Svenskarnas sparande ökar för varje år samtidigt som det finns en mängd olika möjligheter att investera sitt kapital. Ett av de vanligaste alternativen är fonder där det investerade kapitalet sedermera investeras av en förvaltare i olika underliggande tillgångar. Även utan det obligatoriska premiepensionssystemet har majoriteten av svenska befolkningen sparande i fonder. Den här studien undersöker hur riskjusterad- och faktisk avkastning påverkar förändring i nettoflöde, som är in- och utflödet av kapital i en fond. Urvalet består av elva svenska fonder med exponering mot Sverige och USA. Hypoteserna har för avsikt att testa ifall det finns någon skillnad mellan riskjusterad avkastning och faktisk avkastning kopplat till förändringar i nettoflöde. Vidare undersöks om det finns någon skillnad av sambandet mellan förändringar i nettoflöde och riskjusterad avkastning för fonder exponerade mot Sverige respektive USA. Resultatet kunde inte styrka hypoteserna men trots det visade modellerna på intressanta samband som öppnar upp för vidare forskning.

Studien har genomförts på Akademiska Sjukhusets Utvecklingsavdelning, i Uppsala. Från förstudien som genomfördes på samma avdelning framkom ett förbättringsområde inom styrning och ledning. Studien fokuserade därigenom på området styrning och ledning och syftade till att kartlägga och ge förbättringsförslag till Utvecklingsavdelningens arbete kopplat till dess syfte och mål. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1.Vad är syftet med Utvecklingsavdelningen? 2.Hur arbetar avdelningen? 3.Hur kan avdelningens arbete förbättras? För att svara på frågeställningarna har observationer, medarbetarintervjuer, en gruppintervju med styrgruppen på avdelningen och en enkätundersökning använts som datainsamlingsmetoder.Till analysen användes ett relationsdiagram, träddiagram och fem varför-metoden. Resultatet visade att syftet med avdelningen var otydligt definierat i styrgruppen och därmed otydligt kommunicerat till medarbetarna. Medarbetarna i sin tur arbetade patientfokuserat, som beskrivs som en av två delar av deras syfte med avdelningen. Till analysen har teori kopplat till ledarskap använts. Teorin omfattar kategorierna mål, ledarstil kopplat till gruppens utveckling, prokrastinering, förändringsledning och motstånd till förändring. Från analysen har det konstaterats att medarbetarna befinner sig i det första stadiet i grupputvecklingen, vilket i sin tur påverkar deras känsla av trygghet. Det otydligt definierade syftet (och målen för avdelningen) bidrog i sin tur till ett ytterligare starkare behov av att införskaffa trygghet. Det i sin tur ansågs genom studiens analys vara orsaken till att medarbetarna på avdelningen arbetade patientfokuserade mer än utvecklingsfokuserat, vilket också ingår i syftet med avdelningen. Slutsatserna för studien resulterade i att avdelningen ska följa tre steg. De tre stegen presenteras nedan: 1.Tydliggöra syftet(varför avdelningen finns till) och se till så att syftet är rätt definierat och överenskommet inom ledningen 2.Sätt upp mål som bidrar till uppfyllandet av syftet. Kommunicera målen i hela organisationen genom måldelning med SMARTa mål. 3.Tydliggör ledarskapet, tydligare styrning (som kommer genom att uppfylla punkt 1–2), uppföljning och bekräftelse. Planera arbetet utefter målen och tydliggör vem som ska göra vad och när. / The study has been carried out at the hospital, Akademiska's development unit, in Uppsala,Sweden. From the feasibility study, conducted in the same unit, an area of improvements was found, control and management. The study has therefore focused on that area of managementand control. The study aimed to identify improvements to the development unit's work, related to their purpose and goals. In order to achieve the purpose of the study, the following questions wave been used:  1. What is the purpose of the Development unit in Akademiska's hospital? 2. How do the unit's coworkers work? 3. How can the unit's work be improved?  To answer the following questions, different methods were used, observation, interviews withthe employees, a group interview with the management group and a survey were used. In the analysis, tools like the relationship diagram, a tree diagram and a "five why"-method were used. The results of the data collection found that the purpose of the unit was defined unclearly and not properly communicated to the coworkers. The employees work tended to be patient-focused, which is also described as one of the two parts of the purpose of the unit.  Theories related to leadership and management has been used for the analysis. The theoriesalso refer to goals, group development, procrastination and resistance to development. From the analysis, it has been found that the employees are in the first stage of the group development stages. The uncleared defined purpose tended to be the reason to why employeesworked patient-focused.  The conclusion of the study resulted in the three following steps:  1. Clarify the purpose (why the unit exist)  2. Set goals that contribute to the fulfillment of the purpose. Communicate the goals throughthe entire organization and use SMART goals  3. Slightly change the leadership to more controlling leadership, follow up and confirm thecoworkers work. Plan the work towards the goals and clarify what should be done and when it should be done.  Key words: change, development, group development, leadership, opposition, safety

