Syftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens. Vi använde oss av en kvantitativ metod och gruppenkäter för att kunna göra denna kartläggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. Två enkäter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrågades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner på enkäterna vilket ger en svarsfrekvens på 74 %. Svarsfrekvensen bland boendestödjarna var 63 %. Studien ger en överblick hur verksamheterna inom boendestöd i Värmland och Dalsland arbetar med kompetens och evidens. Studiens resultat visade att majoriteten av personal inom boendestöd i Värmland och Dalsland hade den utbildning som fanns att tillgå för att jobba inom socialpsykiatrin, vilket är vård- och omsorgsutbildning. För att få reda på hur det ser ut med kompetensutveckling i kommunerna slogs tre frågor samman och bildade ett index. De flesta kommuner i studien hade kompetensutvecklingsplaner och studien visade ingen skillnad mellan stora och små kommuner. Personalen hade en positiv attityd till hur genomförandeplaner används. När det gäller att arbeta med ny forskning bör det enligt studiens resultat ske en förändring då det var få som hade en positiv attityd till hur ny forskning tas in i arbetet. / The purpose of the study was to identify preconditions for housing support within competence and evidence- based work in Värmland and Dalsland. We used a quantitative method with questionnaires. The study was directed to unit managers in social psychiatry and its staff working in housing support for clients in their own homes. Two questionnaires were maid, one which was directed to unit managers and the other towards staff. A total of 23 municipalities were asked to participate in the study and of the 17 municipalities that responded to the questionnaire giving a response rate of 74%. The response among using support was 63%. The study provides an overview how competence and evidence- based work are used of housing support in Värmland and Dalsland. The results of the study show that the majority of staff in housing support in Värmland and Dalsland has the education that is available to work in social psychiatry, which is health and social care education. Most municipalities in the study has development plans, and there is no difference between large and small municipalities. The test gave a positive result showing a high reliability value. The staff had a positive attitude towards the execution plans used in work. When it comes to working with new research a change should take place according to the result of the study because the attitude was not positive how new research are used in work.

The aim of this study was to conduct an overview of what research says about the preventive work against juvenile delinquency, what the preventive work looks like in practice and to understand the role research has in the practical crime prevention. The study is a qualitative literature review based on scientific articles, reports, research-based literature, public documents and publications from various institutions.    Results shows a big emphasis on evidence-based practice in social work. The Crime Prevention Council and the National Board of Social Work are two institutions that conduct and distribute research to other workers, in aim to ensure an evidence-based practice. Furthermore, police and social services have different methods/programs and actions with elements of what research shows are effective ways to work preventively against juvenile delinquency. Research also emphasized that the school has great potential to work preventively, however lack a formal assignment to do so. Lastly, the collaboration between different actors is of importance in order to increase the quality of the prevention work.    The conclusions are that the prevention work against juvenile delinquency needs to be based on research, but not blindly guided by it. Schools should be given more resources in the prevention work and a continued collaboration is needed to manage the complex processes in the preventive work against juvenile delinquency. / Syftet med studien var att utföra en kunskapsöversikt för vad forskning säger om det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet, hur det förebyggande arbetet ser ut i det praktiska arbetet och att förstå rollen forskning har i det praktiska brottsförebyggande arbetet. Studien är en kvalitativ litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar, rapporter, forskningsbaserad litteratur samt offentliga dokument och publikationer från olika institutioner.     Resultatet visar en större betoning på en evidensbaserad praktik i socialt arbete. Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen är två institutioner som bedriver och sprider forskning till andra aktörer i syfte att försäkra en evidensbaserad praktik. Vidare har polisen och socialtjänsten olika metoder/program och insatser med inslag av vad forskning visar är effektiva sätt att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet. Forskning betonar även att skolan har stor potential att arbeta förebyggande, men dock saknar de ett formellt uppdrag att göra det. Avslutningsvis är samverkan mellan olika aktörer viktiga för att kunna öka kvaliteten av det förebyggande arbetet.     Slutsatserna är att det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet behöver grunda sig på forskning, men inte enbart styras utav det. Skolor borde få mer resurser i det förebyggande arbetet och en fortsatt samverkan behövs för att hantera de komplexa processerna i det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet.

