Bakgrund Utveckling av evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis innebär förbättring av kvalitén inom vården. Sjuksköterskestudenter påbörjar förberedelserna för evidensbaserad omvårdnad redan under sin utbildningsperiod, och nyexaminerade sjuksköterskor förväntas i hög grad tillämpa evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors användning av evidensbaserad omvårdnad och vilka faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. Metod En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat Utvecklingen i tillämpning av evidensbaserad omvårdnad bland nyexaminerade sjuksköterskor förefaller oförändrad eller avtagande under senaste decenniet. Mest tillämpad evidensbaserad omvårdnad är Instrumentell forskningsanvändning. Faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad är: utbildning, oerfarenhet, stressiga arbetssituationer och stöd i arbetsmiljön. Slutsats Att granska i vilken utsträckning nyexaminerade sjuksköterskor tillämpar evidensbaserad omvårdnad är svårt då begreppet kan tolkas på olika sätt och det är enligt min kunskap fortfarande ett outforskat område. Nyexaminerade sjuksköterskor behöver mer stöd både före och efter examen för att utveckla sin tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. De behöver mer stöd av lärare under utbildningsperioden och av erfarna seniora kollegor på arbetsplatsen. Därutöver krävs ett aktivt ledarskap. / Background Development of evidence-based nursing leads to improvement of the quality of care in clinical practice. Nursing students begin the preparations for evidencebased nursing already during their training period, and newly graduated nurses are highly expected to apply evidence-based nursing in clinical practice. Aim The aim of this review is to describe the newly graduated nurses' use of evidencebased nursing and the factors which are significant for the nurse´s application of evidence-based nursing. Method A literature review based on 16 articles that included both qualitative and quantitative studies. Result The development of application of evidence-based nursing among newly graduated nurses seems unchanged or decreasing in the last decade. The most applied implementation of evidence-based nursing among newly graduated nurses is Instrumental research use. The influential factors are: education, inexperience, stressful work situations and the support they perceive at their workplace. Conclusion In conclusion, this review emerged to that the whole situation of how and which extent newly graduated nurses apply evidence-based nursing is difficult to grasp within my comprehension. Since the apprehension of the concept of applying evidence-based nursing is complex, it is still an unexplored subject. Newly graduated nurses require further extensive support through their pregraduate to the post- graduate period to develop their application of evidencebased nursing. They need more guiding by the teachers, experienced senior colleagues and administrative support at their workplaces.

Introduktion En stor del av distriktsköterskans arbetstid utgörs av sårvård. Cirka två procent av befolkningen drabbas någon gång av svårläkta bensår vilket orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dessa personer. Studier på andra sårtyper visar att användning av antiseptiska och mikrobreducerande förband har en positiv effekt på sårläkning. Denna studie sammanställer studier om effekten av förband med honung, silver, jod, PHMB och DACC på svårläkta bensår. Syfte Att sammanställa studier som undersöker effekten hos antiseptiska och mikrobreducerande förband som används i dagens sjukvård för att behandla svårläkta bensår. Metod Systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane, samt i referenslistor till review studier som framkom vid sökningarna. Efter en urvalsprocess hittades 15 studier som besvarade syftet.   Resultat De inkluderade studierna gav inget entydigt resultat. Honungsförband förbättrade läkningen eller var likvärdigt med standardbehandling i de inkluderade studierna Silverförband hade en positiv effekt på läkningen i övervägande del av de inkluderade studierna. I en studie var ett annat antiseptiskt ämne bättre än silver och i en studie visade sig silverförband vara likvärdigt med standardbehandling. Jodförband visade sig vara likvärdigt med silverförband i fråga om läkning och PHMB-förband var likvärdigt med standardbehandling Slutsats Majoriteten av de inkluderade studierna tyder på att antiseptiska förband har en positiv effekt på sårläkningen hos svårläkta bensår. Då ingen av studierna visade att de undersökta förbanden var sämre än standardbehandling, eller hade negativa effekter på sårläkningen, så är det förenligt med evidensbaserad omvårdnad att använda förbanden på patienter med svårläkta bensår utan risk för att fördröja eller försämra läkningen. / Introduction A considerable part of the district nurse's working time consists of wound care. Approximately two percent of the population will sometime be affected by hard to heal leg ulcers which is the cause of physical as well as psychic suffering for these people. Studies of other wound types shows that the usage of antiseptic and microbe reducing wound dressings have a positive effect on wound healing. This study review studies about the effect of wound dressings with honey, silver, iodine, PHMB and DACC on hard to heal leg ulcers.   