No description available.

Denna uppsats utforskar hur lärare förhåller sig till och arbetar med eurocentrism. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare i samhällsorienterande ämnen på högstadietanvänder eurocentrism som perspektiv i utformandet och genomförandet av sin undervisning. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av läroplansteori och frontlinjebyråkratteori. Resultatet visar att lärarna i låg grad förhåller sig till eurocentrism i sin undervisning. Ramfaktorer såsom lärarnas förkunskaper och läromedlens utformning påverkar i hög utsträckning lärarnas benägenhet att inte använda eurocentrism som teori i utformandet av sin undervisning. Vidare tolkar lärarna läroplanen som att det finns en intressekonflikt mellan skolans värdegrundsuppdrag som man menar kan ge stöd för att använda eurocentrism som perspektiv, och kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav som man menar inte ger stöd för att använda eurocentrism som teoretisktperspektiv. Slutligen visar resultatet att lärarnas uppfattningar om eleverna påverkar hur lärarna arbetar med eurocentrism.

Studiens syfte var att i förhållande till eurocentrismen undersöka vilka engelsktalande länder som representeras samt hur de länderna framställs i läroböcker för ämnet engelska för årskurs 4–6. I studien har två frågeställningar besvarats vilka var: Vilka länder finns representerade i läroböckerna? och Hur framställs länderna i läroböckerna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har utgått från teorier om eurocentrism. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ läromedelsanalys på nio läroböcker för engelskundervisning ämnade för årskurs 4–6. Den analysmetod som användes vid analysen var tematisk analys som utgick ifrån de fyra analyskategorier produkter, praktiker, perspektiv och personer. Under genomförandet av analysen hittades även en femte kategori vilken benämndes historia. Resultat av analysen visade att flera engelsktalande länder finns representerades i någon form i läroböckerna. Dock ges England och USA en central plats i läroböckerna där framförallt England blir utgångspunkt i form av de karaktärer läsaren får följa i läroböckerna. England framställs även som ”hemma” medan andra länder som Indien, Kanada och Sydafrika framställs med det annorlunda och exotiska vilket kan tyda på viss eurocentrism. En slutsats som dragits är att i läroböcker inkluderas ett innehåll vilket gör att något annat exkluderas, allt kan därmed påstås handla om meningserbjudande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om och hur läromedel i svenska på gymnasiet ger möjligheter att bemöta läroplanens krav kring kulturell mångfald i samband med undervisning om och läsning av skönlitteratur. Metoderna som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet som har undersökts är tre läromedelsserier (nio läroböcker) för kurserna svenska 1, 2 och 3. Examensarbetets vetenskapsteoretiska ansats är socialkonstruktivismen. De teoretiska perspektiven är postkolonialism med begreppen eurocentrism och vi och de, kulturell identitet samt strukturellt och funktionellt perspektiv inom läromedelsforskning. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att förekomsten av icke-västerländska författarskap är begränsad och utgörs av mellan två och femton författarskap och att inget författarskap är återkommande i samtliga undersökta läromedelsserier. Utmärkande drag för författarskapen är att de domineras av genren epik, är skrivna av män och att majoriteten av författarna är födda på 1900-talet. Vidare att den icke-västerländska skönlitteraturen företrädesvis består av kortare utdrag snarare än hela verk och att det finns en snedfördelning gällande författarnas geografiska härkomst. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att de skönlitterära icke-västerländska författarskapen i läromedlen framför allt används som exempel på språkliga fenomen inom arbetsområdet litteraturanalys. Studiens samlade resultat påvisar att lärare behöver komplettera sin undervisning med icke-västerländska författarskap inom samtliga genrer för att bättre bemöta läroplanens krav kring kulturell mångfald.

