Svenska Akademien är en ledande aktör inom det svenska språket och litteraturen och kan därför sägas vara ett slags måttstock för ”den svenska lärda”. I och med att det i denna uppsats studeras vilka egenskaper hos en akademiledamot Akademien själv framställer som viktiga meriter kan det säga oss något om det intellektuella klimatet i det nutida Sverige. För att få en förståelse för vilka dessa idealegenskaper är måste Akademiens egna offentliga kanal betraktas – Akademiens hemsida. Genom att induktivt betrakta vilka persontopiker som förekommer i presentationerna är det en metod för att få en förståelse om hur Akademien framställer sig själv och hur pass väl det lever upp till idealet av en ’lärd’. De kriterier som legat till grund för att konstruera persontopikerna är att det är ett argument för personens lämplighet i Akademien: ledamotens individuella egenskaper och tidigare erfarenheter. Resultatet av lärdhetens alla persontopiker i ledamotspresentationer är: framstående yrkesverksamhet, ärebetygelser, utbildning, den mångfasetterade lärda, ovanlighet, relationer och kön. I uppsatsen följer hur dessa är fördelade utifrån kön och yrkesgrupp och i vilken frekvens de förekommer. Resultatet av huruvida Akademien förhåller sig till lärdhetsidealet speglar hur Akademien vill se sig själv som någonting mer än en ’lärd’ och förgäves strävar efter att vara ’intellektuell’. En distinktion mellan ’lärd’ och ’intellektuell’ går det att läsa om i uppsatsen och hur det faktum att ledamöterna är en del av ett instiutionellt samfund gör dem till ”de lärdas elit”.

Den större vattensalamandern är den största salamandern i Skandinavien. I södra Sverige är den knuten till det gamla kulturlandskapet med lövskogar, öppna ytor och små dammar som den kan leka i. Idag har detta landskapet krympt och den större vattensalamandern hotas av bland annat habitatförstörelse och igenväxning. På Näsby fält utanför Kristianstad, där man redan 1972 kunde konstatera att arten fanns, gjordes 2003 en inventering av större vattensalamander. Våren 2014 gjordes en återinventering för att ta reda på hur populationenser ut idag. Resultatet visade en negativ trend som kan bero på att vattennivån under de senaste åren har sjunkit i vissa av dammarna. Under inventeringen fångades totalt 47 större vattensalamandrar. För att ta reda på när och hur de inventerade dammarna har bildats studerades kartor och annat källmaterial för att se hur området förändrats sedan 1800-talet. De flesta dammarna är grävda av människor för olika sorters bruk under en period som sträcker sig ända tillbaks till 1700-talet.

Denna studie ämnar undersöka hur Arbetets museum är som arbetsplats och plats. För att nå studiens syfte besvaras först frågan vad en arbetsplats är innan den specifika platsen, Arbetets museum diskuteras och sätts in i en bredare platskontext. Slutsatsen av denna undersökning är att en arbetsplats är relativ svår att förklara men att den fysiska platsen betonas och även rörelsen till och från arbetet. Den teknologiska utvecklingen har lett till mer platslösa och mindre tidsbundna arbetsplatser men att den fysiska platsen och rummet fortfarande är att föredra. Arbetets museum som arbetsplats är enbart positiv men det är lätt att hamna i en bubbla och reproducera normer och beteenden. Slutligen har den omkringliggande platsen stor betydelse då platser ändras i samband med samhällsförändringar vilket påverkar Arbetets museum som plats och arbetsplats. / This study aims to research how the Museum of work is as a place of work and place. To reach the studie's purpose the question of what a place of work is will be answered before the specific place, the Museum of work is discussed and put in a broader place context. The conclusion of this study is that a working place is relatively hard to explain but the physical place is emphasized and also the movement to and from work. The technological development has led to a more placeless and less time bound place of work but the physical place and the room are still prefered. The Museum of Work as a place of work is only positive but its easy to end up in a bubble and reproduce norms and behaviors. Finally he surrounding envoronment has a big impact on The Museum of Work as place and place of work since it changes alongside the society.

No description available.

