Föräldrar innehar en viktig roll i barnens idrottande. Samtidigt som omfattande idrottsforskning har kunnat påvisa vikten av föräldrastöd, har föräldrapress blivit ett allt mer omdebatterat ämne. Idrottsföräldrar, och i synnerhet ishockeyföräldrar, har under senare år porträtterats som problematiska. För att skapa en större förståelse för ishockeyföräldrar, ämnar följande studie belysa föräldraskapets betydelse inom svensk ungdomsishockey. Mer precist syftar studien till att undersöka hur föräldrar till elitsatsande pojkishockeyspelare ser på föräldrarollen jämte dess förutsättningar och konsekvenser för sönernas ishockeyspelande. Arbetet genomfördes i form av en intervjustudie, i vilken tio föräldrar hemmahörande i södra Sverige deltog. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilka pågick i 60–90 minuter.    Resultatet visar att föräldrarna har en stark, eller mycket stark, idrottshabitus. Föräldrarna har således en gedigen idrottslig bakgrund, vilken i stor utsträckning avspeglar sig i den aktiva livsstil som föräldrarna har idag. Flertalet familjer identifierar sig som ”ishockeyfamiljer” och föräldrarna ägnar i regel mellan 15–30 timmar i veckan åt sönernas ishockey. Vanligtvis prioriteras sällan, eller aldrig, sönernas ishockey bort och den gemensamma vardagen anpassas sålunda utefter sönernas ishockey. Rollen som ishockeyförälder tros vara oerhört betydelsefull och flertalet föräldrar uppger att det vore omöjligt för barnen att spela ishockey utan deras hjälp.

Ett socialt nätverk är något vi bär med oss hela livet och som växer med tiden längre in på livet. Syftet med vår studie är att undersöka immigranter från Syriens nätverk när de kommer till Sverige. För oss blir det viktigt att förstå hur nätverk också kan skilja sig åt beroende på olika faktorer. Jämförelserna i detta arbete kommer att centraliseras till kön och utbildningsbakgrund kopplat till den enskilde individens nätverk. För att få fram ett resultat till vår frågeställning valde vi att intervjua tre män och tre kvinnor som immigrerat till Sverige från Syrien där de alla har olika utbildningsbakgrunder. I vår undersökning ville vi lyfta informanternas historia och detta gjorde vi med hjälp av en SNA- analys tillsammans med den kvalitativa forskningsmetoden för att få fram ett resultat kring vad som skiljer sig i deras berättelse. Studiens resultat visar på att nätverken skiljer sig åt beroende på kön men knappt någonting beroende på deras utbildningsbakgrund. Kvinnorna i studien hade ett mycket begränsat nätverk där kontakterna endast bestod av nära familj, bekanta och vänner. Männen däremot hade ett mycket brett nätverk som bestod av bekanta, tidigare kollegor, familj, vänner osv. Detta resulterar till att männen troligtvis med hjälp av sina tidigare kontakter i Sverige lättare kan ta sig in i den svenska arbetsmarknaden än vad en kvinna kan. / A social network is something we carry with us throughout life and that grows with time.The purpose of our study is to examine immigrants from the Syrian network when theycome to Sweden. For us, it is further important to understand how networks can differdepending on different factors. The comparisons in this study will centralize around genderand educational background, in relation to the individual’s network. To get a result to ourresearch question, we chose to interview three men and three women who immigrated toSweden from Syria, with different educational backgrounds. In our research we wanted tobring forward the informant history, and we did this through a SNA-analysis together withthe qualitative research method we chose, to get a result on what differs in their stories. Theresults of the study show that the networks differ depending on gender, but there was barelyan effect depending on their educational background. The women in the study had a verylimited network where the majority of the contacts were close family members,acquaintances and friends. On the other hand, the men had a broader network that consistedof acquaintances, former colleagues, family, friends etc. This results in the men having aneasier time getting into the Swedish labour market, by using the help of their formercontacts, compared to women.