This study is about sport club leaders’ experiences of the gap between sport science and sport practice. The purpose of this research was to answer four specific questions: a) Does it differentiate between coaches and organizational leaders in high performance sport, when it comes to using sport science? b) How do practitioners in sport perceive sport science research? c) In what way does practitioners in high performance sport obtain inspiration and new knowledge? d) What constrains a successful process of implementing scientific knowledge in sport practice? To answer these questions, semi-structured interviews were made with six participants, included three coaches and three organization leaders in Swedish high-performance sport. This study takes theoretical attachment in the way sport science play for having an evidence-based practice in sports. Among the participants there were a strong consensus that sport science makes or can do an important contribution to high-performance sport. An important finding was the difference between coaches and organizational leaders in perceived closeness to sport science, in relation to their own reality, which also related to difference in using sport science. Coaches perceived science being closer to their reality and also use sport science more than the organizational leaders do. Coaches are most likely to observe other coaches to get new ideas. Time and recourses were important constrains to use sport science. Organizational leaders perceive a longer process in integrate scientific findings than coaches do. Strategies to get sport science taking more place in sport practice can be to coordinate findings in channels where practitioners know to go, and to be announced in an consist and informal way, that makes taking part of it fun and interesting.

No description available.

Bakgrund Honung har använts inom sårvård i tusentals år. Dock har den fallit i glömska i modern tid då sjukvården fick tillgång till antibiotika. Överutskrivning av antibiotika bidrar till att antibiotikaresistenta bakterier utvecklas. Nyare forskning visar att sårbehandling med honung uppfattas som lovande. Sjuksköterskor ansvarar för val av lämpliga förband vilket gör att sjuksköterskor behöver kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en evidensbaserad praktik. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om effekterna på sårläkning av medicinsk honung hos patienter med sår. Metod Litteraturöversikt bygd på tio vetenskapliga studier har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Ett tema: God sårläkningsförmåga samt fyra huvudkategorier av effekter av medicinsk honung i sårläkningsprocessen: antimikrobiell effekt, understöd till sårläkningsprocessen, förbättrad livskvalitet samt säkerhet har identifierats i denna studie. Slutsats Medicinsk honung har god sårläkningsförmåga tack vare sin antimikrobiella effekt, understöd till sårläkningsprocessen, förbättrad livskvalitet för patienterna samt säker användning. Medicinsk honung kan användas på alla typer av sår i olika faser av sårläkningsprocessen. Medicinsk honung är säker att använda både för vuxna och barn. Sjuksköterskornas evidensbaserade praktik ger en möjlighet att bidra till minskningen av användandet av antibiotika genom att välja medicinsk honung i sårbehandlingen. / Background Honey has been used in wound care for thousands of years. However, in modern times it has been forgotten ever since antibiotics was introduced. Overprescription of antibiotics can lead to antibiotic resistant bacteria. New research shows promising results with medical honey in wound care. Registered nurses are responsible to choose an appropriate wound dressing, this stipulates the need for a nurse to continuously update their knowledge in wound care to be able to perform evidence-based practice. Aim The aim with this literature review is to compile research-based knowledge about the effect on wound healing medical honey can provide on patents with wound. Method This literature review based on ten studies has been conducted as a structured literature review with elements of a systematic review. Results One theme: good wound healing ability and four head categories of effects of medical honey in wound healing process: antimicrobial effect, support of wound healing process, improved quality of life and security has been identified in this study. Conclusions Medical honey has good wound healing ability because of its antimicrobial effect, support of wound healing process, improved quality of life and safe for patients to use. Medical honey can be used on all types of wounds in different phases of the wound healing process. Medical honey is safe to use both for adults and for children. Nurses evidenced based practice give an opportunity to contribute to reduce the utilization of antibiotics by choosing medical grade honey in wound care.

