Nowadays, all software projects are based on a large number of libraries, so they do not have to start from scratch. These libraries evolve over time, whether to add functionality or to simplify their use. These updates are necessary to improve their libraries, but can lead to errors in their clients’ code. Developers are thus faced with the problem of breaking changes and need to be able to inform their clients as soon as possible of the arrival of these changes. To limit the impact of these breaking changes, this Master thesis presents UCov. UCov is a static analysis tool that gives library developers a quick overview of the usage coverage of their tests compared with the coverage of their clients. This lets them to compare which elements of their library are being tested with those being used by their clients and also how they are being used. This will enable developers to improve their test suite according to how their clients use their library, to get a better overview of how their library is used, and also to give their clients the best possible warning of changes that may impact their code, thanks to release notes. In this study, we explain the implementation of UCov and test it on various libraries. The results obtained on these libraries are satisfactory. They enable us to highlight potential breaking changes. They also show that there are elements of the libraries’ APIs that are used by clients but never tested. Finally, these results show that UCov offers developers a new tool enabling them to limit the impact of their breaking changes by gaining a better understanding of how clients use their libraries. / Numera baseras alla programvaruprojekt på ett stort antal bibliotek, så att man inte behöver börja från noll. Biblioteksutvecklare ställs därför allt oftare inför problemet med “breaking changes". Dessa är nödvändiga för att förbättra deras bibliotek, men kan leda till fel i deras kunders kod. Utvecklarna måste därför kunna ge sina kunder så mycket förvarning som möjligt om att det kommer att komma inbrytande ändringar. För att begränsa effekterna av dessa förändringar presenterar denna masteruppsats UCov. UCov är ett statiskt analysverktyg som ger biblioteksutvecklare en snabb överblick över användartäckningen för deras tester jämfört med täckningen för deras klienter. Detta gör det möjligt för dem att jämföra vilka element i deras bibliotek som testas med de som används av deras kunder, och även hur de används. Detta gör det möjligt för utvecklare att förbättra sin testsvit enligt hur deras kunder använder deras bibliotek, för att få en bättre överblick över hur deras bibliotek används, och även för att ge sina kunder bästa möjliga varning för ändringar som kan påverka deras kod, tack vare release notes. I den här studien förklarar vi implementeringen av UCov och testar den på olika bibliotek. Resultaten från dessa bibliotek är tillfredsställande. De gör det möjligt för oss att lyfta fram potentiella brytande ändringar. De visar också att det finns delar av bibliotekens API:er som används av klienter men som aldrig testas. Slutligen visar dessa resultat att UCov erbjuder utvecklare ett nytt verktyg som gör det möjligt för dem att begränsa effekterna av sina skadliga ändringar genom att få en bättre förståelse för hur kunderna använder sina bibliotek.

Den ojämlika dödligheten är en studie av främst hjärt–kärldödlighet avseende perioden 1950–2010 i tvillingstäderna Linköping och Norrköping och konsekvenserna av ojämlikhet. Skillnaderna mellan städerna i dödlighet är stora. Under 1970-talet, då jämlikheten stod i focus, minskade dessa. Efterhand som ekonomisk politik och samhällsvärderingar mera anpassades till en global monetaristisk politik ökade också den ojämlika dödligheten mellan städerna. Stora förändringar ägde rum inom respektive stad när det gäller hjärtdödligheten. Miljonprogramområdena i de båda städerna blev relativt sett fattigare och präglades allt mer av flyktinginvandring, samtidigt som städernas centra gentrifierades, inte minst i Linköping. Skillnaderna i dödlighet mellan ytterområdena och centrum ökade under 1990- och 2000-talen. Detta gäller i större utsträckning i Linköping än i Norrköping. Avhandlingen består av tre delar. I licentiatuppsatsen analyseras städernas utveckling från 1950-talet till 2006. Studien gör också ett försök att spåra orsaker till ohälsoskillnader och för tidig död. Artikel 1 handlar om vad som hände med folkhälsan på vägen från ett högindustriellt till ett postindustriellt samhälle. Ett särskilt focus har varit att studera skillnader i hjärtsjuklighet mellan olika stadsdelar i de bägge tvillingstäderna. I artikel 2 analyseras skillnader i hjärt–kärldödlighet på stadsdelsnivå under perioden 1976 till 2010. / Unequal Mortality is primarily a study of coronary heart disease mortality and its consequences during the period 1950–2010 in the twin cities Linköping and Norrköping. The difference in mortality between the two cities was great. During the 1970s, when there was a focus on equality, these differences declined. As economic policies and social values were adapted to a global monetary policy, inequality in mortality between the two cities increased. Large changes took place in the respective cities as far as mortality in coronary heart disease was concerned. In both cities the low cost housing projects became poorer and were increasingly influenced by the influx of refugees, at the same time that the city centres became gentrified, not least in Linköping. The differences in mortality between the out-lying areas and the city centres increased during the 1990s and the first decade of the 21st century. This is true to a greater extent in Linköping than in Norrköping. The dissertation consists of three parts. The licentiate thesis analyses the development of the cities from the 1950s until 2006. The study also attempts to trace the reasons for the differences in health and premature death. Article 1 deals with what happened on the way from a highly industrial to a post-industrial society. It has especially focused on studying the differences in coronary heart disease morbidity among various neighbourhoods in both the twin cities. Article 2 analyses differences in coronary heart disease mortality during the period from 1976 to 2010.

