"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort. Här finns exempelvis intressanta skillnader mellan storstadstidningens skribenter och landsbygdstidningens skribenter. Det kulturella navigationsbegreppet diskuteras och etableras i uppsatsen till förmån för frågan "hur?". Uppsatsen lämnar därmed arbetet med att förfina och underbygga begreppet, så att det också kan börja förklara "varför", till eventuella fortsättningsarbeten.

This study look into women who works as sports journalists. The purpose is to examine how they see their own role as women and sports journalists and how the work environment has evolved over time. The purpose is answered via three questions, How does women sports journalists view their own role, How do they feel about the reactions from athletes, colleagues and the audience, and How do they experience their work environment. To answer the questions we use qualitative interviews which are examined with the theories of power and gender by Pierre Bourdieu and the perspectives of gender from Gunilla Jarlbro and Gayle Rubin. The study also uses identity theory published by Nils Hammarén and Thomas Johansson. The study shows that sports journalism is a stressful job, especially for women sports journalists, who have the pressure to create content that generates money for the business owners, and at the same time have to prove their knowledge and professionalism in the field of sports journalism.

Denna studie är en inventering av tre lösningar till hur det digitala kan sättas in i ett livekonsertsammanhang, med hjälp av bland annat AR. Studien undersöker genom en videoanalys, de tre virtuella artisterna Gorillaz, Hatsune Miku och K/DAs liveuppträdanden. Tre konsertvideor från ett särskilt tillfälle med motsvarande musikvideo användes som material för analysen. Utifrån frågeställningen undersöks hur de olika semiotiska fälten samspelar, samt ett avsnitt där sambandet mellan grafisk design och AR diskuteras. Frågorna som studien fokuserat på är hur den digitala aspekten av en virtuell artist återges vid livekonserten, samt hur den virtuella artisten kan interagera med såväl levande musiker som med publiken. Analysen visar att alla tre exempel interagerar med publiken i olika mån. Hur den digitala artisten tolkas och återges vid en livekonsert löses genom olika teknologier och med olika metoder. Trots de tydliga skillnaderna har de en sak gemensamt: trots att artisten är virtuell gör samspelet med publiken konsertupplevelsen verklig.

Min studie behandlar och diskuterar begreppet modeaktivism, hur mode kan fungera som ett kommunikativt medium i en aktivistisk eller politisk handling. Mitt syfte är att undersöka hur det kan se ut när mode används som uttryck för aktivism eller politisk kommunikation med fokus på Sverige, och kan mode betraktas som ett medium för att kommunicera aktivism? Eftersom modeaktivism är kommunikativt är det också intressant att se vad medialiseringen har haft för inverkan på modeaktivisters beslut. Jag har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med tre modeaktivister som är verksamma inom olika områden i modefältet. Jag har också gjort en semiotisk bildanalys av sex olika bilder, för att få fram tecken på modeaktivism. Jag har i min analys utgått från både min forskningsöversikt och mina valda teorier där jag undersökt medialiseringsteorins inverkan, Bourdieus teori om fält och habitus, Simmels tankar om mode som medium och Barthes semiotiska teori och metod om hur myter och tecken kan påverka representationen. Den huvudsakliga slutsatsen är att mode kan fungera som ett medium för politiska budskap och att svensk modeaktivism främst handlar om att bryta strukturer och förändra normer. / My study deals with, defines and discusses the concept of fashion activism, how fashion can serve as a communicative medium in an activist or political act. My purpose is toinvestigate what it looks like when fashion is used as an activist expression or as politicalcommunication with focus on Sweden. Furthermore, can fashion be considered as amedium to communicate activism? Since fashion activism is communicative is it alsointeresting to examine how the medialization has influenced the decisions of fashionactivists. I have conducted qualitative research interviews with three fashion activists whoare active in various areas of the fashion field. Additionally, I have performed a semioticanalysis of six different images, to obtain signs of fashion activism. My analysis is based oninformation from my literature review as well as my chosen theories where i analyzed theimpact of the medialization theory, Bourdieu's theory regarding field and habitus, Simmel'sthoughts on fashion as a medium and Barthes semiotic theory and method regarding howmyths and signs can affect the representation.The main conclusion is that fashion can act as a medium for political messages and swedish fashion activism deals mainly with breaking structures and changing of norms.

Syftet med denna uppsats är att göra en analys av den skönlitterära gestaltningen av debutfenomenet i Wera von Essens roman En debutants dagbok. Utgångspunkten är en distinktion mellan två olika innebörder av benämningen ”författare” som jag identifierar i romanen: å ena sidan, den författare som utövar skrivakten och, å den andra, den författare som publiceras i den litterära offentligheten. Denna distinktion analyseras utifrån en teoretisk grund som dels består av en klassificering av romanen som metafiktiv självframställning, och dels av litteraturvetenskapliga begrepp, nämligen Pierre Bourdieus ”fält”, ”habitus” och ”kapital” samt Michel Foucaults ”författarfunktion”. Analysmetoden är närläsning av romanen med hjälp av dessa teoretiska verktyg. Resultatet visar att den skönlitterära gestaltningen av debutantfenomenet tyder på berättarens förståelse för mekanismen genom vilken en författargestalt konstrueras. Samtidigt tyder gestaltningen på att det litterära fältet som berättaren befinner sig i, till skillnad från hennes uppfattning, har en förmåga att förändra sig själv och välkomna nya aktörer  –  vilket romanens själva existens bevisar.