Aim To review studies that examines the effect of antiseptic and microbe reducing wound dressings that are being used in today’s health care to treat hard to heal leg ulcers. Method Systematic review. Searches were made in databases Pubmed, Cinahl and Cochrane as well as manually among references in review articles that were found through the searches. After a selection process 15 studies were found which proved to be relevant to the study’s aim.   Results The included studies gave no coherent result. Honey dressings improved healing or were equivalent to standard care in the included studies. Silver dressings had a positive effect on wound healing in the predominant proportion of the included studies. In one study, another antiseptic substance had better results than silver, in another study silver dressings turned out to be equivalent to standard care. Iodine dressings turned out to be equivalent to silver dressings in the case of healing and PHMB dressings were equivalent to standard care. Conclusion The majority of the included studies indicates that antiseptic wound dressings have a positive effect on healing of hard to heal leg ulcers. None of the included studies showed that the examined wound dressings were less effective than standard care or had any negative effects on wound healing. Therefore, it can be considered safe and compatible with evidence-based nursing to use the antiseptic dressings on hard to heal leg ulcers.

Bakgrund: Efter kirurgiska ingrepp förekommer postoperativt ileus (POI) som ett normalfysiologiskt tillstånd. POI definieras som ett avvikande mönster av gastrointestinal motilitet med karakteristiska symtom som illamående och kräkningar, uppspänd buk, samt utebliven gasavgång eller avföring. POI har påvisats påverka den postoperativa återhämtningen negativt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga interventioner som används för att minska durationen av postoperativt ileus vid svenska kirurgiska vårdavdelningar. Design: Enkätbaserad tvärsnittsstudie. Metod: Internetbaserad enkät skickades till vårdenhetschefer vid 86 kirurgiskt inriktade vårdavdelningar på fem universitetssjukhus i södra och mellersta Sverige. Resultat: Totalt 21 kirurgiska vårdavdelningar besvarade enkäten. Kunskaper kring innebörden och handläggningen av POI angavs som måttliga till goda. Den mest frekvent föreslagna interventionen inom omvårdnad var mobilisering och laxantia i olika former var den vanligaste farmakologiska interventionen. Konklusion: Omvårdnads- och farmakologiska interventioner av varierande evidensgrad används på svenska kirurgiska vårdavdelningar. Det tycks finnas ett behov av utbildning om och implementering av vetenskapliga kunskaper inom området för bedömning och handläggning av POI. / Background: Postoperative ileus (POI) occurs as a normal reaction to all forms of surgery. POI is defined as a deviant pattern of gastrointestinal motility with characteristic symptoms such as nausea and vomiting, abdominal distension and lack of gas or stool. Postoperative ileus has been shown to affect the postoperative recovery in a negative way. Aim: The aim of this study was to investigate the current use of interventions aimed to reduce the duration time of postoperative ileus in Swedish surgical wards. Design: A cross-sectional study. Method: A web-based survey was administered to matrons at 86 surgical wards in five university hospitals in the mid- and south of Sweden. Results: In total, 21 wards responded. The knowledge about the meaning and management of POI was perceived as moderate to good. The most frequent used nursing intervention was mobilization, and the most common pharmacological action proposed was laxatives of various sorts. Conclusion: Both nursing and pharmacological interventions with various grades of evidence are used in Swedish surgical wards. There are indications of a need for education and implementation of science-based knowledge within the area of assessing and managing POI.

