde=0,203). Det visade också att det inte fanns något samband mellan utbrändhetsnivå och stressnivå geografiskt (p-värde= 0,707). Resultatet visade dock signifikanta värden för att utbrändhetsnivån var högre hos de sjuksköterskor som förutom onkologiska patienter även vårdade patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar (p-värde=0,025). Slutsats: Den undersökta gruppen upplevde inte förhöjd utbrändhetsnivå eller stressnivå. Detta tyder på att undersökta vårdenheter följer riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa på arbetsplats.
52

Bada i språket : En enkätstudie om hur lärare och speciallärare arbetar för att undvika att elever i förskoleklass  utvecklar läs- och skrivsvårigheter

Lehman, Maria January 2021 (has links)
Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.
53

Pluralböjning av engelska nyord : En studie av språkanvändares pluralböjning av nyord i förhållande till Språkrådets rekommendationer. / Plural inflection of new loanwords from English. : A study of speakers’ use of plural inflection in relation to recommendations from The Swedish Language Council.

Gosende, Elin January 2020 (has links)
I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden. De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare. Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.
54

Faktorer som påverkar sjuksköterskor inom primärvården att upprätta orosanmälan vid misstanke om barn som far illa / Factors that influence nurses in primary care to establish a report of concern in case of suspicion about children who gets maltreated

Johansson, Evelina, Larsson, Elin January 2020 (has links)
Barnmisshandel är ett folkhälsoproblem med förekomst i hela världen. Det leder till negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa, och det är en riskfaktor för våldshandlingar, sexuellt risktagande samt drogmissbruk senare i livet. Anställda har i sin profession inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke att ett barn far illa. FN:s barnkonvention stärker dessa myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor inom primärvården att upprätta en orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via enkätundersökning i Google forms, 63 enkätsvar inkom. Resultatet redovisar främjande faktorer som hänsyn till barnets rättigheter samt ett gott samarbete med Socialtjänsten. Hindrande faktorer var en känsla av att inte ha tillräckligt med bevis, att ens oro var obefogad samt att inte kunna vara anonym i sin profession. Studien redovisar ett samband mellan sjuksköterskans yrkeserfarenhet och antal upprättade orosanmälningar samt sjuksköterskans medvetenhet kring arbetsrutiner i förhållande till antal upprättade orosanmälningar. Slutsatsen visar att det är viktigt att belysa främjande och hindrande faktorer för sjuksköterskor i sin profession, samt vilka samband det finns som underlättar för sjuksköterskan i sitt arbete kring orosanmälningar.
55

”För att barnen ska bli intresserade, måste jag vara engagerad” : En studie om hur pedagogers förhållningssätt till böcker och läsning påverkar resultaten inom projektet Bokstart på fem förskolor

Nordlund, Rebecca, Ringqvist, Anna January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med projektet Bokstart och hur pedagogers förhållningssätt till litteratur i allmänhet och till Bokstartprojektet i synnerhet påverkar utlåning av böcker i förskolornas kapprumsbibliotek. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på förskolorna upplever projektet samt vilken information de fått om Bokstart. Materialet i studien samlades in genom intervjuer med pedagoger samt enkäter till vårdnadshavare. Materialet har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i centrala teoretiska begrepp, dessa begrepp är literacy, family literacy, pedagogers förhållningssätt samt att vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskij och det sociokulturella perspektivet där det sociala är centralt. Studiens resultat visade att det finns ett samband mellan pedagogernas attityder till projektet och hur framgångsrikt projektet förefaller på förskolorna och hos vårdnadshavare. I studien framkommer det att pedagogerna arbetar på varierande sätt för att informera vårdnadshavare om projektet Bokstart och att de uppmuntrar barn och vårdnadshavare i varierande grad och på olika sätt att använda kapprumsbiblioteken. Resultaten tyder på att pedagogernas attityder till projektet Bokstart, litteratur i allmänhet och dess funktion och betydelse har avspeglingar i hur pedagogerna arbetar med detta i förskolorna. Studiens resultat visar hur mycket en pedagogs eget intresse och attityd till projektet Bokstart och kapprumsbiblioteken kan påverka vad barnen har för möjligheter och förutsättningar att nyttja projektet. Vidare kan detta ha betydelse för barnets fortsatta utveckling inom läs- och språkutveckling som är det specifika området för denna studie och en central del av denna utveckling är betydelsen av samarbeten mellan hem och förskola. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning som visar att pedagogers förhållningssätt till läs- och språkutveckling har en betydande roll för hur framgångsrik undervisningen blir (Celebi Oncu & Unluer, 2014, Gustafsson & Mellgren, 2002). För att kunna ge barnen förutsättningar för goda literacy-erfarenheter krävs ett gott samarbete mellan hem och förskola (Asworth Wolery, 1999).
56