Studien hanterar vilka förväntningar controllers själva har på förändringen av deras roll genom att utföra en kvalitativ fallstudie av detta på en kommunal organisation i Sverige. Det i syfte att skapaen förståelse för controllerns egna förväntningar på förändringen av dess roll inom en kommunal förvaltning i Sverige, genom att analysera de förväntningar som existerar från controllern själv och deras ekonomichef. Sedan controllerrollen började bli vanlig i Sverige under 1970-talet har en vetenskaplig debatt förts kring ämnet angående controllers påverkan, roll och värde i organisationer med studier som även behandlar vinster och potentiella förluster av rollens förändring och hur förväntningar påverkar denna förändring. Därmed finns det anledning att vidarestudera controllers egna förväntningar för att öka förståelsen för detta fenomen och dess påverkan på controllerns roll. Denna studie undersökte controllers egna förväntningar på förändring genom att utföra semistrukturerade intervjuer utifrån en teoretisk referensram baserad på controllerns rollförändring av controllerns roll och förväntningar på controllers. Tre controllers och en ekonomichef intervjuades och intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och analyseras. Controllers roller analyserades med hjälp av en figur för kategorisering av controllers och förväntningar genom djupgående analys av controllers svar kring förväntningar, roll och förändring. Studien har kommit fram till att controllers har förväntningar på att arbeta mot mindre hantering av statiska uppgifter och redovisning. Förväntningarna riktar sig även mot att föra närmare samarbeten med verksamheter, utföra analyser och vara delaktiga i projekt. Studien indikerar även att controllers själva kan vara en drivande faktor för denna förändring genom sina arbetsuppgifter och tillvägagångsval i utförandet av dessa. Controllers förväntningar stämmer även väl överens med de förväntningar som finns från Ekonomichef och ledning där ekonomichefen ger uttryck för ledningens förväntningar. Studien fördjupar kunskapen om controllers egna förväntningar och påverkan på sin roll genom att analysera deras förväntningar samt de som finns från ekonomichefen vilket förbättrar förståelsen av rollens förändring. Detta har implikationer för hur tillvägagångssätt av en medveten förändring eller utveckling av rollen bör utformas. Studien öppnar även för fortsatt forskning angående hur dessa förväntningar kan se ut i bland privata företag eller kvantitativa studier av controllers förväntningar. / The study deals with what expectations controllers themselves have in the change of their role by performing a qualitative case study of this phenomenon on a municipal organization in Sweden. The purpose of this study is to create an understanding of the controller's own expectations of the changes of their role within a municipal administration in Sweden, by analyzing the expectations that exist from the controllers themselves and their financial manager. The controller role emerged and became commonplace in Sweden during the 1970s, and an ongoing debate on the subject of the controller's influence, role and value within an organization has been present since, including studies that deal with gains and potential losses of the controller’s roles change and how accompanying expectations affect this change. Thus, there is reason to further study the controllers'own expectations in order to increase the understanding of this phenomenon and its impact. This study examined the controller’s own expectations on changes by conducting semi-structuredinterviews based on a theoretical frame of reference formed around the controller's role, changes in the role and expectations of surrounding the role. Three controllers and one chief financialofficer were interviewed in this study, these interviews were recorded and transcribed as to laterbe and analyzed. The controller’s roles were analyzed using a diagram for categorizing controllers, the expectations were then handled through in-depth analysis of controllers responses concerning expectations, role and change based on the conclusions of the controller's roles in the diagram. The study concluded that Controllers have expectations of working towards less management of statictasks and accounting in order to collaborate closer with businesses, carry out analyzes and beinvolved in projects. Expectations also aim to have closer collaboration with businesses, carrying out analyzes and participating in projects. The study also indicates that controllers themselves can be a driving force for this change through their work tasks and choice of approach in execution. Controller's expectations are also in line with the expectations of the chief financial officer and management with the chief financial officer acting as a conduit for management's expectations. The study expands the knowledge of controller’s own expectations and their influence on theirrole, which furthers the knowledge of the changes of the role. In turn this has implications for how a conscious approach to the change and development of the role ought to be designed. The study also enables continued research on how these expectations can manifest themselves among private companies and quantitative studies.

