<p>There is a clear difference between the way football players and leaders regard the role of the referee, compared to the way the refereeing body looks at it. The refereeing body regard themselves as fundamental for the existence of the sport, while the other mentioned parties merely see them as functional justice makers. This view places the referees outside the field of football. This establishes a football culture, which is conflicted when it comes to the role of the referees on the field. The conflict comes to its edge in youth football, where the referees are under severe pressure. The only way for the referees to handle this pressure is through experience and respect, which is essential for creation of a well working referring role. Thus, a change in the football culture is necessary in order to include the referees in the football family and change the general conception of the referees’ role and function.</p>

Research establishes, that clothes constantly communicate something about its wearer. You send out different messages depending on what sort of clothes you are wearing. For example, a suit can project social status and power, while, a pair of jeans usually conveys a more casual impression. Either way, research state that clothes are symbolic expressions. This essay focuses on the theme clothes and pupils within the school world. Do pupils today experience clothes as symbolic values? By using qualitative interviews, I have examined how four senior high school pupils talk about clothes and its potential symbolic value in school. Together with, in what ways the participants experience clothes functions as status markers in school. The French sociologist Pierre Bourdieu´s theory of the judgment of taste, is the theoretical starting point of this paper. Bourdieu claims that trivial things, such as clothes, reveal the social belonging of the individual. Because, clothes can project differences in taste, and taste is connected with social class, according to the Bourdieu. The conclusion of the essay is that all participants, more or less, experience that clothes project symbolic values within school; however, what it projects varies in different social spaces. That is, clothes do not have the same symbolic meaning in all schools. For the second research assignment, I have come to the conclusion that quite often clothes actually do functions as status markers in school. But, what sort of clothing that is synonymous with status also varies within different social spaces. That is, a piece of clothing that is symbolic with high social status in one school does not necessarily project the same status value at another school.

The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools. Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog. The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyseradestillsammans med mejlkonversationer samt artiklar i ämnet. Resultatet handlar om ansiktslöskommunikation, okunskap, svårigheter med att förstå varandras positioner, samt olika typerav makt.

Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna. Resultaten av analysen genererade tre narrativ för respektive organisation. Greenpeace narrativ fokuserade på storlek och struktur, framställa sig i en roll av att vara oskyldig och att framstå som sympatiska. Världsnaturfondens narrativ har fokus på social rättvisa och deltagande, användande av bilder för att skapa sympati och presentera positiva och negativa exempel. Med de här narrativen påverkar de allmänheten och beslutsfattare utan att behöva stå till svars för någon annan än sina medlemmar.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor.   Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in.   Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys.   Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls. För att diskutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet har även diskuterats i ett genusperspektiv.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady &amp; Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen. De nyliberala idéströmningar som finns i den nya kulturpolitiken återspeglas även i debatten och framstår tydligt genom vissa publiceringar, främst genom Bengt Ohlssons artikel i Dagens Nyheter den 4 januari 2012 med titeln Måste kulturen vara vänster. Denna artikel startade den debatt som kom att kallas vänstertvångdebatten och det är publiceringen av artikeln och de repliker Ohlsson fick som är uppsatsens huvudsakliga fokus. Debatten tycks efterhand handla om olika skribenters rätt att uttala sig samtidigt som skribenter med större kulturellt och symboliskt kapital agerar för att behålla fältets struktur. Det är dessa aspekter som uppsatsen ser på med Pierre Bourdieus terminologi.

