Syftet med studien är att undersöka om och hur läraruppdraget påverkas av IT i relation till värdegrunden. Studien söker svar på två frågeställningar: vilken eventuell integrering uttrycker lärare mellan användande av IT och gestaltandet av skolans värdegrund? Hur påverkar lärarens syn på IT användandet av tekniken i undervisningen, främst i relation till läroplanens värdegrund? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex gymnasielärare: fyra kvinnor och två män. Uljens skoldidaktiska teori och modell är den teoretiska utgångspunkt som undersökningen är förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar främst att IT och värdegrund inte ses som ett fristående fenomen för den yrkesverksamma läraren, utan att IT integreras med det övriga värdegrundsarbetet. Det framkommer också att lärares syn på värdegrundsrelaterade frågor påverkar denna integrering mer än synen på IT samt att gränsen mellan IT som pedagogiskt redskap för främjande eller hindrande av värdegrundsarbete inte alltid är helt tydlig.

In my BA-thesis I examine how young Gambian students´ creation of identity can be expressed in a learning environment, through image creating. I did my field study in Banjul, the Gambia, by teaching in a school.With this project I wanted to give the students a chance to focus on themselves and feel like active participants of creating their identity. I wanted to find out how Gambian students identity work could be expressed in a learning environment, through image creating and if exploring of identity and identity formation could be an entry to intercultural teaching. I wanted to show that it can be both giving and suitable to let students work with their identities through image creating. Most societies have students with a foreign background and it is important to acknowledge that we all might understand, act and express ourselves in different ways, and none of them are more accurate than the other. To have a positive attitude towards groups, such as school classes, with a versatile cultural background or students with a multiple cultural affiliation, instead of focusing on problems connected to multiculturalism, will not only help the students with their identity creating process by developing a healthy self-image, but also change the attitudes of the social and cultural environment. I hope that this essay can contribute to knowledge and reflection about intercultural teaching and cultural awareness, and I wish that it can be used as an inspiration in teaching – learning situations.In the identity project my students represented themselves in writing, visually through photographic portraits and orally. I have chosen to visualize the result of my study in a book where the portraits and written texts are presented together. Furthermore, in the exhibition I displayed 91 photographs with quotes from the students texts on the back, in a see-through plastic with pockets, that allows the visitor to pick up, have a closer look, turn, read and move around the photographs – an interactive collage.

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation används som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frågeställningar som detta examensarbete utgår från är följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfällen är meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att få svar på dessa frågor så har jag använt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jämförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete så framgår det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets läroprocess samt utveckling, även att det påverkar barnet positivt. Vidare så framgår det av resultatet att syftet till pedagogisk dokumentation om att synliggöra är uppdelat i två kategorier dvs. att dokumentera för att se nytt eller att söka efter något förbestämt. Resultatet pekar på att tiden är en faktor som har inverkan på arbetet med pedagogisk dokumentation. I studien framgår det att pedagogerna är inspirerade av Reggio Emilia filosofin i sitt dokumentationsarbete samt att tidsbrist får negativa konsekvenser i arbetet med pedagogisk dokumentation. Även att pedagogerna i de olika arbetslagen inte brukar diskutera barnets självbestämmande vid dokumentation, samt att det inte är en självklarhet att fråga barnet om samtycke vid förvaring av dokumentationsmaterialet. Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden till barns attityd till fotografering samt bildhantering, vilket är viktigt i dagens samhälle där internet är en del av vardagen. Resultatet visar att det är viktigt att koppla samman pedagogisk dokumentation med etik samt att generellt belysa de etiska aspekterna som dokumentation av barn medför.

Syftet med denna studie har varit att undersöka textilslöjdlärarens synsätt på sitt arbete med särskilt fokus på ledarrollen och hur den påverkas av eleverna i klassrummet. Jag har använt mig av en kvalitativ metodansats. Intervjuer, med förbestämda frågor, och observationer med observationsblankett har varit mitt tillvägagångssätt för att samla material. Informanterna har varit textilslöjdslärare. Resultatet visar att eleverna påverkar de flesta av de tillfrågade lärarna i rollen som lärare och ledare. Ledarskapet är en del av deras lärarroll, men de flesta av lärarna valde yrket pågrund av kärleken till hantverket. Elevernas oförmåga att arbeta självständigt är något som de flesta brottas med och lärarna tycker att det är något som påverkar dem och känns frustrerande. De viktigaste uppgifterna i textilslöjdklassrummet tycker lärarna är att arbeta för att ämnet ska vara roligt, att få gruppen att fungera och att eleverna ska känna sig sedda. Även fostransbiten, lära sig att ta hänsyn och visa respekt för andra, är något som kommer upp i intervjuerna. Vi kan se att även fast lärarna valde hantverket som ingång i yrket, så tycker de att ledarskapsrelaterade uppgifter är av vikt i yrket.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska. För att studera processen och elevernas åsikter mera ingående, har jag använt mig av ett undervisningsförsök, där de ”utforskade” deltar. Jag har tillämpat både en kvantitativ och en kvalitativ metod för min undersökning. I resultatet kommer jag fram till att de flesta eleverna anser att drama är en bra metod i språkundervisningen. Däremot är det några som hade gärna arbetat mer med grammatiken. Alla elever ansåg att skriva är den färdighet som de minst har utvecklat genom drama. Dock är tala och lyssna de språkfärdigheter som de mest har utvecklat. Många elever tycker att de har fått ett utökat ordförråd och att uttal och intonation har förbättrats betydligt när de har tränat på replikerna till pjäsen. Sammanfattningsvis har deltagarna i undersökningen förbättrat sig i någon av de fyra färdigheterna och alla kan tänka sig att ha drama på språklektionerna i framtiden.