The aim of this study is to inquire into the thoughts of students of Swedish for Immi-grants suffering from PTSD as well as other psychosocial disorders and teachers of Swedish for immigrants relating to the importance of the relation of recognition to the creation of self-relation, which is defined by Honneth (2003) as ” the awareness or per-ception a person has of herself considering which abilities she has been dealt” (Honneth 2003:101).My research questions concern the thoughts and perceptions that teachers of SFI and students suffering from PTSD-related issues have concerning the core in and purpose of the SFI-education as well as what they perceive might facilitate and/or obstruct the de-velopment of a positive self-relation.The study is based on Axel Honneth’s theory of recognition and moral violation as well as Pierre Bourdieu’s theory of social fields.The content of the study is based on four interviews with students and seven with teachers which were conducted during the fall of 2016 as well as spring of 2017. The interviews were conducted using Bourdieu’s methodological guidelines for interviews – participating objectification – the purpose of which is to develop data that enables the position of the interviewee to be analyzed without the scholar engaging in objectifying distance.In order for an individual to develop a positive self-relation in which he or she recei-ves the opportunity to develop self confidence, self respect as well as solidarity, a relat-ion of recognition on three levels is required, which according to Honneth is fundamen-tal to individual self-realization. The findings of the study show that the students of SFI-suffering from PTSD-disorder request recognition on all three of said levels, in-cluding the emotional first level, defined by Honneth as care for others for the sake of him or her. The included teachers are neither aware of or prepared for this, but belive that recognition on the remaining two levels, the moral/judicial and the self-worth/social appreciation level respectively, occur during SFI-education. Further, the teachers argue that conflicts occur relating to the teacher's perceptions of the students as responsible adult individuals versus the demands that society have regarding the content of SFI-education together with the requirements of rapid progression and integration into the system put forth by the employment office and/or social services. Said conflict generates an experience of teachers as being impersonal, nonindependent and disrespectful amongst students.The teachers consider relating to and recognizing students in ages, educational degrees and social backgrounds virtually comparable to their own to be considerably easier than relating to students whose are not.

I samband med att städer idag förtätas skapas det nya platser i befintliga miljöer som både påverkar utformningen och planeringen av redan etablerade platser i städerna, och inte minst i Malmö Stad. Kandidatarbetet NYA PLATSER - En studie gjord på Skånes Universitetssjukhusområde om den nya platsen det etablerar i Malmö vill utifrån dessa nya platser undersöka hur plats är med och påverkar en redan befintlig och etablerad stadsmiljö och jämföra det tillsammans med de platsvisioner som skapats för den nya platsen. Studien undersöker plats i både rumslig och tidslig bemärkelse. Med hjälp av tre avgränsningar som jag valt att göra i centrala Malmö som undersöker deras förutsättningar och påverkan. De tre avgränsningarna som gjorts är sjukhusområdet, akutmottagningen och väntrummet på SUS, Södervärn. Det som gör platserna intressanta är placeringen i staden tillsammans med de aktiva rörelser och förändringar som idag sker på plats. / In related to the field the cities of today is growing increasingly, it creates new places that affect the design and planning of the already established sites in cities, and also in the City of Malmö. The bachelor thesis NEW SITES - A study at Skånes University Hospital area and the new location it establishes at Malmo is based on the new sites in cities to examine how they affect an already existing and established urban environment and compare it to the visions created for the new location. The study examines site, in both the spatial and the temporal sense of the word. With the help of three boundaries that are made in the centre of Malmö, the study examines their conditions and impacts. The three boundaries that have been made are the hospital grounds, emergency department and the waiting rooms at SUS, Södervärn. What makes this places interesting is the location in the city along with the active movements and changes that are currently in this place.

Journalistyrket präglas av en osäker framtid och hård konkurrens. I en värld som är i ständig förändring undkommer inte journalistiken tekniska innovationer, demokratiska, globala och ekonomiska omständigheter. Hur man ska vara som journalist beskrivs ofta med ord som -snabb, anpassningsbar och tekniskt kunnig. Utöver dessa färdigheter, har vi i denna studie intresserat oss för vilka sociala förmågor som journalisterna själva upplever som viktiga för att ta sig fram i branschen. Denna uppsats ämnar nå en djupare förståelse för vilka kapital som anses värdefulla i kampen om att få, ta, och behålla sin plats i den svenska journalistkåren. Är det samma villkor för alla, eller använder man sig av olika kapital beroende på om man är fast anställd, har en frilansande position eller tillhör den yngre eller äldre generationen?Med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori har vi undersökt och identifierat socialt, ekonomiskt och symboliskt kapital (genom professionellt och kulturelltkapital), på tolv personporträtt ur facktidningen Journalisten. Resultatet i den kvalitativa innehållsanalys vi genomfört visar att det symboliska kapitalet är av stor vikt för journalister, medan det ekonomiska kapitalet inte verkar lika betydelsefullt och visade sig snarare i sin avsaknad.