Denna studie undersöker språkbruket i livsstilsbloggar genom att analysera 48 blogginlägg under perioden 2006 till 2019. Syftet med studien är att försöka påvisa generella stildrag hos språket i livsstilsbloggar genom att undersöka aspekter som informationstät-/gleshet, tal-/skriftspråklighet, dialogiska inslag och tydligt värderande ord. Studien ämnar också, utifrån dessa frågeställningar, påvisa förändringar i bloggspråket. Studien har genomförts genom att analysera två specifika bloggare, Sandra Beijer och Isabella Löwengrip, såväl som enskilda inlägg från 16 andra bloggare som fått utgöra en referensgrupp. Resultatet visar hur dessa språkliga stildrag tar sig uttryck och hur ofta de förekommer. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att språkbruket i livsstilsbloggar tycks vara talspråkligt och lättläsligt samt att det generella språket i högsta grad är personligt, verbalt och engagerande. Resultatet indikerar också att ingen större förändring skett i bloggspråket mellan 2006 och 2019. Dessa slutsatser har sedan kunnat kopplas till tidigare forskning som påvisat liknande tendenser. Resultatet visar också på en marginell ökning av dialogiska inslag från 2006 till 2019.

Denna studie började som en kvalitativ deduktion där vi ville skapa en förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som har starkt inflytande på generation X och om de skiljer sig från andra ålderssegment. I och med digitaliseringen och sociala mediers uppkomst har klassisk marknadsföring förändrats de senaste två decennierna. Det innebär att traditionella marknadsföringskanaler nu konkurrerar med sociala medieplattformar och digital kommunikation. Detta har även gjort att det har skett förändringar i segmenteringsstrategier. Under den första delen av 2010-talet fanns ett stort fokus på millennials eller vad man även kallar generation Y eftersom de spenderar mycket tid på sociala medier. Det syftar till personer födda under 80- och 90-talet. Det talades om att generation X som föddes mellan 1979 och 1965 hade blivit bortglömda trots att det kännetecknas av högt inflytande och köpkraft samtidigt som det har visat sig att de spenderar mer tid på sociala medier än millennials. Mycket forskning om marknadssegmentering har diskuterat just dessa generationer och hur man ska inkludera generation X i marknadsföring. I vår undersökning genomförde vi 4 intervjuer med 5 korrespondenter på 4 olika marknadsföringsbyråer i Stockholm. Under intervjuerna upptäckte vi dock att generationer inte längre är ett diskussionsämne när det kommer till segmentering. Idag pratar man istället i andra termer när det kommer till segmenteringsvariabler och vi valde därför att ändra vår forskningsfråga. Vi genomförde istället en kvalitativ induktion med ett interpretivistiskt paradigm för både ontologi och epistemologi. Vi har alltså utformat vår teori efter den information vi tog del av i intervjuerna. Det har skett stora samhällsförändringar det senaste seklet vilket också har haft inverkan på hur man jobbar inom marknadsföring och med marknadssegmentering. Sättet att leva på ser helt annorlunda ut idag samtidigt som könsrollerna har förändrats markant. Det är accepterat att vara den man själv vill vara och man är fri att skapa sin egen biografi utan att svara till några normer eller förutbestämda roller. Gränserna mellan ålder, kön och kultur har suddats ut och man kan som 20-åring ha mer gemensamt med en 60-åring än någon i sin egen ålder. Samtidigt visar våra intervjuer att de segmenteringsvariabler man använder mest idag är intressen och drivkrafter. Marknadssegmentering har alltså gått ifrån ett stark fokus på demografisk segmentering till att psykografisk segmentering för allt större uppmärksamhet. Traditionella kommunikationskanaler som till exempel TV, radio och tidskrifter, har fått konkurrens de senaste decenniet i och med uppkomsten av digitala kanaler såsom sociala medier. Det är en vanlig uppfattning att de traditionella kanalerna håller på att dö ut men våra korrespondenter menar på att det är bra att hitta en balans. Dock möjliggör de nya marknadsföringskanalerna att kunna nå ut till konsumenterna på ett individuellt och specificerat sätt. Vi har identifierat att man idag, vanligtvis segmenterar sig mot intressen och drivkrafter och genom digitala kanaler är dessa lätta att nå ut till. Traditionella marknadsföringskanaler ger ofta en bredare publik medan digitala kanaler möjliggör till exempel intresse inriktad segmentering . Våra intervjupersoner pratade även mycket om emotionella- och rationella budskap där man vill skapa en kort- och långsiktig marknadsföring. Man vill alltså använda sig av emotionella budskap som genererar en känsla som man sedan förknippar med varumärket. Anledningen till att detta har fått en växande popularitet hos marknadsföringsbyråer beror på att man vill bygga en långsiktigt relation mellan 3 varumärke och konsument. Det skapar en lojalitet hos konsumenten men kan även knyta an konsumenter i ett tidigt skede även fast de inte är potentiella kunder till varumärket idag. Hur man segmenterar sig gentemot marknaden i långsiktig marknadsföring kan få konsekvenser på hur effektiv den blir. Ålders- eller generations-segmentering är inte relevanta segment eftersom att det utesluter personer som är potentiella kunder i framtiden. Man vill därför segmentera sig så att man når ut till så många som möjligt som kan få den där emotionella kopplingen som förhoppningsvis håller på lång sikt.

