Bakgrund: Patienter med svårläkta bensår har komplexa vårdbehov och är en stor del av distriktssköterskans arbete och ställer krav på kunskap inom flera olika områden. Sårvården är resurskrävande och innebär ökade kostnader för hälsosjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta evidensbaserat med patienter med svårläkta bensår inom primärvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor på fyra olika vårdcentraler i Västra Götalandsregionen inom offentlig sektor. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna hade en positiv inställning till evidensbaserad vård samt ansåg sig vara självständiga i vårdandet av patienterna med svårläkta bensår. Organisatoriska hinder sågs i form av kunskapsbrist hos läkarna, tidbrist och otydliga rutiner samt svårigheter med kunskapsinhämtning. Evidensbaserad vårdkultur framkom i samverkan med patienten och kollegor inom samma profession. Slutsats: Distriktssköterskorna strävar efter att arbeta evidensbaserat samt stärka och utveckla professionen. Distriktssköterskan strävar även efter att ge en god och säker vård till patienterna och möta deras behov och önskemål. Organisationens bristande stöd påverkade distriktssköterskans möjligheter att utveckla och implementera evidensbaserad vård inom verksamheten

Bakgrund: Andelen äldre över 60 år ökar och förväntas öka ytterligare framöver. Kognitiv svikt är en av de vanligaste åkommorna samt ett hälsoproblem över hela världen. En viktig riskfaktor för kognitiv svikt är åldrande. Ett annat tillstånd hos äldre som lätt förbises är ortostatisk hypotension (OH). Det finns studier som påvisar samband mellan OH och kognitiv svikt, likväl studier som inte påvisar något samband, vilket gör att det råder delade meningar. Ytterligare kunskap behövs för att stärka det vetenskapliga underlaget till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete när det gäller patientutbildning och egenvårdsråd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ortostatisk hypotension har ett samband med kognitiv svikt hos yngre äldre för att bidra med vetenskapligt underlag till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Metod: Designen var en kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge. Urvalet inkluderade yngre äldre (60-78år). Variabler som kön, ålder, utbildning, blodtrycksvärden samt resultat på Mini-Mental State Examination (MMSE) valdes ut. Analysen gjordes i statistikprogrammet SPSS och började med deskriptiv statistik. För att se signifikant skillnad genomfördes Mann-Whitney U-test och Chi-2. Till sist utfördes en logistisk regression för att undersöka vad som påverkade den kognitiva förmågan mest. Resultat: Hos yngre äldre påvisades ingen statistisk signifikans när det gäller sambandet mellan OH och kognitiv svikt. Däremot sågs en tendens som pekade på att av de som har kognitiv svikt så var det fler som hade OH. 72-åringarna hade lägst medelvärde på MMSE. Kvinnor hade i högre utsträckning både kognitiv svikt och låg utbildning än män. Lågutbildning var en riskfaktor för kognitiv svikt. Det sågs en markant ökning av OH där 14% av 60-åringarna hade OH och 36,7% av 72-åringarna. Generellt hade män i högre utsträckning OH än kvinnor.  Slutsats: Inget samband påvisades mellan OH och kognitiv svikt, däremot sågs en visuellt synlig skillnad i alla grupper utom 60 år. Prevalensen av OH ökade efter 60 år. Låg utbildningsnivå var en riskfaktor för kognitiv svikt. Genom ökad kunskap kan distriktssköterskan ge egenvårdsråd och säker hälsovägledning till patienter och närstående för att främja hälsan hos äldre individer