Tidigare forskning och teorier om klass gör gällande att klassmobilitet är en förhållandevis trögrörlig process, där uppväxtklassen fortsatt har en prägel på såväl klassidentiteten som de kapitaltillgångar individen kan förvärva och reproducera till nästkommande generation. Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det finns gemensamma mönster gällande reflektioner och förhållningssätt kring klassidentitet och klassarv hos mödrar som genomgått en klassresa. Studien har utgått från tidigare forskning inom området, samt Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att analysera mödrarnas förhållningssätt och reflektioner kring den egna klassen och klassarvet till barnen. Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning och teorier. Merparten av mödrarna identifierar sig med medelklassen och ingen av mödrarna identifierar sig längre som arbetarklass. Däremot visar resultatet att samtliga mödrar fortsatt präglas eller känner en förankring till arbetarklassbakgrunden. Vidare visar resultatet att kvinnorna reproducerar såväl ett arbetarklassarv som ett medelklassarv till sina barn. Genom klassresan har de främst förvärvat ett kulturellt kapital som de kunnat reproducera vidare till nästa generation. Studien kan bidra med ett nyanserat komplement kring hur arbetarklassbakgrunden fortsatt har en inverkan på klassresenärers liv, trots social mobilitet.

Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre Ståhl.Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som läser på gymnasiet, gemensamt för dem är deras idrottsinriktning. Syftet är att undersöka och ta reda på vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att välja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del består av en kvalitativ intervju som ger svar på hur eleverna tänkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fält. Utöver detta har jag använt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och självsortering. Den stora drivkraften hos eleverna är att få syssla med sitt stora intresse, idrotten. Skolan de läser på ger dem stöd i detta genom att vika 600p i form av kurserna Specialidrott A, B, C där de får möjlighet att utvecklas inom idrotten. Elevernas mål med sina studier är att skaffa sig en bra utbildning att falla tillbaka på om de inte skulle lyckas med att försörja sig på sin idrott.

Skolverket konstaterar att man kan se en förbättring när det kommer till elevernas engagemang i skolarbetet, relationerna till lärarna och deras attityd när det kommer till undervisningen. Dock finns det fortfarande forskning som pekar på elever har förmågan att prestera ännu bättre i skolan än vad gör, och nöjer sig därmed ett lägre betyg trots att de har potential till att få ett högre betyg. Detta har väckt vårt intresse. Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på varför vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet. Vi valde att utgå ifrån en frågeställning som lyder “Vilka faktorer bidrar till att vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet?” Vi använde oss av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Det var fyra informanter som deltog i intervjuerna. Alla informanter är elever på ett gymnasium från en specifik skola i södra Sverige. Resultatet analyserades utifrån våra intervjusvar och två teorier, Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus och Hodkinson & Sparkes Careership theory som har vidareutvecklat Bourdieus teori. Vi kom fram till  att vårdnadshavarengagemang, kamratskap, utanförskap, lärande identitet, ändrat perspektiv på betyg och trygghet och miljö var faktorer som påverkade informanterna mest till att förbättra sina betyg i gymnasiet. Fortsättningsvis diskuterade vi förslag på hur man vidare kan forska och fördjupa sig inom detta ämne.