Det nordiska guldet i Corona-krisen : En enkätstudie om studenters förtroende och beteendemönster i kristider / : A survey of students trusts and behavioral patterns during a crisis

Skog, Ingrid January 2020 (has links)
In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies, Novus, in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two opposing theories on social capital and institutional trust: one  by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either trust among students or trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students’ social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioural pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analysing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analysed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not, which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Nor social capital correlate in a significantly way with students behavioural pattern in this study.
57

PV-SYSTEM FÖR SVENSKA HUSHÅLL : HINDER OCH DRIVKRAFTER

Frisk, Johan January 2015 (has links)
Denna studie undersöker vilka drivkrafter som kan motivera hushåll att införskaffa solcellsanläggningar på hustaken för att producera egen el. Solcellspaneler ihopkopplade till ett system benämns ofta som PV-system(Photovoltaic system) och ger hushåll en möjlighet att minska elräkningen och möjligtvis få en ersättning för den el som inte konsumeras. Hur ersättningen för överskottselen ska utformas är inte beslutat i Sverige, frågan har debatterats under arbetets gång och har förmodligen stor påverkan till vilken drivkraft som kan bli dominerande. I andra länder med en mer mogen solcellsutbyggnad så har ekonomiska stöd i form av ersättningar identifierats som en drivande faktor, frågan är om svenska hushåll förväntar sig liknande styrmedel eller om alternativa motiv för tekniken finns. Sett till hur priserna för PV-system har utvecklats i Sverige men även Europa så kan en skillnad ses. Många Europeiska länder har uppnått en mer mogen marknad där installationskostnaden och priset för systemen är lägre än för Sverige. Priserna verkar stagnera mer men det finns fortfarande utrymme för att de svenska systemen kan minska i kostnad då marknaden fortfarande är relativt liten. Därmed finns en möjlighet att grundinvesteringen kan minska mer och ge incitament för tekniken. För att undersöka drivkrafterna för PV-system hos svenska hushåll så har en enkätundersökning konstruerats. Postenkäten skickades ut till 600 hushåll som alla var kunder till Karlstads Elnät AB, svarsfrekvensen var över förväntan och 254 enkäter blev besvarade. Från enkätsvaren så analyserades uppgifterna för att ge en överblick om åsikter för teknologin samt för att försöka se om en kategorisering av hushållen kunde utföras. Från resultaten så kan en positiv inställning till PV-system ses, trots de få installerade systemen i området så har många förtroende för teknologin och vill veta mer. Kännedom om att någon i bekantskapen har ett installerat system verkar nå ut långt, men en kunskapsöverföring kan inte ses hos de som känner någon med ett installerat system. Den dominerande drivkraften för att ta till sig PV-system var i undersökningen ekonomisk motiv. Få av respondenterna upplevde att de hade god kunskap, många såg bristande kunskap om tekniken och vilka ersättningar som gäller som tydliga barriärer för att installera ett PV-system. Ett stort intresse fanns hos respondenterna i undersökningen för att få mer information om systemet och dess villkor, av kommunikationskanalerna så föredrogs broschyrer och möjligheten att läsa om teknologin via hemsidor. Enligt kategoriseringarna av hushållen som genomfördes så sågs att drivkrafterna sällan ändrade sig, den potentiella marknad som finns för PV-system kräver ett tydligare incitament för att realiseras.
58

BARNS ERFARENHET AV DELAKTIGHET I VÅRDEN : EN ENKÄTSTUDIE

Lennartsson, Lina, Neijd, Malin January 2021 (has links)
Bakgrund: Sedan barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 finns det ett behov inom barnsjukvården att mäta barns delaktighet. Tidigare studier visar på att barn vill vara delaktiga i sin vård. Syfte: Att kartlägga barns erfarenhet av att vara delaktiga i sin vård samt att beskriva deras tankar om förbättringar i vården. Metod: En tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design genomfördes. Inklusionskriterier för studien vad barn mellan 6-17 års ålder som fått någon form av vård på en barnklinik, samt att barn och förälder ska kunna läsa och förstå det svenska språket. Resultat: Av det urval som studerats besvarade 74 respondenter frågeformuläret varav 45 stycken var pojkar och 29 stycken var flickor. Barnen var mellan 6 och 17 år. I jämförelse av medelvärde mellan två åldersgrupper 6-11 år och 12-17 år så visade t-test att där inte fanns någon signifikant skillnad. Det uppstod inte heller signifikant skillnad i förhållande till delaktighet om barnet har fyllt i formuläret själv eller fått hjälp av vårdnadshavare. Speciellt intressanta resultat återfanns i fråga fem och fråga nio som hade lägst respektive högst spridning bland svaren. Slutsats: Barn tillåts vara med och bestämma i vården men det är inte alltid de själva vill det. Mer forskning behövs föra att kartlägga barns erfarenheter av att vara delaktiga i sin vård där även barn som inte talar eller förstår svenska inkluderas. Det hade även varit intressant att inkludera barn i primärvården och barn från barn- och ungdomspsykiatrin.
59