The aim of this master thesis is to examine how female identity is formed in two novels and two short stories from the 1880’s. As a framework we rely on the method outlined by Pierre Bourdieu when he approaches the cultural and social worlds through the concept of fields. To understand the female position during that time we use Michel Foucault’s work about the history of sex, Thomas Laqueur’s theories about the rise of sexes and Karin Johannisson’s study about the exploration of the dark continent (i.e. women) during the 19th century. The concept of gender and identity is based on theories by Judith Butler and Ervin Goffman who describes them as processes rather than entities “doings” rather than “beings”. Our main question is to find out how female identities are formed in four literary works from the 1880’s. To approach our material we use ideal analysis and ideal types developed on the basis of Efrat Tseëlon’s studies about five paradoxes that circumscribe the concept “woman” through history. The objects of investigation are the novels Fru Marianne and Berta Funcke and the short stories Ur mörkret and Pyrrhussegrar written by Victoria Benedictsson and Mathilda Malling. Our conclusions reveals that the female identities in the works observed by us is formed under strong impact of several paradoxes that surrounds the conception of “woman” and we can see the protagonists struggle against those conceptions trying to find a possible way of existence. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to describe by a gender approach what ideas and values are expressed in the novel One Night at Bullar Lake and how they do coincide to a tendency. We also want to discuss authority and class divisions and how these can be connected to the novel and the author. Our final question is to examine in what way the voice of the female author is represented in the novel. To approach our material we use Yvonne Hirdman’s theories about the construction of sexes and Susan Sniader Lanser’s work about voices of female authors, as well as Horace Engdahl’s studies about the silent voice in literature. We also use Pierre Bourdieu’s theories regarding the discussion about class divisions and authority. The method used for analysing the novel is a descriptive idea analysis where we have developed two ideal types on the basis of Åsa Arping’s research concerning the female situation around the 1840`s. The result of the study shows a novel with several meanings. Apart from the religious theme about the revivalist movement which the novel is based on, appear questions concerning the self-fulfilment and independence of women. The novel can be seen as an example of how female authors could find a way to express themselves in a literary world dominated by men.

Introduktion: Dagligen utförs operationer av extremiteter som opereras i blodtomt fält vilket ger ett optimalt synfält i operationsområdet men innebär risker för patienten som kan leda till skador. Riksföreningen för operationssjukvårds riktlinjer om åtgärder vid anläggande av blodtomt fält syftar till att säkerställa en god och säker vård för patienten och riktlinjerna finns för operationsteamet att tillgå. Syfte: Syftet var att undersöka operationsteamets följsamhet till de riktlinjer som Riksföreningen för operationssjukvård tagit fram i samband med anläggande av blodtomt fält. Metod: En kvantitativ icke experimentell, strukturerad observationsstudie utfördes. 52 observationer genomfördes på två sjukhus. Inhämtad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Följsamheten till riktlinjer för anläggande av blodtomt fält har visat en variation från 0 till 100 procent avseende de 18 variablerna. Hälften av variablerna visade en följsamhet på över 70 procent. Tre variabler uppvisade en statistisk signifikant skillnad mellan sjukhusen vilka var Manschettstorlek efter form och omfång, Extremiteten töms på blod med elastisk linda eller högläge >30 sek samt Dubbel elastisk skrynkelfri strumpa anpassad till extremitet. Likaså sågs en skillnad mellan grupp 1 och 2 vad gäller användandet av Dubbel elastisk skrynkelfri strumpa anpassad till extremitet. Konklusion: Då följsamheten till riktlinjer för anläggande av blodtomt fält visat sig variera mellan teamen finns ett behov av att öka kunskapen om riktlinjerna hos operationsteamen för att bidra till en säker och god vård för patienten. / Introduction: Daily surgery of extremities are performed in a blood-stained field, which provide an optimal field of view in the operation area but poses a risk that may lead to injury of the patient. The Swedish Operating Room Nurses Association guidelines on measures for the construction of blood-stained fields aim to ensure good and safe care for the patient and the guidelines are available for the team. Aim: The aim was to investigate the surgical team´s adherence with the guidelines developed by the Swedish Operating Room Nurses Association for the construction of bloodless surgical field. Method: A quantitative, non-experimental, structured observation study was performed. 52 observations at two hospitals were performed. The statistical analyses were performed with the SPSS statistic software package. Result: The adherence with guidelines for the construction of blood-stained field has shown a variation of 0 to 100 percent for the 18 variables. Half of the variables showed an adherence of over 70 percent. Three variables had a statistically significant difference between the hospitals which were Cuff size by shape and range, Limb is emptied on blood with an elastic padding or by high position > 30 sec as well as Double elastic wrinkle-free padding suited to the limb. Similary, there was a difference between the teams regarding the use of double elastic wrinkle-free padding suited to the limb. Conclusion: As the adherence with guidelines for the construction of blood-stained fields has been shown to vary between the teams, there is a need to increase knowledge about the guidelines for the operating team to contribute to safe and good care for the patient.