Denna studie undersökte 33 socialsekreterares självskattade tillämpning av evidensbaserad praktik i arbetet med unga lagöverträdare och dess samband med deras självskattade handlingsutrymme och arbetslivserfarenhet. Vidare undersökte studien i vilken utsträckning socialsekreterarna ansåg att deras utbildningsbakgrund försett dem med kunskap kring evidensbaserad praktik. Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie genom en webbenkät. Teoretiska utgångspunkter i studien var gräsrotbyråkrati och isomorfism. Genom en korrelationsanalys påvisade resultatet att det inte fanns något samband mellan evidensbaserad praktik och professionellt handlingsutrymme samt mellan evidensbaserad praktik och arbetslivserfarenhet. Socialsekreterarna arbetade enligt en evidensbaserad praktik med unga lagöverträdare i viss utsträckning men skattade något lägre när det gäller huruvida insatserna tillgodosåg målgruppens behov. Resultatet påvisade att socialsekreterarna inte fått med sig tillräcklig kunskap gällande evidensbaserad praktik från sin socionomutbildning. / This study investigated 33 social workers' self-accessed application of evidence-based practice in combination with young offenders and it’s connection to their self-assessed professional discretion and length of work experience. Furthermore, the study investigated to which extent social workers regard that their educational background has provided them with knowledge about evidence-based practice. The study was carried out as a quantitative cross-sectional study through a websurvey. Theoretical points of departure included the street-level bureaucracy and isomorfism. Through a correlation analysis the result showed that there is no connection between evidence-based practice and work experience, as well as no connection between evidence-based practice and professional discretion. Social workers worked in an evidence-based manner with young offenders to some extent but scored somewhat lower in regards to whether their aids were satisfactory to the needs of the target audience. The result showed that the social workers didn’t acquire sufficient knowledge regarding evidence-based practice from their bachelor degree in social work.

Studien syftar till att undersöka om socialsekreterare och behandlingssekreterare upplever att ungdomar som placeras på Statens institutionsstyrelse [SiS] kan få sina behov tillgodosedda enligt den evidensbaserade metoden BBIC. Studien berör även vad socialsekreterare och behandlingssekreterare har för upplevelse om användningen att arbeta utifrån standardiserade utredningsmetoder och praktiksbaserade kunskaper. Utifrån ett stort bortfall kommer studien även att undersöka barn och ungdomars egna erfarenheter av att vara placerade på SiS-hem utifrån två rapporter från SiS. Studien bygger på en kvalitativ ansats, kombinerat som en fallstudie. För att bearbeta och analysera det empiriska materialet har en tematisk analys använts. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i evidensbaserad praktik vilket är uppdelad i specifika faktorer och allmänna faktorer utifrån dodobird-effekten. Insamling av data till empirin består av kvalitativa interjvuer med två socialsekreterare och en behandlingssekreterare från olika kommuner i Sverige samt två SiS-rapporter. Huvudresultatet visade att det ör svårt att erbjuda rätt insats och ge rätt resurser till denna grupp i samhället på grund av ett begränsat urval av insatser och begränsade resurser. Detta är med hänsyn till flera olika faktorer så som lagstifningen, samverkan, arbetskraft samt en ansträngd relation till viktiga aktörer i ungdomars liv. I en verksamhet som SiS blir det därför svårt att kunna tillgodose barn och ungas behov i samtliga områden utifrån de behov som BBIC anser krävs för barns välstånd.