Bakgrund: Att utöva evidensbaserad omvårdnad (EBO) är en bland sjuksköterskans kärnkompetenser och ansvarsområde enligt lagstiftning. Trots det så visar befintlig forskning att det finns olika faktorer som hindrar detta utövande. Att kartlägga dessa hinder baserat på sjuksköterskans upplevelse är ett steg mot ett förbättrat evidensbaserat omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevda hinder vid utövande av evidensbaserad omvårdnad. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvalitativ metod för dataanalys. Resultat: Det finns olika faktorer som påverkar sjuksköterskans utövande av EBO. Dessa faktorer delas in i tre huvudkategorier, vilka är organisatoriska faktorer där resurser som tidsbrist, stor arbetsbelastning, utbildningsbrist, avsaknad av lämpliga lättanvända EBO-arbetssätt samt icke-främjande arbetsklimat beskrivs som hindrande faktorer. Den andra huvudkategorin lägger fokus på sjuksköterskans brisande kunskap gällande kännedom om EBO som begrepp och metod och bristande kunskap att hitta, förstå, utvärdera och använda evidens. Den tredje kategorin beskriver hur sjuksköterskans inställning d.v.s. attityd gentemot och förhållningssätt till EBO påverkar hens utövande av EBO. Slutsats: Bristande resurser så som tidsbrist, otillräcklig/a personalomsättning och utbildningsmöjligheter hindrar sjuksköterskans utövande av EBO. Det här utövande hindras också av icke-främjande arbetsklimat relaterat till bristande ledning- och arbetskamratsstöd. Sjuksköterskans otillräckliga kunskap och inställning gentemot evidens har också sin påverka på hur sjuksköterskan förhåller sig till EBO.

Background: The nurses’ responsibility is to give good and safe health care based on nursing science and proved practice, and also keeping up to date with the latest nursing science. The most common use of research utilization is instrumental, which is nursing science directly applied when caring for patients. By acquiring and utilizing new nursing science, the nurse is able to develop safe care for patients.  Aim: The aim of this review was to describe nurses’ perceptions of implementing research science in clinical practice. Method: A literary review based on studies acquired from the database CINAHL Complete and Academic Search Complete  Result: The impact of nursing science describes that nurses believe nursing science as important for the evolvement and quality of the profession, but perceives it to be too complex to utilize. Nurses’ perceptions of barriers and facilitators towards research utilization in nursing science describe what organizational factors affect nurses´ perceptions of research utilization in nursing care. Nurses also describe that they want to utilize research, but they lack the skill to critically appraise scientific literature. Lack of time and low research availability are described as barriers towards research, and support and engagement from nursing administrators are considered a facilitator towards better research utilization. Discussion: Despite having a positive attitude towards nursing science, the result shows that the nurses today find it difficult to implement it in a clinical practice. The results indicate that there needs to be support from the management to facilitate research utilization in a clinical practice.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för en överblick av kunskapsläget. I förhållande till syftet har kvantitativa artiklar använts i uppsatsen. Sexton artiklar har analyserats med Fribergs trestegs-modell. Resultat: Resultatet visar att interventioner i form av fysisk aktivitet leder till en sänkning av blodtrycket och en förbättrad cirkulation i benen. Även Hba1c, f-P-glukos och insulinresistensen förbättras av fysisk aktivitet. Interventionerna visade sig även ge en minskning av kroppsfett, midjemått och kroppsvikt. Slutsats: Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor vid utformandet av omvårdnaden och fysisk aktivitet kan leda till förbättrad hälsa. Att vårdtagaren förstår varför fysisk aktivitet är bra och första steget för ökad egenvårdskapacitet hos personer med diabetes mellitus typ-2. För att hjälpa dessa individer att uppnå ökad förståelse behöver sjuksköterskor specifik kunskap om effekterna av fysisk aktivitet vid diabetes mellitus typ-2. / Background: People with diabetes mellitus type-2 are often aware of the possibility of complications. They live with fear and anxiety concerning the future. The role of the nurse is to support and help people with diabetes mellitus type-2 which enables them to manage their self-care. In order to supervise and encourage self-care to the patient an evidence-based knowledge in diabetes mellitus type-2 is needed by the nurse. Aim: The aim was to describe the effects of physical activity in persons with diabetes mellitus type-2. Method: A literature review was made to get an overview of the state of knowledge. In relation to the aim quantitative articles is used in the essay. Sixteen articles have been analyzed with Friberg´s three stage model. Result: The result shows that interventions in form of physical activity give a lower blood pressure and a better blood circulation in the legs. Even Hba1c, fP-glucose and the insulin resistance gets better after physical activity. The interventions also lower the amount of body fat, the waist measurement decreases and the total body weight decreases. Conclusion: Physical activity is a key factor in planning the nursing care and physical activity can lead to improved health. A patients understanding of why physical activity is beneficial is the first step to increase self-care capacity in people with diabetes mellitus type-2. To help these individuals achieve greater understanding nurses need specific knowledge about the effects of physical activity on diabetes mellitus type-2.