Att självkritiskt ställa frågan: ”Gör vi saker rätt eller gör vi rätt saker?” är vitalt om man avser förbättra det man gör. Svensk officersutbildning har bedrivits på Militärhögskolan Karlberg sedan 1792 och dess historia har satt sina spår i dagens officersutbildningssystem. Omkastningar i utbildningsupplägget är ofta en effekt av förändrat omvärldsläge och när större förändringar av utbildningssystemet sker blir också vikten av denna självkritiska fråga som störst. Skall man då fortsätta hävda att det var bättre förr eller behöver man acceptera de förändringar som sker och tänka nytt?Vår studie lyfter på denna heta sten med ett avstamp i verkligheten i form av före detta kadetters upplevelser, erfarenheter och perspektiv. Vi undersöker om det finns substans bakom den upplevda problematik mellan förväntningar och utbildning som chefen för programledningen vid Officersprogrammet ger uttryck för, i en artikel på Försvarshögskolans hemsida där han säger att: "Idag finns ibland ett glapp mellan förbandens förväntningar på de nyutbildade officerarna och den utbildning som bedrivs av Försvarshögskolan på uppdrag av regeringen. (Brorson. 2018)”Empirin är inhämtad genom intervjuer med före detta flygvapenkadetter från Officersprogrammet med ett antal års tjänstgöring i Försvarsmakten. Genom vald arbetsmetodik har datat analyserats och kodats till tre olika teman. Utifrån dessa teman har vi tagit fram en teoretisk referensram som vi granskat och utvecklat våra initiala analyser med i syfte att besvara forskningsfrågan:Hur upplever före detta kadetter att utbildningen vid Officersprogrammet förberett dem för en anställning i Flygvapnet? Våra sammanställda slutsatser pekar på ett flertal anledningar till varför Officersprogrammet inte lever upp till förväntningarna för hur utbildningen borde förbereda kadetterna inför en anställning i Flygvapnet. Vi beskriver i studien orsaker, samt ger förslag på åtgärder som Försvarsmakten och Försvarshögskolan kan vidta för att motverka denna problematik. / ”Do we do things right or do we do the right things?”  This is the self-critical question that one has to ask oneself if one aims to improve what one is doing.The Swedish Armed Forces officer training has been conducted at the Military Academy at Karlberg since 1792, and its long history has set its mark on today's educational system.  Changes in the training set-up are often a result of changes in the surrounding world.  When larger reversals in the educational system occur, as they do today, the importance of the self-critical question becomes all the greater.  Should one continue to claim that things used to be better or should one accept the spirit of change and think in new terms?Our study highlights this burning issue with a visit to reality in the form of the experiences and perspectives of former cadets.  We examine whether there is any substance behind the perceived conflict between expectations and education which the Head of the program management of the Officers Program describes in an article on the Swedish Defense College website, where he states:  ”Today, there is sometimes a gap between the expectations of the newly trained officers among the Swedish Armed Forces units and the education conducted by the Swedish National Defense University on behalf of the government.”  (Brorson. 2018)The empirical data is obtained through interviews with former Air Force cadets from the Officer Program with a number of years’ service in the Armed Forces. Through our selected work methodology, the data has been analyzed and coded into three different themes. Based on these themes, we have developed a theoretical frame of reference with which we examined and expanded our initial analysis with the purpose of providing an answer to our research question:How do former cadets experience that the education at the Officer's Program prepared them for an employment in the Air Force?Our compiled conclusions point to a number of reasons why the Officer Program does not live up to expectations concerning how the education should prepare cadets for a position in the Air Force.  We explain in the study why this occurs, and recommend measures the Swedish Armed Forces and the Swedish Defense College could implement to counteract this problem.