Bakgrund: Patienter med svårläkta sår förväntas öka. Svårläkta sår medför långvarigt lidande för patienter. Evidensbaserad vård är viktigt för sårläkning. Distriktssköterskan möter ofta patienter med svårläkta sår på hälsocentral. Humanistic nursing theory beskriver olika delar av distriktssköterskans möte med patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med svårläkta sår på hälsocentral och undersöka hur de motsvarar definitionen av evidensbaserad vård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design. Material insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Innehållsanalys av materialet utfördes induktivt utifrån Graneheim och Lundman (2004) och deduktivt utifrån Elo och Kyngäs (2007). Socialstyrelsens definition av evidensbaserad vård användes som ramverk vid det deduktiva förhållningssättet. Resultat: Distriktssköterskans omvårdnadshandlingar var viktiga i vården av patienter med svårläkta sår. Kunskap och utbildning hade betydelse för sårvården. Det svårläkta såret beskrevs som mer än bara ett sår som påverkas av många olika faktorer. Svårläkta sår beskrevs orsaka lidande hos patienter och evidensbaserad vård ansågs vara viktigt för att främja sårläkning. Diskussion: Begreppsförklaringen av evidensbaserad vård och flera källor visade på likheter med studiens resultat att evidensbaserad vård var viktigt i vården av patienter med svårläkta sår. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenheter föll inom ramen för de delar som Socialstyrelsens begreppsförklaring av evidensbaserad vård innefattar. Resultatet visade på likheter med det beskrivna vårdförloppet för svårläkta sår. Förslag på framtida forskning var att undersöka om implementering av nationella vårdförlopp för svårläkta sår kan bidra till att tydliggöra den komplexitet som finns inom begreppsförklaringen evidensbaserad vård. / <p>2023-05-31</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap. / Background: Diabetes is a common disease and can be prevented by a healthy lifestyle. It is the district nurse's responsibility to inform and motivate patients in a health promotion and preventive manner. The district Nurse's role is to critically review evidence-based research to achieve a safe quality care. Purpose: The district Nurse's experiences of motivating patients with diabetes type 2 to healthier lifestyles by evidence-based care. Method: A qualitative approach was used. Interviews were conducted with seven district Nurses. The material was analyzed according to Graneheim and Lundmans content analysis. Results: The approach of the district nurses must be based on the patient's situation and personalize information. Support from the district nurse shall the patient be able to dedicate time and effort to implement these changes. The informants in this study illustrate the importance of informing the patient of diabetes and which complications that may arise. To achieve a patient safe care of high quality the district nurses deemed that an evidence-based knowledge was a prerequisite. Conclusion: To motivate patients to change their lifestyle, the district nurse must pass diabetes information and teach the patient how these lifestyle changes affect the health. The information must be based on evidence-based knowledge.

<p>Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.</p><p>Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.</p><p>Jag har sökt svar på följande frågeställningar:</p><p>• Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?</p><p>• Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?</p><p>Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.</p><p>Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling.</p> / <p>A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations.</p><p>The following issues have been looked into:</p><p>• Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession?</p><p>• How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge?</p><p>This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed.</p><p>The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the</p><p>system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.</p>

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Jag har sökt svar på följande frågeställningar: • Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession? • Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet? Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter. Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling. / A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations. The following issues have been looked into: • Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession? • How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge? This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed. The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp. Dokumenten visade en stor variation gällande innehåll och utförande. För att säkerställa en trygg och säker vård av god kvalitet krävs evidensbaserad kunskap, en kunskap som kontinuerligt skall uppdateras och förnyas. Något som sjukhusen enligt lagstiftning har skyldighet att göra. / The purpose of this study was to describe guidelines/ PM regarding pain assessment and treatment that is available in various emergency rooms and hospitals. Pain is one of the most common reasons for seeking medical care in Sweden, therefore medical expertise is required and also access to guidelines/ PM that supports the care provided. A request was sent by email to the hospitals requesting access to their guidelines/ PM. The contents of the documents were analyzed using seven categories which describe its context. Definition of pain, Assessment / Measurement of pain, Treatment, Goals, Evaluation / Documentation, Pain and Other Outlets. The category other outlets include amongst others the lack of reference to the management guidelines / PM. The results showed that the documents varied greatly with respects to content and design. To ensure safe and high quality care, evidence-based knowledge is required, knowledge that is constantly updated and renewed. This is something which Swedish hospitals have a legal obligation to perform.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund:Preoperativ helkroppstvätt syftar till att förhindra postoperativa infektioner.Forskningen kan idag inte uttala sig om att klorhexidintvål är ett bättre alternativ än vanlig tvål att använda vid den preoperativa helkroppstvätten för att förhindra uppkomsten av postoperativa infektioner. Det ställs krav på att vården ska bedrivas evidensbaserat för att kunna ge en säker vård till patienterna. För att den evidensbaserade vården ska kunna implementeras kliniskt krävs väl utformade riktlinjer. Riktlinjerna kan ge stöd och klara direktiv för vårdandet av patienten. Syfte:Att systematiskt bedöma och jämföra kvaliteten i kliniska riktlinjer som innefattar preoperativ helkroppstvätt utifrån AGREE II.  Metod:En empirisk studie med kvantitativ forskningsansats av icke-experimentell design. Urvalet utgjordes av en region i Mellansverige där 46 riktlinjer inkluderades som beskrev den preoperativa helkroppstvätten. Bedömningen av kvaliteteten i riktlinjerna genomfördes med hjälp av AGREE II och en jämförelse mellan de fyra olika verksamhetsområdena utfördes med analytisk statistik i form av Kruskal-Wallis test.  Resultat: Huvudfynden i studien visar på att det inte fanns någon tydlig information och syfte i riktlinjerna om preoperativ helkroppstvätt samt att det varierade avseende vilket medel som används till duschen. Det fanns en tydlig brist i vad informationen i riktlinjerna baserades på.  Slutsats: Det påvisas tydligt att det som stod i riktlinjerna inte var grundade i evidens. Sverige bör på nationell nivå ta ställning till hur den preoperativa helkroppstvätten ska utföras. Vidare bör forskning bedrivas om preoperativ helkroppstvätt är en del av det preventiva arbetet mot postoperativa infektioner. / Abstract Background: Preoperative bodywash aims to prevent surgical site infections. However, there is no evidence supporting that chlorhexidine soap is a better alternative for preoperative bodywash than plain soap in the prevention of surgical site infections. The requirement is that the care must be conducted evidence-based in order to provide a safe patient care. Well-designed guidelines are required so that the evidence-based care can be implemented clinically.  Aim:To systematically evaluate and compare the quality of clinical guidelines for preoperative bodywash using the AGREE II instrument. Method: A quantitative empirical study with non-experimental design. The sample was made of a province in Central Sweden. 46 guidelines describing the preoperative bodywash were included. Using the AGREE II instrument the assessment of the guidelines where obtained and presented with descriptive statistics. The comparison between the sections within the province was carried out by using the Kruskal-Wallis test.  Results: The main finding in the study shows that there was no clear scope and purpose in the guidelines on preoperative bodywash and it varied in terms of which agent was used for the shower. The development of the guidelines where inadequate in its rigour for development. Conclusion:The gap between what research concludes and what is performed still exists in the guidelines. A national board should take action to developing nationwide guidelines regarding preoperative bodywash. Further research should be conducted if preoperative bodywash is part of the prevention against surgical site infections.

Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous. Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence. A further purpose is to visit clinical practices to obtain data concerning how speech and language pathologists work with persons with aphasia. Method: Systematic search for literature was executed in seven medical databases. Articles that met certain criteria were graded regarding evidence. The authors additionally made visits to speech and language pathologists at a hospital Svealand, Sweden, for observation and interviewing of speech and language pathologists. Results and conclusions: The level of evidence for interventions varies. No intervention is investigated in more than three included studies and the number of participants is often small. Recommendations for clinical work can be given based on evidence from the included studies. The one intervention that was being studied by the most studies is CIAT/CILT. Interventions targeting expressive language, in particular word retrieval, have the strongest support in evidence. / Bakgrund: Språkstörningen afasi drabbar 12 000 personer årligen i Sverige. Afasi är en förvärvad språkstörning och orsakas av en skada i hjärnan, vanligaste orsaken är stroke.  Enligt ett verktyg för att beskriva och bedöma afasi, A-FROM (Kagan et al. 2008), kan man se till fyra aspekter av afasin: afasisvårigheter, delaktighet i vardagliga situationer, språklig och kommunikativ omgivning samt personliga faktorer. Inom varje domän kan flera olika typer av logopedisk intervention och behandling genomföras. Vetenskaplig evidens stödjer effekt av logopedisk intervention men diskussion pågår då resultaten inte är entydiga. Forskning på området är inte heller entydig kring vilken typ av intervention som har mest evidens att ge effekt. Syfte: Studiens huvudsyfte är att genom granskning av de senaste årens forskning besvara vilka logopediska afasiinterventioner som stöds av evidens. Ett ytterligare syfte är att göra besök i klinisk verksamhet för att inhämta data kring hur logopeder arbetar med personer med afasi. Metod: Systematiska litteratursökningar genomfördes i sju medicinska databaser. Artiklar som uppfyllde uppsatta inklusionskriterier evidensgraderades. Vidare besöktes ett sjukhus i Svealand för auskultation på och intervjuer med legitimerade logopeder. Resultat och slutsats: Studien visade på att afasiinterventioner har varierande grad av evidens. Varje typ av intervention behandlades av endast en eller ett fåtal inkluderade artiklar som ofta hade få försöksdeltagare. Förslag på rekommendationer för kliniskt arbete kan utfärdas utifrån inkluderade studier och deras evidensgrad. Den enskilda interventionen som studerats av flest inkluderade studier (tre studier) är CIAT/CILT. Starkast stöd i evidens har träning av expressiva förmågor, främst ordmobilisering.