Syftet med min studie är att få kunskap om nyanlända elevers integrering i den svenska skolan genom att lyfta fram nyanlända elevers berättelser om mötet med utbildningens fält. För att besvara syftet utgick jag ifrån två frågeställningar hur kan beskrivningar av nyanlända elevers möten med den svenska utbildningens fält förstås? och hur kan skillnader i elevernas upplevelser av inträdet på utbildningens fält förklaras?. Under arbetets gång fungerade frågeställningarna som vägledning och hjälpmedel. För att få relevant data avgränsas studien till enbart nyanlända högstadieelever.    I studien har jag intresserat mig över att skapa djup förståelse över nyanlända elevers upplevelser, erfarenheter och tolkningar av den svenska skolan. Studien är därför en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp fält, kapital och habitus har jag kunnat analysera resultatet för att förklara elevernas upplevelser och skillnader mellan dem. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av min studie att nyanlända elever upplever svårigheter i att behärska det svenska språket som ligger till grund för exkludering av övriga elever. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt för lärare att effektivisera sitt lärande genom att utveckla sina kunskaper och kompetenser om hur man tar emot och integrerar nyanlända elever i skolan.

This study deals with author visits at public libraries, where the author perspective is the focal point. A questionnaire was sent online to the members of Författarcentrum and this study is based on the 87 replies. It was found that a majority of the respondents, 76 of the 87, had made at least one author visit to a public library during the last five years and that their main reason for visiting was reportedly to meet with the reader. Steiner's four categories of authors from 2019 was used to place the respondents in the literary field based on Bourdieu's theoretical framework, the categories being star authors, established authors, acknowledged authors and published authors. It was found that there were certain differences in the experience of the author visits based on what category the author belonged to, and that the authors with strong positions on the literary field were favored in some ways. Throsby's model from 2001 of the creative work process was used alongside Bourdieu's thoughts of the literary field, with the conclusion that author visits to public libraries seem to be a kind of work that produce both economic and cultural value for the author. However the sampling wasn't big enough to make certain general statements of how authors experience and view author visits to public libraries on a larger scale.

This study deals with author visits at public libraries, where the author perspective is the focal point. A questionnaire was sent online to the members of Författarcentrum and this study is based on the 87 replies. It was found that a majority of the respondents, 76 of the 87, had made at least one author visit to a public library during the last five years and that their main reason for visiting was reportedly to meet with the reader. Steiner's four categories of authors from 2019 was used to place the respondents in the literary field based on Bourdieu's theoretical framework, the categories being star authors, established authors, acknowledged authors and published authors. It was found that there were certain differences in the experience of the author visits based on what category the author belonged to, and that the authors with strong positions on the literary field were favored in some ways. Throsby's model from 2001 of the creative work process was used alongside Bourdieu's thoughts of the literary field, with the conclusion that author visits to public libraries seem to be a kind of work that produce both economic and cultural value for the author. However the sampling wasn't big enough to make certain general statements of how authors experience and view author visits to public libraries on a larger scale.

Arbetet fokuserar på medlemmar i supporterorganisationen BHFanaticos, specifikt deras medlemmar som bor i Sverige. Uppsatsen kommer att handla om hur dessa medlemmar inom organisationen tänker när det gäller val av ett landslag som de föredrar och vilka orsaker som kan finnas bakom deras beslut. Det här är således syftet som jag vill uppnå med min uppsats, då jag önskar att öka kunskapen om detta ämne. I mitt val av teori utgår jag utifrån forskaren Pierre Bourdieu och hans begrepp om habitus. Även andra begrepp och definitioner tas upp i uppsatsen som jag anser är relevanta för uppsatsen och läsaren att få en överskådlig bild om arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är metodansatsen vald att vara i en kvantitativ form och dess empiriska material är huvudsakligen samlat med hjälp av BHFanticos medlemmar i Sverige i form av en enkät. Arbetet består även av en litteraturgenomgång där relevanta böcker och akademiska tidskrifter används som tidigare forskning för att komma fram till arbetets syfte. Resultatet av studien bygger på analysen av resultat ur den använda enkäten och huvudteorin som forskaren använde sig utav i denna pilotstudie. Resultatet visar att BHFanaticos medlemmar i Sverige har ett större intresse för bosnisk idrott jämfört med svensk. Utifrån den här undersökningen tyder resultatet på att det finns en koppling till Bourdieus teori om habitus. Det krävs dock större undersökningar för att kunna konstatera påståendet.

Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.