This study investigates the foreign policy re-orientation Turkey has undergone since the Islamist AKP came to power in 2002. The analysis is conducted by way of a case study and use of the congruence method. The aim of the study is to explain the outcome on the basis of two competing theories, which may also be complementary. The first theory supposes that the re-orientation is a result of external events, while the other supposes that the re-orientation emanates from the political leadership’s ability to deal with intrinsic constraints in the domestic political system. Conclusions show that the domestic political order and the external development are heavily intertwined and affect one another. The conclusions may apply for states whose politics are affected by strong ideologies, and additionally waver between traditionalism and modernization.

Anpassa eller dö, är en kartläggning av musikaggregatorer i den svenska musikindustrin. Uppsatsens syfte är att kartlägga musikaggregatorers olika funktioner i en föränderlig musikbransch för att förstå dess olika funktioner i svensk musik industri.  Uppsatsen är forskad genom en induktiv ansats med kvalitativ forskning och ostrukturerade intervjuer samt deltagande observation, som valda metoder.  Uppsatsens slutsats har visat att musikaggregatorers primära funktion handlar om att distribuera musik till olika streamingtjänster men behöver ständigt anpassa sig i en föränderlig musikbransch för att kunna överleva.

Människors ständiga språkliga aktivitet leder i många fall till att de ord vi använder sakta men säkert får nya betydelser – en process vi kallar semantisk förändring. Genom att applicera vetenskapliga teorier om semantisk förändring tillsammans med konsultering i historiska ordböcker är det möjligt att få större insikt i ords historia och de förändringar som kan ha påverkat dem. Syftet med denna uppsats har varit att genomföra just en sådan undersökning. Materialet har bestått av substantiv- och adjektivformer av svenska ord för 8 olika känslor, vilka vidare har delats in i positiva och negativa känslor. Analysen utgår från Gustav Sterns teori om semantisk förändring och hämtar belägg från olika ordböcker, med ett källmaterial som sträcker sig från början av den fornsvenska perioden fram till idag. Resultaten visar att i stort sett alla orden har genomgått betydelseförändringar och att de flesta ord har genomgått flera förändringar. Inga märkbara skillnader verkar finnas mellan de positiva och de negativa känslorna eller substantiven och adjektiven, varken med avseende på frekvens eller typer av förändring. Det framgår också tydligt av resultaten att det är mycket svårt att med säkerhet fastställa exakt vilka betydelseförändringar som har ägt rum för orden utan detaljerad inläsning av källtexter.

The aim of this study is to examine how librarians experience implementations of changes in the physical space of the public library. The study seeks to answer the following questions from the librarians’ perspective: What are the underlying reasons for changes in the physical space of the library? What are the important functions of the public library to the community residents? What reactions do librarians get from community residents after changes in the physical space of the public library? The study is based on semi-structured interviews with librarians working at seven small public libraries in Sweden. A model of four library spaces, which was developed by Andersson and Skot-Hansen in 1994 and refined in 2012, is used as a theoretical framework to help analyzing the results. The majority of the libraries are structured according to the older version of the model. The results give evidence to the public’s understanding of the library as a physical space, a place where you can find books in shelves and qualified staff ready to help you with your questions. The findings also show that changes of the physical space are for example due to the need for bigger rooms, technical development or meeting place for the public. Finally, the results demonstrate that nearly all of the visitors to the libraries react positively to changes in the physical space and that more than half of the seven libraries have statistics giving evidence to an increasing number of physical visits and borrowed material. / Program: Bibliotekarie