Exploring the relationship between prejudice and ethical decision-making within individuals that wish to pursue a career in the field of criminal justice has the potential to yield valuable insights on the ways that moral decisions may be impacted by extraneous factors. The objective of this thesis was to explore this relationship by means of quasi-experimental design and through examining 30 potential criminal justice candidates. Results suggested that significant associations between explicit racial attitudes and ethical decision-making are largely context-specific. Conversely, there was no significant relationship found between implicit racial attitudes and decision-making. In conducting this study, a better understanding of the role that explicit factors contribute within the decision-making process was revealed and a gap within the literature was identified. Also worthy of note, this study was the first known research inquiry into the relationship between both implicit and explicit attitudes and ethical decision-making within a Canadian criminological setting.

This thesis investigated possible effects of explicit and implicit focus on form (FonF) instruction on the acquisition of Spanish future of probability (SFP) by Anglophone and Francophone students at a Canadian bilingual university. We also analyzed a possible L1 transfer from French to L2 Spanish in the acquisition of SFP, due to the typological similarity of this linguistic feature in the two languages. Twenty seven B1/B2 Spanish level students including L1 English and L1 French learners of L2 Spanish were divided into three groups according to the instruction type: explicit focus on form instruction group, implicit focus on form instruction group and control group, which received no additional instruction. All the participants were tested before the lesson (pretest), immediately after (posttest) and four weeks later (delayed posttest). The battery of tests included Untimed Grammaticality Judgment (UGJT), Written Production (WPT) and Oral Production (OPT) tasks. They aimed to test our four hypotheses which focused on both short-term and long-term effects of the two types of instruction on grammaticality judgment, written and oral production of SFP, respectively. The results demonstrated a positive effect of explicit and implicit FonF instruction on grammaticality judgment, oral and written production of SFP compared to the control group. In particular, both instructional groups distinguished grammatical and ungrammatical uses of SFP with state and activity verbs immediately after the treatment. After four weeks, both groups retained the acquired knowledge equally well. In the implicit FonF group we found an advantage of the L1 French over the L1 English students, possibly due to the similarity of the future tense morphology in Spanish and French, as well as the fact that French uses future morphology for present time probability, although in very limited contexts (a subset of state verbs). The results of the WPT suggest an advantage of the explicit FonF group in both immediate and long-term results and showed no difference between the L1s in either of the instructional groups. We also noticed an overgeneralization of the use of SFP with telic verbs in both instructional groups after the treatment, which is considered ungrammatical. Therefore, our participants did not distinguish the written use of telic and atelic verbs in epistemic conditions after the two types of treatment provided. The OPT results demonstrated that similarly to the previous two tasks both experimental groups performed better than the Control group. However, there was no significant difference between the two instructional groups. L1 had no significant effect on the oral production of SFP either. Similarly to the WPT, we found an overgeneralization of the use of SFP in telic verb conditions. Overall, Anglophone and Francophone students appear to have similar opportunities for successful acquisition of SFP and both explicit and implicit FonF instruction, activities and feedback may lead to positive results in the acquisition of SFP. To conclude this thesis, we discuss some challenges of this study and possible directions of future research.