Denna uppsats syftar till att fördjupa kunskapen om hur Kina och dess historia under åren 1839–1976 presenteras i svenska nutida läromedel i historia för årskurs 7–9. Källmaterialet är fem tryckta läromedel för högstadiet, och dessa analyseras genom diskursanalys. Målet är att få svar på underfrågorna hur stort omfång historiskt stoff, vilka historiska förlopp och skeenden som inkluderas och hur bilden av Kina konstrueras.Den teoretiska bakgrunden är Eurocentrismen och Orientalismen. Men hjälp av Hobsons schematiska tabell undersöks om och hur mycket av dessa två begrepp som kan upptäckas i texterna. Den metod som används är diskursanalys och den genomförs i fem steg. Den historiska perioden delas in i tre delar för att skapa en mer överskådlig bild då materialet undersöks och analyseras.Resultatet visar att eurocentrismen och orientalismen är levande i läromedlen på olika sätt. Den första perioden som undersöks visar tydliga spår av eurocentrism, där Europas, eller västs, betydelse för historien förstoras, medan Kina betydelse förminskas. Under den maoistiska perioden 1949–1976 är det istället orientalismen, där öst mäts med västs måttstockar, som är överhängande.En slutsats är att elevernas möte med Kinas historia kommer att skilja sig mycket beroende på vilken lärobok som används, men oavsett vilken bok som används så kommer bilden som presenteras till viss del vara eurocentrisk och orientalistisk.

Syftet med denna studie är att analysera de föreställningar av afrikaner som funnits under 1960-talet samt i 2010-talet. Den valda frågeställningen är följande: Hur gestaltar läroböcker i historia, geografi och samhällskunskap Afrikas invånare i bild och bildtext? Hur förändras den gestaltningen under efterkrigstiden? Detta görs genom att undersöka läroböcker i historia, geografi samt samhällskunskap. Undersökningen behandlar svenska läroböcker och utförs med två olika sorters bildanalyser. Undersökningen visar att eurocentriska och koloniala föreställningar präglar det undersökta läroböckernas bildmaterial. Den ena bildanalysen utförs med hjälp av en kvantitativ metod, där de strukturer som finns synliggörs med hjälp av antalet bilder i läroböckerna och utifrån en kategorisering av bildmaterialet. Den andra är kvalitativt grundat, där bilderna analyseras på ett fördjupat plan. Detta är relevant för läraryrket, dels då varje lärare borde vara kritisk till det läromedel som finns på marknaden idag. En annan anledning är även att lärare borde i sin undervisning kunna redogöra för vilka strukturer samt föreställningar kring Afrika och dess invånare som funnits genom tiderna inom historieämnet. Uppsatsens resultat visar att i hur afrikaner oftast framställs som maktlösa, svältande samt i behov av hjälp från omvärlden. Det som denna studie bidrar med är att synliggöra vilka stereotypiseringar samt föreställningar som funnits under 1960-talet samt 2010-talets kring svarta afrikaner. De slutsatser som kan dras är att det funnits en ökad representation av kvinnor och barn i 2010-talets läroböcker, vilket kan vara ett resultat av en ökad jämlikhet. En genomgående stereotyp som återfunnits i läroböcker från 1960-talet samt 2010-talet, är att afrikaner gestaltas som maktlösa och i behov av hjälp. Det finns dessutom koloniala rester i läroböcker kvar än idag, där afrikaner oftast framställs som fattiga och i misär i jämförelse med västerlänningar.

Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? – En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen.Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat. Undersökningen avslutas med en diskussion med utgångspunkt i resultatet samt i de styrdokument som kan kopplas till historieämnet.Sammanfattningsvis visar resultatet att de analyserade läroböckerna innehåller eurocentriska skrivningar och ordval. Detta resultat ligger också i paritet med den tidigare forskning jag tagit del av. Mot bakgrund av detta kan man se resultatet som ett led i en forskning som visar på förekomsten av ett eurocentriskt synsätt i läroböcker och undervisning i den svenska skolan. Nyckelord: Eurocentrism, Orientalism, Historieundervisning, Läromedel, Läroboksanalys, Styrdokument.

