Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav. Socialarbetarnas konstruktion visar att de medvetet och omedvetet bekräftar könsroller på direkta och indirekta sätt och därmed det kvinnliga och manliga språkbruket. Socialarbetarna upplevde också att språkbruket måste anpassas till olika etniska klientgruppers språknivå för att undvika missförstånd och därmed ömsesidiga frustrationer för att uppnå samförstånd och samtalets syfte. Tolkanvändning upplevdes både positivt och negativt. Kulturell kompetens uppfattades mest positivt. Socialarbetarna upplever på olika sätt att andra faktorer såsom ålder, utbildning och klassbakgrund i relation till kön och etnicitet också kan påverka olikheter i språkbruket. Parallellt med denna syn har samtliga socialarbetare också en annan syn som visar att språkbrukets skillnader mellan olika klientgrupper finns på individnivån oberoende av kön och etnicitet eller andra bakgrundsvariabler.

I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta. De teorier och sociologiska begrepp som jag använde mig av är etnicitet, segregation och Gemeinschaft och Gesellschaft.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden. Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala teman som ungdomarna berättade. Resultatet visar att bristen på sysselsättning påverkar respondenternas välfärd negativt. Det framgick även att ungdomarna generellt har en positiv syn på möjligheten att inom en snar framtid få ett arbete, detta genom att ihärdigt fortsätta söka jobb parallellt med kompetensutveckling. Ungdomarna i studien uppfattar det sociala nätverkets vara av störst betydelse för deras möjlighet att få arbete, dock framgår det att de har ett begränsat socialt nätverk som är ytterst resurssnålt. Generellt uppfattar ungdomarna sin arbetssökning som stressade, även det rådande samhällsklimatet som resulterat i omfattande ekonomiska restriktioner skapar en stressfylld osäkerhet i ungdomarnas framtidsvisioner

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet.   I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration.

Sammanfattning Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C-uppsats 10 p Titel Etnicitet, genus och missbruk – En deskriptiv studie om skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprung Engelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non–scandinavian origin Författare Diana Bergström och Tina Gheisari Bergström Handledare Maria Alm Datum Mars 2007 Antal sidor 39 Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandling Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av båda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, där den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. DOK–materialet analyserades och tolkades utifrån ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet i den kvalitativa delen utgick från det postmoderna perspektivet i klientarbete. De mest framträdande resultaten var att vissa signifikanta skillnader mellan dessa grupper fanns, bl.a. beträffande familjestöd, primärdrog, psykisk hälsa och kriminalitet. Det visade sig även att kön och ursprung var beroende av varandra. För att visa vilken faktor av kön och ursprung som var orsak respektive verkan var det ofta nödvändigt att beakta båda samtidigt. Respondenternas synsätt om skillnaderna mellan dessa klientgrupper var skiftande och sammanföll enbart i vissa fall med de kvantitativa resultaten.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar – två flickor och två pojkar i åldern 15 – 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet. De beskrev att de anpassar sitt beteende beroende på vilken etnisk grupp de umgås med. Ungdomarna hade ett blandat umgänge, men tre ungdomar umgicks mer med invandrare än med svenskar. Ungdomarna uppgav få exempel på upplevd diskriminering och beskrev sig själva som ”integrerade”, men i deras utsagor fanns motsägelser. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats med dialektisk genomgång av insamlat material. Analysverktygen var social konstruktivism och rollteori. Begrepp som användes som analysverktyg var etnisk identitet, ”vi och dom” och diskriminering. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

This essay is a qualitative study about Swedish fire-fighters´ ideas of women and people from other ethnic backgrounds than Swedish. The problem in focus is why there are difficulties for those groups of people to be employed in the Swedish fire service. Can there be ideas of these groups which are not favourable for them? And if this is the case, can those ideas be explained by gender theory about construction of masculinity? The purpose is to investigate whether the absence of women and people from other ethnic backgrounds can be explained by the fire-fighters´ ideas of those groups. The study consisted of a one day observation and four one hour long interviews with fire-fighters from different positions within the Swedish fire service. Analysis has shown that there are ideas of women and people from other ethnic backgrounds which can make it harder for those groups to be employed in this organization. Ideas of women are for example that women have both weaker physical and mental conditions and that this can cause problems in serious rescue operations. Ideas of people from other ethnic backgrounds than Swedish are for example that those have a different view of the Swedish fire service and that this view can be hard to match with the Swedish one.

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.