The Process Dissociation Procedure (PDP) and Verbal Report Framework (VRF) have demonstrated that both explicit (Explicit Adaptation, EA) and implicit processes (Implicit Adaptation, IA) contribute to visuomotor adaptation. However, the definition of EA is inconsistent across the two paradigms, such that the PDP refers to EA as reflecting one’s knowledge regarding how they have to reach in the novel visuomotor environment, while the VRF refers to EA as reflecting pre-planned aiming strategies. The objective of the current experiment was to compare EA as assessed via the PDP and VRF and hence provide insight into if they are assessing similar explicit processes. Sixty-one participants were evenly divided into three groups (PDP, VRF and VRF-No Cursor) and trained to reach in a virtual environment with an aligned cursor (1 block of 45 trials) and then a cursor rotated 40° clockwise (CW) relative to hand motion (3 blocks of 45 trials). EA and IA were assessed immediately following each block of rotated reach training trials, and again 5-minutes later. In the assessment trials, the PDP group reached while using any learned strategy (EA+IA), or while not engaging in a strategy (IA) and the VRF group reported their planned aiming direction by picking a number from an array of numbers surrounding the target (EA), before reaching to the target (EA+IA) with visual feedback. The VRF-No Cursor group completed the same assessment trials as the VRF group, but no visual feedback was presented during assessment of EA and IA. Following this, participants completed a post-experiment questionnaire and a drawing task to assess their awareness of the visuomotor rotation and changes in their reaches respectively. We found that all groups adapted their reaches to the 40° CW cursor rotation. As well, averaged across participants, the magnitude and retention of EA and IA were similar between the PDP and VRF groups. However, the magnitude of EA established via the VRF was not related to participants’ post-experiment awareness of the visuomotor distortion and how they had changed their reaches, as observed in the PDP and VRF No-Cursor groups. Together, these results indicate that, while the PDP and VRF suggest similar contributions of EA and IA to visuomotor adaptation, the methods of assessment engage different explicit processes. EA assessed within the VRF does not reflect one’s awareness of the visuomotor distortion at the end of the experiment or how they changed their reaches.

Learning environment has been proposed to be a cause of age of acquisition effects in second language acquisition. Explicit learning in adults is linked to fast initial gains but poorer ultimate attainment whereas implicit learning in children requires more input but leads to greater proficiency in the long run. The current study used ERP measures to determine if explicit learning of a phonotactic pattern interferes with implicit learning of that same pattern in adults. Listeners were told to figure out the pattern of consonants that can go together in a word by listening to 16 CVCV nonsense words in which the two consonants all matched in voicing or never matched in voicing. Listeners rated novel items that fit the pattern presented in training as far more likely to fit the rule than novel items that violated that pattern, indicating that they did indeed learn the pattern. For participants who heard the voicing-mismatch language, novel items that violated the pattern elicited a larger negativity 200-400 ms after onset compared to novel items that fit the pattern. This effect was entirely distinct from what was previously observed under implicit learning conditions. Further, three patterns of data suggest that difficult explicit learning of a phonotactic pattern decreased language learning. First, differences in N400 amplitude across training blocks were reduced compared to what was observed with implicit learning. Differences in N400 amplitude in response to trained and novel items were limited to the more easily learned matched-voicing language. Second, the ERP index of implicit phonotactic learning, a larger Late Positive Component (LPC) in response to novel items that violate compared to fit the pattern, was absent under explicit learning conditions. Third, and supporting the idea that an absence of an LPC effect indicates an absence of implicit learning, the only hint of an LPC-like effect was evident for the more easily learned matched-voicing pattern. These patterns of data suggest that, at least for patterns that native speakers have exclusively implicit knowledge of, challenging explicit learning can interfere with other aspects of language learning. Adults who approach second-language acquisition with class-room style explicit learning strategies may compromise implicit learning of complex patterns that are necessary for higher levels of ultimate proficiency.

Huvudsakliga syftet med studien är att beskriva hur medarbetare i konkurrensutsatta yrken uppfattar kunskapsdelning samt hur de vill att det ska ske på deras arbetsplats. För att ta reda på detta utfördes 7 intervjuer med informanter som levde upp till specifika kriterier för att försäkra relevanta svar och insikter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med ad hoc metoderna hitta mönster och teman, skapa kontraster och teoretiskt/begreppsligt för att redogöra innebörden i informanternas svar. För analys av material användes Ellströms handlingsteoretiska teori och Nonakas kognitiva teori om kunskapsdelning. Resultatet visar att medarbetare uppfattar kunskapsdelning som erfarenhetsutbyte och förmedling av information. Medarbetare uppfattar kunskapsdelning som något som sker både kollegor emellan och mellan medarbetare och kund. Medarbetare vill dela och ta emot meta-kogntiv och teoretisk kunskap genom fysiska träffar där reflektion, erfarenhetsutbyte och diskussion sker i det utvecklingsinriktade lärandet. De kunskaper som de huvudsakligen delar sker genom ett anpassningsinriktat lärande och är implicit, procedur- och teoretisk kunskap. Delningen sker huvudsakligen via samtal på telefon och genom fysiska träffar, men procedurkunskap och till viss del implicit kunskap delas även genom mejl och andra digitala medel. Kunskapsdelning börjar framför allt genom socialisering där implicit kunskap skapas och internaliseras. Viss kunskap som förmedlas är explicit och kan internaliseras genom egen reflektion eller gemensam diskussion. Resultatet visar även på att medarbetare i konkurrensutsatta yrken uppskattar och önskar mer tid till fysiska träffar där reflektion och diskussion kring tidigare erfarenheter och problem är på agendan. Medarbetare uppfattar kundmöten som en stor del i deras kunskapsdelning vilket verksamheter bör uppmärksamma och försöka förstå sig på för att möjliggöra utveckling. Genom kundmöten och observation skapar medarbetare egna säljknep och processer som de överlag inte delar med kollegor trots att de själva vill ta del av den typen av teoretisk kunskap. Trots den digitala utvecklingens fart finns en önskan och uppfattning av att möten och samtal med kollegor är mest givande och utvecklande, vilket är viktigt att poängtera och fokusera på för verksamheter som vill vara i framkant gällande kunskapsdelning.