Hållbar utveckling i förskolan : En kvantitativ enkätstudie om förskollärares engagemang i och syn på arbete med hållbar utveckling

Virtaintorppa, Venla Virtaintorppa January 2021 (has links)
Hållbar utveckling är ett globalt aktuellt ämne (FN, 2015) och utbildning har en betydelsefull roll i detta sammanhang (FN, 1992). I vilken utsträckning ämnet prioriteras i förskolan påverkar barnens kunskaper om det (Borg m.fl., 2017) och ofta underskattar vuxna barnens vilja och förmågor att bidra till hållbar utveckling (Engdahl & Rabušicová, 2011; Boyd, 2019). Med detta som grund är denna studies syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning av vilka kompetenser som arbetet med hållbar utveckling i förskolan bör fokusera på samt om deras privata engagemang i hållbar utveckling har någon koppling till denna uppfattning. För att studera detta tar arbetet en teoretisk utgångspunkt i tre miljöundervisningstraditioner; faktabaserad, normerande och pluralistisk (Skolverket, 2001). Med hjälp av det empiriska material som består av 71 förskollärares svar på en enkätstudie besvaras studiens två frågeställningar: Vilka samband finns mellan förskollärares kunskaper om och engagemang i hållbar utveckling samt deras syn på arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Med utgångspunkt i de tre miljöundervisningstraditionerna, hur relevanta ser förskollärare att faktakunskaper, normer respektive självständighet och kritiskt tänkande är i arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Resultatet visar bland annat att arbetssätt kopplade till den normerande undervisningstraditionen anses vara mest relevanta, följt av de som kopplas till den pluralistiska traditionen. Konsekvenser av detta och exempelvis möjligheter att underlätta och tydliggöra arbetet med hållbar utveckling i förskolan diskuteras i slutet av uppsatsen.
60

Tätare spelschema på grund av pandemin Corona säsong 2020 –ökar det risken för korsbandsskor hos kvinnliga fotbollsspelare på elitnivå? : En enkätstudie / The pressed schedule due to the pandemic Corona season 2020 –Its increasing affects on ACL-injuries for female professional soccer players? : A survey

Jakobsson, Frida January 2021 (has links)
Bakgrund: Kvinnliga fotbollsspelare löper större risk för att råka ut för främre korsbandsskador än män. Vad orsaken till detta är vet man inte bestämt men kan vara anledningar som exempelvis anatomiska, biomekaniska och hormonella orsaker. Fotbollssäsongen år 2020 drabbades av pandemin Corona som orsakade att fotbollssäsongen för damallsvenskan blev komprimerad och utövades under totala månaderna juni-november. Detta orsakade att belastningen på fotbollsspelare blivit högre då matcherna spelas mer frekvent och med kortare intervall. I juli år 2020 hade serien pågått i knappt en månads tid och redan då hade 12 stycken främre korsbandsskador dokumenteras enbart hos damallsvenska spelare. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet främre korsbandsskador säsong år 18/19 och 2020 samt spelschema år 2020 hos damfotbollsspelare i damallsvenskan. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats. En e-enkät skickades ut till samtliga fysioterapeuter via sportcheferna inom föreningarna. Deltagarna i studien var fysioterapeuter tillhörande i föreningar inom damallsvenskan år 2020. Resultat: Enkäten besvarades av fyra av 12 lag. Resultatet av enkäterna visar förekomsten av en främre korsbandsskada år 2018 samt 2019. År 2020 förekom fem främre korsbandsskador. Under försäsongen förekom det mellan sex och åtta träningstillfällen per vecka och minskades med en eller två träningstillfällen per vecka under säsongen. Konklusion: Det inte går att dra en slutsats huruvida det tätare spelschemat orsakat fler antal främre korsbandsskador eller inte. Däremot ser jag trots allt att det skett en ökning av främre korsbandsskador från år 2018 och 2019 till år 2020.

Page generated in 0.0276 seconds