The aim of this study was to examine if the leaving of an abuse could be understood as a process, that incorporates both psychological and sociological parts. We collected our data through a qualitative method of reading autobiographies. The selection of materials was based on the autobiographies that dealt with substance abuse issues, where the selection was delimited to the autobiographies where the individuals had had an alcohol, drug or gambling abuse. The chosen material was written in Swedish, by the addict and after the individual had come out of their abuse. The reading of the material was based on a number of reading questions based on the study’s questions. Following the patterns we found from the reading, we formed a division of our results where eight themes were identified that seemed to play an important role when leaving an abuse: questioning, unsuccessful attempts, insight, turning point, a struggle, important help, new self and awareness. Our result was then analyzed against both psychological and sociological research to give different explanatory models of what we saw in the material. The psychologically oriented research talked about how an individual leaves addiction and how, for example, cognitive changes and turning points are central parts. The sociologically oriented research consisted of a theoretical explanation model about how an individual makes a role exit when, for example, he leaves an abuse where social factors such as environmental impact plays an important role. One of the study’s conclusions was that leaving an abuse could be understood as a process. Another conclusion was that the eight different steps of the process could include both sociological and psychological parts. Thus, through our study, we distinguished that leaving an abuse was not only influenced by one or the other approach, but that studies that illuminate and merge both psychological and sociological perspectives are needed. The study also shows the importance of bringing these two directions together in order to reach a full understanding of what the individual undergoes during his or her journey from an abuse.

Technical development is often described as fast and some researchers argue that some jobs may be replaced by machines in line with the increased automation. Technical development in the audit industry is no exception to the technological development in its entirety and has significantly changed the audit industry over the years. There has been research on the impact of technological development on auditors' work. On the other hand, there has not been research on how the technological development of audit firms is perceived in the auditing industry. It's not uncommon for articles to write how fast technological advances are going right now, or how big changes are happening right now, but is that really true for the auditing industry? Such a reason for perception and the preparation of change can be studied within the organization theory. This study will use the institutional theory to understand and analyze the technological change as described in articles from audit papers. The purpose of this study is to contribute to the understanding of the context of the technological change's impact on the audit industry in Sweden from a historical perspective, with emphasis on how technical development has been developed in two key industry newspapers. Since articles have provided empirical evidence for this study, a qualitative content analysis has been used as a research strategy. This strategy has been applied because it allows you to draw conclusions based on the content of the articles. The study has come to the conclusion that the technological changes tended to be described as fast during almost every year of the survey. The technological change also tends to be presented as something positive. / Den tekniska utvecklingen beskrivs ofta som snabb och en del forskare menar att en del jobb riskerar att ersättas av maskiner i takt med en ökad automatisering. Den tekniska utvecklingen inom revisionsbranschen är inget undantag från den teknologiska utvecklingen i sin helhet och har förändrat revisionsbranschen märkbart genom åren. Det finns tidigare en hel del forskning kring den teknologiska utvecklingens påverkan på revisorers arbete. Däremot har det inte genomförts forskning kring hur den teknologiska utvecklingen i revisionsföretag uppfattas inom revisionsbranschen. Det är inte ovanligt att det skrivs i tidningsartiklar om hur fort den tekniska utvecklingen går just nu, eller hur stora förändringar sker just nu, men stämmer detta verkligen för revisionsbranschen? Sådana här resonemang om perception och framställning av förändring kan studeras inom organisationsteorin. Denna studie kommer använda sig av den institutionella teorin för att förstå och analysera den teknologiska förändringen som den beskrivs i tidningsartiklar från revisionsridningar. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av kontexten för den tekniska förändringens påverkan på revisionsbranschen i Sverige ur ett historiskt perspektiv, med betoning på hur teknisk utveckling har framställts i två centrala branschtidningar. Eftersom tidningsartiklar från revisionstidningarna har utgjort empirin för studien har en kvalitativ innehållsanalys använts som forskningsstrategi. Denna strategi har tillämpats eftersom den möjliggör att man kan dra slutsatser baserat på innehållet i artiklarna. Studien har kommit fram till att de teknologiska förändringarna tenderat att framställas som snabba i nästintill samtliga år undersökningen genomfördes för. Den teknologiska förändringen tenderar även överlag att framställas som något positivt.