Den deklarativa kunskapen att automatisera additions- och subtraktionstabellerna bygger på att man tagit till sig både konceptuella och procedurella kunskaper. Detta sker genom inlärning kring taluppfattning och grundläggande begrepp samt genom att befästa strategier och procedurer för hur tal kan räknas ut. Om eleven automatiserat additions- och subtraktions-tabellerna kan fokus läggas på problemlösning i stället för att lägga kraft på själva uträkningen. Denna studie genomfördes som en interventionsstudie där 8 elever ingick i en experimentgrupp som fick intensivundervisning 4 dagar i veckan, kring additions- och subtraktionstabellerna 0–20, under en 4 veckors period. Forskning visar att elever med svårigheter i matematik lättare tar till sig matematiska kunskaper genom explicita instruktioner och arbetsgången CRA, därför planerades lektionerna för studien efter dessa premisser. Resultatet visar att eleverna utvecklat sina deklarativa kunskaper inom addition och subtraktion 0–20. Resultatet på de procedurella kunskaperna i för- och eftertest AG3 visar även att experimentgruppen har en signifikant utveckling över tid mot vad jämförelsegruppen har. Slutsatsen som dras är att en intensivundervisning som utgår från explicita instruktioner genom arbetsgången CRA och som ligger på rätt nivå för eleven kan ge positiva resultat redan efter 4 veckor.

Safety is an important aspect when designing bridges and roads. One aspect among others to consider is the road restraint systems. The focus of this study was centered to safety barriers which are the vehicle parapets/guardrails. The parapet must meet certain requirements specified in European Standard in order to obtain a CE-marking, indicating the acceptance of use. Full-scale test must be performed for a proposed parapet to evaluate the performance. Often several full-scale tests are performed in order to achieve CE-marking, making it an expensive process. The primary objective of this master thesis was to investigate if Abaqus/Explicit could be used as the finite element software for simulation of crashes. Secondary objective was to investigate how well a performed full-scale crash could be simulated in Abaqus/Explicit. A full-scale test was conducted and the parapet installation and vehicle used was modeled. Same conditions as in the full-scale were used in the simulation. The results indicated that it is possible to simulate the full-scale crash using Abaqus/Explicit. However, the behavior of the full-scale test was not completely captured. The maximum dynamic and permanent horizontal deflection of the tabular thrie beam in the full-scale test was 582 mm and 515 mm, corresponding value from the simulation was 703 mm and 643 mm. The conclusion from the results is that Abaqus/Explicit is a suitable finite element software for simulating crashes. The differences between the full-scale test and the simulations in this master thesis were due to the simplifications and assumptions used when modeling the parapet, bridge deck and the vehicle. The overall global behavior of the full-scale test was not captured, however the simulation results were not far from the full-scale test even though rough simplifications and assumptions were used in the modeling. We believe that with more care to details in modeling, it should be possible to have better convergence between simulation and the full-scale test.