Syftet med detta arbete är att titta på avvikelser och skillnader kring en speciell händelse som skildras i svenska läromedel i historieämnet. Genom en kvalitativ bildanalytisk metod har vi analyserat illustrationer av det kända mötet mellan Doktor Livingstone och Henry Morton Stanley 1871. Det är en ofta förekommande illustration och i detta arbete har vi analyserat illustrationen av mötet från olika tidsepoker. Vi har tagit del av forskning kring läromedelsbilder för att få en överblick kring bilders och illustrationers syfte och roll i läromedel. Från historieforskningen har vi hämtat begreppen eurocentrism och global perspektiv också för att synliggöra eventuella avvikelser. I slutsatsen följer en genomgång av vad vi kom fram till och vilka skillnader och avvikelser vi upptäckte utifrån våra studier. Studien visar bland annat att människor försvinner, antalet vapen ökar och kompositionen i bilden förändras. Resultatet vi kommit fram till pekar på att dessa förändringar kan ha påverkats av två faktorer. Dels att man med tiden får ny kunskap och information kring en bild, och dels att illustratören selektivt tar bort information i en bild eventuellt kan leda läsaren till ”fel” tolkning för sammanhanget. / The aim of this work is to look at the discrepancies and differences about a special event depicted in the Swedish study materials in the subject of history. Through a qualitative image analytical method we have analyzed the illustrations of the famous meeting between Dr Livingstone and Henry Morton Stanley in 1871. It is a frequent illustration and in this work we have analyzed the illustration of the meeting from different eras. We have studied the research on teaching pictures to get an overview about the artwork and illustrationers purpose and role in teaching. From historical research, we used the concepts of Eurocentrism and global perspective also to highlight any discrepancies. In conclusion follows a review of what we came up with and what differences and anomalies we discovered from our studies. The study shows that people disappear, the number of arms increases and the composition of the picture is changing. The results we have come to suggest that these changes may have been influenced by two factors. First, that with time, gain new knowledge and information about an image, and the fact that the illustrator selectively delete information in an image may lead the reader to the "wrong" interpretation of the context.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de uretnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribasforskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkandeinbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhetgentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna. / The essay examines if four teachers of history in swedish highschool, in their teaching of the A course in history, reproduce a "we" and "they" regarding ethnicity. The examination has as theory base the research results of historian Christina Johansson, professor of literatureEdward W. Said and sociologist Masoud Kamali. More specific questions the essay is trying to find answers to are firstly if the teachers at hand teach eurocentrically, secondly if there is a thinking of "we" and "they" integrated into their teaching, thirdly if there is a thought of positional superiority towards the others (meaning non-european or non-western) built into theirteaching and fourthly if the teachers deny the existence of a social stereotypification. The essay concludes that eurocentrism is evident in all four teachers’ teachings, the thinking of "we"and "they" is reproduced by the teachers to different extent, the thought of positional superiority is hard to convey in their teaching, lastly that the denial of social stereotypification is present to different extent at three of the four teachers.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos – För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag. Utifrån min teoretiska modell har jag undersökt huruvida de förklaringar som ges till Europas dominans bär spår utav eurocentrism, samt om Kinas och Mellanösterns kulturer betraktas som aktiva i formandet av historien. Därtill har jag undersökt huruvida det antika arvet utgör en grund för konstruktionen av västvärlden och därigenom annekteras till Europa. Slutsatserna är att Epos i hög utsträckning utgår ifrån en eurocentrisk tolkning av historien och därmed osynliggör viktiga influenser, innovationer och andra betydelsefulla bidrag från icke-västliga kultursfärer. Dessutom skildras Antiken som grunden till den europeiska civilisationen och blir därigenom grunden till en europeisk identitet, något som utifrån den teoretiska utgångspunkten är att betrakta som eurocentriskt.