Addiction Severity Index (ASI) är tänkt att användas både för klientarbete på individnivå och för forskning på gruppnivå. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som påverkar användningen. Studien är kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in på två sätt. Tillgång till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil från databasen ASI-Net och omfattade data från elva kommuner i Jönköpings län. ASI-data bestod av 1964 intervjuer från ASI-Grund och ASI-Uppföljning och behövdes för undersökningen av individfaktorerna. Data angående organisationsfaktorerna samlades in genom webbenkäter till cheferna inom Individ- och Familjeomsorg (IFO) i samma elva kommuner. Resultatet visar att andelen uppföljningsintervjuer ökar för varje år och att det föreligger stora skillnader mellan kommuner i genomförande av andelen uppföljningsintervjuer. Analysen av individfaktorerna tyder på att de äldre, med högre utbildning och ett yrke återintervjuas i högre utsträckning. Klienterna med stora problem och hjälpbehov med alkohol genomgår i högre grad en uppföljningsintervju, medan mer problem med narkotika och rättsliga problem tenderar att följas upp i mindre grad. Analysen av organisationsfaktorerna kunde ej på meningsfullt sätt signifikansprövas då populationen för webbenkäten var liten. Dock upptäcktes korrelation mellan andelen uppföljningsintervjuer för varje kommun och två organisationsfaktorer, befolkningsmängd i kommunerna samt personalomsättning. Organisationsfaktorerna visar tvärtemot förväntat att små kommuner följer upp en högre andel, och att faktorer som personalomsättning, utbildning och ärendemängd inte förklarar de skillnader som finns.  Studiens slutsats visar att andelen genomförda ASI-Uppföljning ökar kontinuerligt. Även om ASI-Uppföljning ökar så är det långt kvar till dess att ens hälften av alla ärenden med ASI-Grund återintervjuas. För att öka motivationen att genomföra uppföljningsintervjuer kan det vara viktigt att socialsekreterarna får mer tillbaka i form av sammanställningar och analyser på gruppnivå. / Addiction Severity Index (ASI) is thought to be used both for client work at the individual level and for research at a group level. This study examines the extent to which the ASI Follow-up is carried out, and the individual and organizational factors influencing the usage. The study is quantitative, i.e. presents statistical analyzes. Data were collected in two ways. Access to ASI data was made possible by an anonymous file from the database ASI-Net and included data from eleven municipalities in Jönköping County. ASI data consisted of 1,964 interviews from ASI Basic and ASI Follow-up and was needed for the investigation of individual factors. Data regarding organizational factors was collected through web surveys to managers in Individual and Family Care (IFO) in the same eleven municipalities. The result shows that the percentage of follow-up interviews is increasing every year and that there are large differences between municipalities in the usage of the percentage of follow-up interviews. The analysis of individual factors suggest that the elderly, with higher education and a profession are interviewed to a greater extent. Clients with serious problems and in need of help with alcohol also undergo follow-up interviews more frequently, while more problems with drugs and legal problems tend to be followed-up to a lesser degree. The analysis of organizational factors could not in a meaningful way be tested for significance since the population for the web survey was small, however, correlation was discovered between the percentage of follow-up interviews for each municipality and organizational factors of population in municipalities and employee turnover. Organizational factors show the contrary as expected that small municipalities follow up to higher degree, and that factors such as staff turnover, training and case quantity does not explain the existing differences. The study's conclusions are that the percentage of ASI Follow-up is continuously increasing. Although the ASI follow-up is increasing, it is a long way until the even half of all cases with ASI Basic are re-interviewed. To increase the motivation to carry out follow-up interviews, it may be important for the social workers to get back more in the form of summaries and analyzes at the group level.

Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av hur en problematisk skolgång identifieras, hur de bemöter denna problematik samt hur de kvalitetssäkrar arbetet. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem skolkuratorer på grundskolor i Mellansverige. Empirin analyserades utifrån teori kring problematisk skolgång, systematiskt kvalitetsarbete samt evidensbaserad praktik. Resultatet visade att problematisk skolgång innebär att måluppfyllelse inte nås eller att skolgången blir avbruten, viktiga faktorer i sammanhanget var frånvaro samt ökad psykisk ohälsa. Skolkuratorerna ansåg att en god relation mellan eleven och skolan samt samverkan var viktiga framgångsfaktorer för att tidigt upptäcka och kunna åtgärda problematiken. Systematiskt kvalitetsarbete framkom som en viktig faktor och i synnerhet genom kontroll av giltig och ogiltig frånvaro samt genom kartläggningar på olika nivåer. Att arbeta med evidens ansågs också vara viktigt men samtidigt fanns viss skepsis mot nya metoder och ofta användes bara valda delar av evidensbaserade metoder för att kunna individanpassa och att se helheten. / The purpose of this study is to examine how school counsellors, in their own practical experience, identify problematic schooling; how they approach these problems; and how they assure the quality of their work. To answer these questions, the authors have conducted a qualitative study, interviewing five school counsellors working in different schools in Central Sweden. The empirical study has been analyzed using the theoretical concepts of problematic schooling, systematic quality assurance, and evidence-based practice. The outcome of the study suggests that problematic schooling entails the failure to reach educational goals, or even the complete disruption of schooling. Important factors include pupil absence and impaired mental health. A successful pupil–school relationship, as well as a co-operative environment, are identified by the interview subjects as important factors for the successful detection and intervention of problematic schooling. Furthermore, systematic quality assurance is identified as a key factor, particularly in the shape of survey and verification by the school regarding the validity of pupil absence. Finally, the interview subjects generally consider an evidence-based approach to be important, but also tend to display some scepticism towards the implementation of new methods. The study thus shows that evidence-based methods are often only partially applied, in an attempt by school counsellors to make case-dependent adjustments to fit the wider picture.

<p> </p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><p><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --><p> </p><!--[endif]--><p>Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument.</p> / <p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --> <!--[endif]--></p><p>What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.<strong></strong></p><p> </p>