Denna studie syftade till att undersöka hur några matematiklärare på högstadiet beskrev sin kunskap om begreppet språklig sårbarhet och hur detta i sin tur speglade den undervisning dessa lärare erbjöd elever i språklig sårbarhet. Den metod som användes för att undersöka detta var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 13 matematiklärare på högstadiet intervjuades. Vid urvalet av informanter togs hänsyn till i vilken kontext de arbetade för att få en spridning gällande variation av upptagningsområden. Tidigare forskning påvisade att många elever går ut den svenska grundskolan utan godkända betyg i matematik samt att flera av dessa elever befunnit sig i någon form av språklig sårbarhet. Forskare hävdade också att den undervisning som erbjuds dagens matematikelever inte alltid tillhandahåller adekvat explicit undervisning i det matematiska språket för eleverna. Resultatet av denna studie visade att lärarna inte kände till begreppet språklig sårbarhet och gjorde därför sina egna tolkningar av begreppet. I studien framgick att den kontext lärarna befann sig i påverkade vilka elever de placerade in i begreppet språklig sårbarhet samt att de såg på begreppet i ett kategoriskt perspektiv. Lärarna beskrev en undervisning för eleverna där det sociokulturella lärandet stod i centrum samt vikten av att bygga goda relationer till eleverna för ett gott lärande. De beskrev dock att de inte besitter tillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta språkutvecklande i undervisningen.

Idag existerar spridda och motstridiga uppfattningar om grammatik ska inkluderas eller exkluderas ur den tidiga engelskundervisningen, däremot är det brist på forskning som undersöker detta i relation till elever i lågstadieåldern. Ur detta forskningsgap uppkom idén till studien. Studiens syfte var att undersöka grammatikens roll i engelskundervisningen i årskurserna 1-3. Det gjordes genom att undersöka vilka uppfattningar om finns hos lågstadielärare om grammatik i den tidiga engelskundervisningen och hur de arbetar med grammatik på lågstadiet, om de gör det. För att samla in empiri kombinerades en enkätundersökning med uppföljande intervjuer. Tjugoåtta lågstadielärare svarade på enkäten och tre av dem deltog i uppföljande intervjuer. I resultatet uppkom uppfattningar som både speglade att grammatik ska inkluderas- och exkluderas ur engelskundervisningen i årskurserna 1-3 varav majoriteten av lärarna ansåg att grammatik ska uppmärksammas vid vissa tillfällen. Undersökningen visade även att alla lärare, på olika sätt, uppmärksammande- eller undervisade grammatik i den tidiga engelskundervisningen. Studiens huvudsakliga slutsats är att en implicit grammatikundervisning dominerar i lågstadiets engelskundervisning.

Syftet med denna forskningsstudie är att analysera samt synliggöra lärares arbete med faktatexter i årskurs 1–3. Frågorna som studien ska besvara är: Hur arbetar lärare med faktatexter? och På vilka sätt är lärarnas arbete med faktatexter språk-och kunskapsutvecklande? I studien har vi använt oss av Hajer & Meestringas (2014) teoretiska modell om språk och kunskapsutvecklande undervisning. Vi har utgått från tre av teorins centrala begrepp när vi analyserat våra intervjuer och observationer: kontext, interaktion och stöttning. För att samla in material för undersökningen har vi valt ut två forskningsmetoder av kvalitativ karaktär, intervjuer och observationer. Vi har besökt fyra klasser (3st åk 3 och 1st åk 2) på tre olika skolor i tre olika kommuner i södra Skåne. Observationerna visade att lektionerna till största del bestod av interaktion mellan lärare och elev samt elev och elev. Lektionerna som vi observerade var även berikade av stöttning. Vi fick bland annat ta del av läraren sätt att introducera eleverna i att göra en tankekarta (bilaga 3). Vid ett annat tillfälle fick vi se hur läraren gick tillväga när eleverna skulle fylla i en sexfältare (bilaga 2). När vi jämförde lärarna med varandra kunde vi dra slutsatsen att tre av lärarna arbetade med faktatexter på liknande sätt medan en av lärarna särskilde sig. En annan slutsats som vi kunde dra är hur viktigt arbetet med uppbyggnaden kring faktatexter är för att eleverna ska utveckla sitt skrivande. Tre av lärarna hävdade att de kunde se att elevernas texter blev längre och mer innehållsrika då eleverna fick en god grund att stå på.