Bakgrund: Snabb kunskapsutveckling, ökade krav på kvalité och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att sjuksköterskor har god förmåga att söka och använda evidensbaserad kunskap. Idag finns ett glapp mellan forskning och klinik. Sjuksköterskor upplever flera hinder till att arbeta evidensbaserat. Under hösten 2010 och våren 2011 pågick ett projekt på ett sjukhus i en stad i mellansverige. Projektet hette ”Klinisk bibliotekarie”, syftet var att höja vårdkvalitén och patientsäkerheten genom att det dagliga vårdarbetet ska bli mer evidensbaserat och att sjuksköterskorna ska känna större säkerhet i att ta fram vetenskapligt underlag för sitt arbete. Syfte: Belysa sjuksköterskornas erfarenhet av projektet ”Klinisk bibliotekarie”. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom fokusgrupper och observationer. Tjugoen sjuksköterskor deltog i projektet ”Klinisk Bibliotekarie” och av dessa har nitton deltagit i föreliggande studie genom fokusgruppdiskussioner. Observationer har skett vid två tillfällen. Data analyserades med manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna anser att interventioner för att öka evidensbaserat arbete ska baseras på frivillighet och intresse. Vidare anser sjuksköterskorna att det ska avsättas adekvat med tid för det arbetet. En positiv effekt av projektet är, enligt sjuksköterskorna, att det etablerats en kontakt med bibliotekarien. Konklusion: För att omvårdnaden ska bli mer evidensbaserad behövs intresserade sjuksköterskor och avsatt tid. En klinisk bibliotekarie kan vara ett stöd för sjuksköterskorna. / Background: Rapid development of knowledge, increased demands on quality and cost efficiency within healthcare makes it important that nurses have the ability to seek and use evidence-based knowledge. Today there is a gap between research and clinic. Nurses are experiencing multiple barriers to work evidence based. In autumn 2010 and spring 2011 has a project been going on at a hospital in a town in central Sweden. The project was called "Clinical Librarian" and aimed to raise the quality of care and patient safety by the daily care work to become more evidence based and that nurses should feel more secure in the development of scientific basis for its work. Objective: To highlight nurses' experience of working with the project "Clinical Librarian". Method: The study has a qualitative design. Data has been collected through focus groups and observations. Twenty-one nurses participated in the project “Clinical Librarian” and of these nineteen participated in this study through focus group discussions. Observations have been made on two occasions. Data has been analyzed with manifest and latent content analysis. Results: The nurses feel that interventions to improve evidence-based nursing should be based on voluntary participation and interest. They also believe that it should be allocated adequate time for such work. A positive impact of the project, according to the nurses, is that it established a contact with the librarian. Conclusion: To become more evidens-based tce care needs interestad nurses and time for the purpose. A clinical librarian can be a support for the nurses.

Bakgrund: Trycksår är en skada vilken ofta går att förebygga, och uppkommer på grund av tryck eller tryck kombinerat med skjuv. Skadan kan leda till lidande hos patienten och höga kostnader för hälso- och sjukvården. Trots att många omvårdnadsåtgärder med syftet att förebygga trycksår finns, fortsätter det att vara en vanligt förekommande vårdskada. Konsekvenser av detta är lidande för patienten och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens uppfattningar om faktorer vilka påverkar trycksårsprevention. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades, varav fem hade kvantitativ ansats och sju hade kvalitativ ansats. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudteman som är viktiga för ett fungerande preventionsarbete. Dessa teman är teamarbete, arbetsförhållanden och personliga faktorer hos vårdpersonal samt patient. Slutsats: Vårdpersonalen uppfattar multidisciplinärt arbete, kommunikation och tydliga roller vara faktorer vilka kan verka främjande för ett gott arbete med trycksårsprevention. Andra faktorer som identifierades var att vårdpersonalen behöver tillräckligt med tid samt tillgång till utrustning samt god kunskap och utbildning. / Background: Pressure ulcer is an injury that often can be prevented, and occurs due to pressure or pressure combined with shear. The injury can lead to suffering for the patient and high costs for health care. Despite the high prevalence of nursing care to prevent pressure ulcers, it continues to be a common healthcare injury. Consequences of this are suffering for the patient and increased costs for health care. Aim: To describe health personnel´s perceptions of factors that affect pressure ulcer prevention. Method: This study has been conducted as a literature review containing twelve scientific articles, of which five had a quantitative approach and seven had a qualitative approach. These articles have been quality reviewed and analyzed. Results: The result shows four main themes that are important for effective preventive care. These themes are teamwork, working conditions and personal factors linked to staff and patients. Conclusions: The health personnel perceive multidisciplinary work, communication and clear roles as factors that can promote good work with pressure ulcer prevention. Other factors that were identified were that the care staff needed sufficient time as well as access to equipment as well as good knowledge and training.