Studien undersöker fenoment lågutbildade invandrade kvinnors utbildningsstrategier i att välja korta yrkesutbildningar inom vård- och omsorg. Kvinnornas val sker i relation till sociala strukturer så väl lokala (familj) som samhälleliga och utbildningsmässiga. Verkligheten som omger kvinnorna är föränderlig och oförutsägbar vilket har både begränsande och möjliggörande effekt på kvinnornas handlingar. Uppsatsen avhandlar också kvinnornas upplevelse om sina närmaste strukturer i relation till hur majoritetssamhället/det institutionella samhällssystemet ser på dem. Studien använder sig av Bourdieus utbildningssociologiska teori om habitus, kapital och fält. Teorin ligger till grund för analysen av utsagor som framträder i öppna intervjuer vilka är temalagda och inbegriper kvinnornas upplevelser om vad som ligger bakom deras val av korta studier inom vård- och omsorg. Diskussionen av resultatet förklarar kvinnornas utbildningsstrategier som att den styrs av deras nedärvda sätt att vara, känna, tänka och handla – habitus. Kvinnornas investering av sina kapitaltillgångar tillskrivs ett värde och erkännande inom vårdyrken. Kvinnornas val av vårdyrken öppnar för dem möjligheter att frigöra sig både socialt och ekonomiskt samt bidra till förändringar i det sociala rummet vård- och omsorg. / Summary  The study examines the phenomenon of low educated immigrant women`s education strategies in choosing short vocational education and training programs. Women`s choises take place i relation to socal structures as well as local (family) as social and educational. The reality surrouding women is changing and unpredictable, which has both limiting and enabling effects om women`s actions. The essay also deals with women`s experience of their closest structures in relation to how the majority society/institutional society system looks at them. The study uses Bourdieu`s educational sociological theory of habitus, capital and field. The theory is the basis for the analysis of pronouncments that appear i open interviews.  The discussion of the outcome explains women`s educaton strategies as being guided by their inherited ways of being, feeling, thinking and acting - habitus. Women`s choice of healthcare opens up opportunities for them to free themselves both socially and economically, aswell as contribute to changes in social welfare and care.

This study was conducted to explore the identity of gamers. The purpose of the survey was to: Explore the identity gamer. What it takes to develop this identity, and I answered this purpose with help from three questions. To answer these questions four life-stories were made were the interviewees told about their identity progression from childhood to adulthood. After all the information was received, it was sort out together with my four chosen theories: Identity, field/habitus, personal life and stigma.           Based on my analysis, I could draw some conclusions. In these cases, the identity begun early, but initially in a more playful manner that later developed to become part of their self-identity. There is also a difference between playing games and being a gamer, it must meet certain requirements in the form of capital to be included in this field. The identity gamer can be created both as self-identity but most importantly in social contexts. This identity has been stigmatized. The stigma was created based on a stereotype that does not represent a fair picture of what a gamer really is. Words such as: isolated, lonely and weird was common and these words did not fit the typical gamer. Gamers have over the years been more freed from this stigma and the interviewees present some means to fight it. This study wants to present gamers in their true identity of what it means to be a gamer.

Syftet med studien har varit att undersöka hur bostadsområdet påverkar synen på skolan. Genom att undersöka hur ungdomar ifrån Husby ser på sitt bostadsområde och på skolan har studien ämnat analysera huruvida det finns ett samband mellan den territoriella stigmatiseringen av Husby och ungdomars syn på skolan. För att kunna undersöka detta har totalt sju semistrukturerade intervjuer med ungdomar ifrån Husby mellan 16 – 18 år genomförts. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån territoriell stigmatisering, habitus, kapital och fält, vilka är studiens teoretiska ramverk. Ett intressant resultat som undersökningen har visat är att informanterna tar en tydlig distans ifrån Husby och människorna ifrån Husby när det handlar om skolan –men i annat fall lyfter bostadsområdet som en tillgång, då de enbart tar distans ifrån diskursen om området som kriminellt och problematiskt. I undersökningen framgår också att informanterna uttrycker ett behov av att tillägna sig det som förekommer i innerstadsskolorna, då de exempelvis pekar på vikten av att få perspektiv. Ytterligare visar studien att informanternas tillvaro i innerstadsskolorna präglas av territoriell stigmatisering då samtliga beskriver ett behov av att bevisa sig.