Under de år jag själv gick i grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lärarutbildning har slöjd i färskt trä skett i väldigt liten omfattning. Med färskt trä menar jag trä som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trä som inte torkat. När jag år 1998 började på slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag på allvar prova på hur man kunde använda sig av färskt trä vid tillverkningen av olika slöjdföremål. Snabbt insåg jag att färskt trä var både enkelt och smidigt att använda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka möjligheter som finns för att använda sig av slöjdande i färskt trä i grundskolan. De frågeställningar som jag arbetat med är för- respektive nackdelar med denna form av slöjd, lämpliga slöjdföremål i färskt trä, lämpliga svenska lövträd samt lämpliga verktyg och hjälpmedel vid slöjdande i färskt trä. För att finna svar på mina frågeställningar har jag använt mig av täljövningar med elever, egna erfarenheter på området, litteraturstudier samt intervjuer. Det resultat jag kommit fram till är att fördelarna med slöjdande i färskt trä överväger nackdelarna, vilket skapar tro om stora möjligheter att använda sig av denna form av slöjd. Det som främst talar emot slöjdande i färskt trä är de stora elevgrupper som kan ha en avgörande betydelse för säkerheten. Till fördelarna hör bl.a. möjligheten till en helhetsupplevelse, utveckling av finmotoriken samt även möjligheten till att kunna bidra till en hållbar utveckling av vår miljö.

Avsikten med vår uppsats var att ta reda på om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda på det valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex förskollärare med olika profileringar. Dessa var musik, språk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi på likheter och skillnader mellan dessa förskollärares förhållningssätt till och användning av musiken. Detta gjordes utifrån fyra områden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sånger och sångtexter samt faktorer som krävs för arbetet med musik. Vår undersökning jämfördes med inhämtad litteratur. Resultatet visade att det mer eller mindre fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan och att det inom samtliga fyra områden fanns både likheter och skillnader mellan förskollärarna. Vidare framkom det i resultatet att musiken användes i många olika sammanhang. Förskollärarnas syften med musiken var kognitiva, socioemotionella och kulturella. Deras val av musik, sånger och sångtexter utgick ifrån de tre didaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Enligt våra informanter var de faktorer som krävdes för arbetet med musik i förskolan ett gott självförtroende, vilja, mod, initiativförmåga, intresse och glädje. De ansåg även att ingen speciell utbildning behövdes men enligt vissa var det dock en fördel.

Sammanfattning I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion. Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras. Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola, / Sammanfattning I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion. Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras. Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,

Abstract  The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children’s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development. In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher’s works. There is a clear awareness of why music is used and some of the reasons are: through singing and movement all senses are used, which improve the memory of the children in a specific task or activity. It is a lustfully teaching method, which often contribute to more engaged children in comparison to traditional tuition. Rhythm to words and syllables help children understanding the form of the language. In the essay one part is focused on the human brain, since it has a significant roll, to why music can be used as a pedagogic tool regarding children’s language learning. Literature gives other dimensions to the function of music in pre-school and the early years of school.

Denna Rapport beskriver examensarbetet ”En Hyvelbänk för Hemmet” som utförts av Olov Undeman, student vid Möbeldesignprogrammet på Carl Malmsten Centrum för träteknik och design vid Linköpings Universitet. Examensarbetet är genomfört i samarbete med företaget Bröderna Sjöbergs AB i Stockaryd. Syftet med framtagandet av de produkter som genererats under projektets gång har varit att motivera människor att aktivera sig inom olika hantverksområden genom att göra en verkstadsmöbel mer tillgänglig i hemmet. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till att arbeta med hemestetik. Syftet med projektet är alltså inte att skapa en optimal verkstadsmöbel. Mina val beträffande estetik och funktion är grundade på mitt eget kunnande om form och mina handledare och klasskamrater. Mina förväntningar på projektet var att få ta del av Sjöbergs kunnande om hyvelbänkar och verkstäder. Jag ville också prova på hur det kändes att arbeta som frilansande designer som ska sätta sig in i företaget under en kort tid. Sedan ville jag också leverera en bra produkt som Sjöbergs kunde känna sig stolt över att sälja. För att man ska kunna övertyga människor att använda en hyvelbänk i hemmet krävs det att man börjar ifrågasätta hyvelbänkens grundutformning eftersom denna inte verkar tilltala så många på det ”hemestetiska” planet. Jag, som designer, som inte sedan tidigare har någon erfarenhet av att utveckla denna typ av produkter har kunnat angripa uppgiften på ett mer professionellt sätt eftersom jag inte varit låst vid traditioner och hyvelbänksnormer. Jag har utvecklat användningsområdet för en hyvelbänk genom att låta den bli mer multifunktionell med tillbehör för exempelvis datoranvändning. Därför anser jag att Sjöbergs borde ha stor nytta av mina idéer om deras ambition är att nå en ny kundkrets.