De senaste åren har mycket uppmärksamhet riktats mot att allt fler honungsbin dör varje år. Denna utbredda bidöd kan få stora konsekvenser då framställandet av en tredjedel av de livsmedel vi konsumerar är beroende av insektspollinatörer som bin. Detta är en studie om de människor som hjälper till att upprätthålla bibeståndet, nämligen hobbybiodlarna. Biodlingen har studerats genom deltagande observation, personintervjuer och fokusgruppsintervjuer med både etablerade biodlare och deltagare i en nybörjarkurs i biodling. Det insamlade materialet tolkas och analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält och habitus. Biodlarnas natursyn diskuteras även. Genom att hobbybiolingen behandlas som ett socialt fält visas hur individers habitus formas av fältets natursyn. Samtidigt formar individerna fältet. Biodlares närhet till naturen är det centrala i denna studie och för många av de i studien som just ska börja med biodling, handlar det lika mycket om att göra en miljögärning som att skaffa sig en hobby. / In recent years, much attention has been directed towards the increasing number of yearly deaths among honeybees. This widespread death of bees can be expected to have major consequences, seeing as the production of one-third of the foods we consume is dependent on insect pollinators like bees. This study focuses on the people who help maintain the honey bee population, hobby beekeepers in particular. The study investigates apiculture through participant observation, interviews and focus group interviews with both established beekeepers and participants in a beginner's course in beekeeping. The collected material is interpreted and analyzed using Bourdieu's theories of social fields and habitus. The beekeepers’ perception of nature is also discussed. By treating the apiculture as a social field it is clear that an individuals' habitus is shaped by the nature perception of the field. Simultaneously, the field is shaped by the individuals. The beekeepers’ closeness to nature is the focus of this study and for many of those in the study who is about to start beekeeping, it's as much about making an environmental act as it is getting a hobby.

I och med att båtar har med tiden blivit allt mer tystare både akustiskt och magnetiskt, är det av stort intresse att mäta den elektriska signaturen. Den elektriska signaturen uppstår fram för allt från den galvaniska effekten mellan båtens skrov och propeller och ger upphov till en potentialskillnad. Denna potentialskillnad propagerar i vattnet med en väldigt låg frekvens (0-3kHz). Med hjälp av specifika undervattensensorer kan dessa signaturer mätas för att detektera och lokalisera båtar. Varje sensor måste kalibreras i dess rätta omgivning (vatten) på grund av deras individuella geometri. För kalibreringen behövs ett känt homogent elektrostatiskt fält användas som referens. Examensarbetet avser att modellera den faktiska vattentanken som är tänkt som kalibreringsanläggning för sensorerna och simulera det elektrostatiska fältet som uppstår. Examensarbetet har ett ingående tillvägagångsätt för hur modellen och simuleringen implementeras i COMSOL Multiphysics® 5.5 som baseras på den finita elementmetoden (FEM). Ett teoretisk homogent elektriskt fält är svårt konstruera i verkligheten, därför är examensarbetet huvudsyfte att analysera homogeniteten för praktiska elektriska fält som finns i vattentanken. Olika konfigurationer av hur laddningsplattor fördelas simulerades och analyserades. Den väsentliga slutsatsen från simuleringarna är att homogeniteten på det elektriska fältet är bra så länge laddningsplattorna är symmetriska mot varandra men på en bekostnad av att fältstyrkan minskar. Examensarbete inkluderar även simuleringar hur undervattensensorn i sig själv påverkar det elektriska fältet som den skall kalibreras i, sensorn introducerar en störning. Slutligen finns det förslag för förbättring av arbete och förslag för ett fortsatt arbete. / With time, boats have become more quiet, both acoustic and magnetic. Therefore, it is of great interest tomeasure the electric signature. The electric signature is a low-frequency (0-3 kHz) electric field generatedby a potential difference that appears due to the galvanic effect between the boat's hull and propeller.With assistance from specific under-water sensors, these signatures can be measured to detect andlocalize boats. Due to the individual geometry of the sensors, each sensor must be calibrated in its rightenvironment (water). To perform this, a known homogeneous electrostatic field must be used forreference. This master Master-degree project purpose is to modulate a water tank, which is supposed to beused as a calibration facility for the sensors and simulate the electrostatic field that will evolve. Thisproject presents the approach for how the model and simulation will be implemented in COMSOLMultiphysics® 5.5, which is based on the finite element method. A theoretically homogeneous electricfield is difficult to build in reality, hence this project main objective is to analyse the homogeneity forpractical electric fields in the water tank. Different electric fields were analysed depending how the metalplates were distributed. The main conclusion from the simulations is that the homogeneity on theelectrical field is good enough to use for calibration purposes. The plates shall to be symmetricallydeployed with respect to each other. A drawback is that the field strength decreases when parts of thefield diverts. This project also simulates how the under-water sensor itself affects the electrical field it issupposed to be calibrated in; the sensor introduces disturbances to the field. Finally, this report proposesseveral improvements as well as direction for further work.