<p>Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. Jag genomförde intervjuerna individuellt och i mindre grupper. De svar som framkom vid intervjuerna synliggjorde två huvudinriktningar bland de intervjuade lärarstudenterna med avseende på fostran, explicit fostran och implicit fostran. Några av de blivande fritidspedagogerna såg inledningsvis sin roll som fostrare som en del av explicit fostran, till exempel när regler utarbetas och när barnen behöver tillrättavisas då regler bryts. Den andra gruppen av lärarstudenter såg sin roll som fostrare på fritidshem som en del av implicit fostran. De såg att implicit fostran äger rum inom fritidsverksamheten vid alla tillfällen då inte explicit fostran förekommer. Resultatet visar fritidspedagogernas oerhört viktiga arbete som förebilder och fostrare för barn på fritidshem, i samarbete med barnens föräldrar. Min handledare, professor Inge Johansson, har varit ett gott stöd för min studie och gett mig många värdefulla synpunkter. Det är en stor förmån att ha en handledare som är en av de ledande forskarna inom fritidshemmens verksamhetsfält. Ett gott stöd har jag även haft av min familj, vilka läst och kommenterat mina texter. Nyckelord Fritidshem, fostran, social fostran, Bourdieu, fält, kapital, praktiskt sinne, habitus</p><p>This study focuses student teachers’ views on the role of leisure time pedagogues in educating children at leisure time centres. The French sociologist Bourdieu and his ideas of socialisation are the main theoretical basis for my study. Bourdieu talks about fields, capital, practical sense and habitus. In the study I also compare Bourdiues ideas with the ideas of other pedagogues, such as Dewey and Säljö, whose works are more concerned with sociocultural education. In order to clarify the idea of educating children at leisure time centres I made interviews with 10 student teachers who are studying to become leisure time pedagogues. I held the interviews in small groups or with one subject at a time. The interviews in the study imply that there are two main ways of educating children among the student teachers; the explicit way of education and the implicit way of education. Some of the prospective leisure time pedagogues initially notice their part in the explicit way of educating children, i.e. when the rules of the leisure time centre are made up and when those rules are broken and they have to reprove the children. The other student teachers recognize the educating of children at the leisure time centre when they look at implicit education. Those prospective leisure time pedagogues find that implicit education is what you continually do at the leisure time centre under the condition that no explicit education takes place. This way of educating children seems to characteristic of leisure time pedagogues who truly engage in their work and take a genuine interest in children. The results indicate that the leisure time pedagogues have an important work to do as trainers for young people. Keywords Leisure time centres, education, social education, Bourdieu, fields, capital, practical sense, habitus</p>

<p>Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap. Det som karaktäriserar gemenskap vare sig det handlar om klassgemenskap eller vänskapsgemenskap är att individerna i gruppen strävar efter att vara lika varandra på olika sätt som att ha lika intressen, mål, normer och värderingar. Detta reflekteras även när ungdomarna beskriver vänskap. Ungdomarna beskriver att deras val av kamrater görs utifrån intressen och personliga egenskaper vilket jag uppfattar som att individernas habitus bör överensstämma med varandras för att bli delaktig i gemenskapen. Detta återkommer också ungdomarna till när de talar om inkludering och exkludering. Gemensamma intressen, mål, normer och värderingar inkluderar individer in i gemenskapen och exkludering sker när individen inte uppfattas dela dessa med den övriga gruppen. Eftersom gemenskap uppstår via likheter blir den som inte liknar sig med de andra olik och riskera därmed att bli exkluderad från gemenskapen. Vidare anser ungdomarna att den enskilda individens delaktighet i klassen påverkas av de ungdomar som har en ledande position. För att inte bli bortglömd eller att hamna i bakgrunden anser ungdomarna att det är viktigt att våga visa sig och ta plats. Genom att uttrycka sina åsikter och att våga ta plats kan individen visa vem de är och synliggör för de andra sitt kapital och habitus och därmed avgörs det om individen har det som krävs för att bli inkluderad i gruppen.</p>