SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept.Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The purpose of this thesis is library work in exile, more specifically The Kurdish library in Stockholm (”Kurdiska biblioteket”). The Kurds have a long history of exile, forming a part of their national and cultural identity. I have therefore chosen in the analysis three concepts: nationalism, ethnicity and culture. The Kurdish library is unique and is different from a traditional library in many ways. I will therefore analyse acquisition, catalogue, and information work in a broader perspective. The method I have chosen is a Cultural sociology method (”cultural studies”), derived from theories by Karl Mannheim and Anthony Giddens. I will also, for a broader perspective, use theories from the Sociology of literature-field, by Johan Svedjedal and Lars Furuland. My thesis will also include a historical exposé over the Kurds and Kurdistan, related to the questions about the library work. Part of the thesis deals with publishing, press and writing in Kurdistan. Many of the Kurdish immigrants in Sweden are working in these fields (Mehmed Tayfun names circa 50 authors in his book). There are no sharp lines between authorship, publishing, press, or library. I discuss what this means to the Kurdish library. Also what the Internet can mean for the library’s future. My thesis tries to show and exemplify what a library in the Diaspora can be, but also what makes it so special. / Uppsatsnivå: D

Den här studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsområde i Borås. I Norrby bor en majoritet av människor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa människor är arbetslösa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer från myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör från myndigheters och lokala organisationers håll för att integrera och motverka segregationen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer från myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen är många. Ur ett historiskt perspektiv har det alltid funnits lägenheter tillhands, hyrorna på dessa lägenheter attraherar etniska minoritetsfamiljer. Vidare framhåller respondenterna att många etniska minoritetsgrupper bosätter sig i Norrby för att deras landsmän bor där. Vidare framgår det att myndigheter och lokala organisationer främst försöker integrera och motverka segregationen genom arbete. Att integreras mot arbetsmarknaden ses som den bästa lösningen. I denna studie kommer vi fram till att respondenterna är eniga om att den etniska stadssegregationens bidragande faktorer bör ses ur både ett historiskt perspektiv (arbetskraftsinvandringen samt tillgängligheten på lägenheter), samt att självsegregationen bland etniska minoriteter är en kraftigt bidragande faktor i Norrbys fall. Sist men inte minst beaktas även de olika kapitalens inflytande. Det mest utmärkande är det ekonomiska och sociala kapitalet vars inverkan på etniska minoritetsgruppers bosättning i Norrby bör uppmärksammas. Myndigheterna och de lokala organisationerna försöker motverka segregationen och integrerar främst genom arbetsmarknadsåtgärder, vidare använder man sig av strategier för att utbilda och bidra till sociala nätverk. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.   Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur karaktärer på flykt framställs i ett urval samtida barnböcker samt undersöka platsen och hemmets funktion för att se vilka värderingar som förmedlas. Detta sker genom en kvalitativ textanalys av fem barnböcker utgivna mellan år 2008–2017. De böcker som analyseras är Mina två filtar, Milos flykt, Pudlar och pommes, Fyra fötter, två sandaler och Om jag får stanna. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur framställs litterära karaktärer på flykt utifrån kategorierna genus, etnicitet och klass? Hur skildras samt relaterar karaktärer till platsen och hemmet? Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna intersektionalitet, teorier om hem, hemlöshet och identitet och teorier om skönlitteraturens roll. Den förstnämnda utgångspunkten är i studien begränsad till kategorierna genus, etnicitet och klass. Resultatet visar på en relativt varierad skildring av både karaktärer och flyktupplevelsen. I samtliga verk är det ovanligt att kommentera karaktärers utseende och etniska bakgrund, både vad gäller karaktärer på flykt och karaktärer i mottagarlandet. Personbeskrivningar av huvudkaraktärer sker endast i bild eller inte alls. Karaktärer i de analyserade böckerna både utmanar och upprätthåller genusnormer. I majoriteten av böckerna tillskrivs karaktärerna både stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper och verkar således inom de båda fälten. Klassperspektivet skildras främst genom att samtliga karaktärer lever i utsatta situationer utan egen bostad och arbete. Hemmet och framförallt platsen är av stor betydelse i samtliga verk. I fyra av fem böcker fokuseras mottagarlandet och integrationsproblematiken medan hemlandet i regel anonymiseras och får stå tillbaka.

<p>Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden.</p><p>Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala teman som ungdomarna berättade.</p><p>Resultatet visar att bristen på sysselsättning påverkar respondenternas välfärd negativt. Det framgick även att ungdomarna generellt har en positiv syn på möjligheten att inom en snar framtid få ett arbete, detta genom att ihärdigt fortsätta söka jobb parallellt med kompetensutveckling. Ungdomarna i studien uppfattar det sociala nätverkets vara av störst betydelse för deras möjlighet att få arbete, dock framgår det att de har ett begränsat socialt nätverk som är ytterst resurssnålt. Generellt uppfattar ungdomarna sin arbetssökning som stressade, även det rådande samhällsklimatet som resulterat i omfattande ekonomiska restriktioner skapar en stressfylld osäkerhet i ungdomarnas framtidsvisioner</p>

<p>Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav. Socialarbetarnas konstruktion visar att de medvetet och omedvetet bekräftar könsroller på direkta och indirekta sätt och därmed det kvinnliga och manliga språkbruket. Socialarbetarna upplevde också att språkbruket måste anpassas till olika etniska klientgruppers språknivå för att undvika missförstånd och därmed ömsesidiga frustrationer för att uppnå samförstånd och samtalets syfte. Tolkanvändning upplevdes både positivt och negativt. Kulturell kompetens uppfattades mest positivt. Socialarbetarna upplever på olika sätt att andra faktorer såsom ålder, utbildning och klassbakgrund i relation till kön och etnicitet också kan påverka olikheter i språkbruket. Parallellt med denna syn har samtliga socialarbetare också en annan syn som visar att språkbrukets skillnader mellan olika klientgrupper finns på individnivån oberoende av kön och etnicitet eller andra bakgrundsvariabler.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar – två flickor och två pojkar i åldern 15 – 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet. De beskrev att de anpassar sitt beteende beroende på vilken etnisk grupp de umgås med. Ungdomarna hade ett blandat umgänge, men tre ungdomar umgicks mer med invandrare än med svenskar. Ungdomarna uppgav få exempel på upplevd diskriminering och beskrev sig själva som ”integrerade”, men i deras utsagor fanns motsägelser. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats med dialektisk genomgång av insamlat material. Analysverktygen var social konstruktivism och rollteori. Begrepp som användes som analysverktyg var etnisk identitet, ”vi och dom” och diskriminering. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>