The purpose of this review was to investigate in scientific literature what impact clinical supervision actually contains from the perspective of the working conditions for nursingstaff. Goodman formed the working process in our review and is based on a systematic scrutiny and analysis of ten scientific articles inspired of evidencebased method. Willman & Stoltz and Pearson's FAME scale was used sifting through evidence of the articles.The result has been divided thematic in professional development, personal development, development of knowledge, communicationskills, feeling of fellowship, working environment and the patientinteraction. The conclusion of the evidens grading (A-D), in the quantitative results, showed no evidens (D). The qualitative articles was graded (1-5) through the concepts Feasibility, Appropriatness, Meaningfulness and Effectiveness. The result from the qualitative evidens grading was positive. None of the articles scored less than 3. In reference to Appropriateness and Meaningfulness all the studies scored maximum. The result shows that clinical supervision has got several positive impacts on the working situation for nursing staff. / Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att i vetenskaplig litteratur utifrån vårdpersonals perspektiv undersöka vilken påverkan omvårdnadshandledning har för vårdpersonals arbetssituation. Goodman låg till grund för arbetsprocessen i examensarbetet. Metoden baserades på systematisk granskning och analys av tio vetenskapliga artiklar inspirerad av evidensbaserad metod. Resultatet delades in tematiskt efter påverkan på vårdpersonals yrkesutveckling, -personlig utveckling, -kunskap, -kommunikationsförmåga, -känsla av gemenskap, -arbetsmiljö och -patientkontakt. Vid evidensgraderingen utgick de kvantitativa artiklarna ifrån Willman & Stoltz och de kvalitativa artiklarna utgick från Pearsons FAME-skala. Slutsatsen av evidensgraderingen A-D, resulterade i ingen evidens (D) för de kvantitativa resultaten. De kvalitativa artiklarna graderades från 1-5 utifrån koncepten Genomförbarhet, Lämplighet, Mening och Effektivitet. Resultatet av den kvalitativa evidensgraderingen var positivt, ingen av studierna fick sämre poäng än 3. Avseende Lämplighet och Mening fick alla studier högst poäng. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visar att handledning av vårdpersonal ger positiv påverkan på vårdpersonals arbetssituation.

Bakgrund: Evidensbaserad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser samt ansvarsområde enligt den svenska lagstiftningen. Trots detta saknar sjuksköterskor rätt kunskap för att leva upp till det ansvaret vilket kan leda till ett ökat vårdlidande för patienterna.  Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad (EBO) inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Dataanalysen ledde fram till tre huvudkategorier; Bristande struktur i organisationen, Avsaknad av stöd och motivation samt Vikten av förhållningssätt. Slutsats: Resultatet visade att många sjuksköterskor hade bristande kunskaper om evidensbaserad omvårdnad (EBO) och ville få mer utbildning för att kunna använda detta. Det var även svårt att omvandla teori till praktik eftersom det saknades implementeringsstrategier och struktur för att införa ny kunskap. Många var positiva till att använda EBO i arbetet och de upplevde att det stärkte deras profession men de saknade stöd och motivation. Detta påverkade även arbetskulturen och många upplevde en avsaknad av en främjande EBO kultur. Gemensamt för sjuksköterskorna var att de ansåg att EBO bidrog till den bästa vården för patienterna