Syftet med denna uppsats är att hitta en förklaring till varför andliga healinginriktningar med tiden upphör att kunna bedömas som andliga. Undersökningen tar avstamp i hypotesen att socialpsykologiska skäl ligger bakom. Den tidigare forskningen, gjord av Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, samt en tidigare uppsats skriven av undertecknad, behandlar därför socialpsykologi med koppling till rörelser. Arbetet undersöker healingorganisationen Reconnective Healing som tidigare kategoriserats som andlig men som nyligen genomgått organisatoriska förändringar. Forskningsfrågorna berör vilka förändringar som skett och vart organisationen idag kan placeras begreppsmässigt. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge samt Anton Geels och Owe Wikström samt deras begreppsdefinitioner av andlighet, sekt, kult, religion och nyreligion. Även teorier kring socialpsykologi, av Lars Svedberg och Björn Nilsson, presenteras. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer av Reconnective Healingutövare, samt komparativ analys. Resultatet visar att organisationen rört sig från andlighetsbegreppet och närmat sig begreppet nyreligion. De organisatoriska förändringarna tycks bottna i grundaren Eric Pearls vilja att minska pluralistiska synsätt inom organisationen genom att exkludera medlemmar samt strama åt regler och riktlinjer. Vidare tyder resultatet på att organisationer generellt kanske aldrig kan klassificeras som andliga då socialpsykologin inom gruppsammansättningar skapar faktorer som strider mot det mesta som definierar andlighet. / The purpose of this essay is to find a reason to why spiritual healing movements in time tend to fall outside the concept of spirituality. The hypothesis for this work is that it happens due to the social psychology within  group constellations. Therefore the previous research, by Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, and an earlier essay written by me, focuses on social psychology with connections to movements of different kinds. The essay investigates the healing organization Reconnective Healing, which has been categorized as spiritual but might not be anymore, due to some recent organizational changes. The research questions focus on what kind of changes has happened and where the organization can be placed in a concept categorisation today. The theoretical background is based on Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge and Anton Geels and Owe Wikström. It consists of the concept definitions of spirituality, cult, sect, religion and new religion. Moreover, theories evolving social psychology, by Lars Svedberg and Björn Nilsson, is presented. The method used is comparative analysis and qualitative interviews of Reconnective Healing Practitioners. The result shows that the organization has moved from the concept of spirituality towards the concept of new religion. The cause of the organizational changes seems to be the founder, Eric Pearls will to decrease pluralistic views within the organisation, by excluding members and tighten the rules and guidelines. Moreover, the result indicates that organisations in general might never be able to be categorised as spiritual since the social psychology within group constellations creates factors that contradict most contents within spirituality.

Redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna som digitaliseringen medför är ett relevant ämne att studera eftersom digitaliseringens utveckling i form av bland annat automatiserade arbetsuppgifter är något som är en pågående process. Särskilt intressant är det att studera redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna eftersom redovisningskonsultens reaktioner kan påverka implementeringen av digitala arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner och känslor som kommer till uttryck hos de redovisningskonsulter som är verksamma inom redovisningsbranschen till följd av digitaliseringens påverkan och förändringar. Studien baseras på kvalitativ forskning i form av semistrukturerade intervjuer med sex redovisningskonsulter för att försöka tolka och förstå deras upplevelser kring de förändringar digitaliseringens utveckling medför på deras yrkesbransch. Intervjuerna kompletteras med en kvantitativ metod i form av enkätutskick. Studien använder sig av institutionellt arbete som den huvudsakliga referensramen, vilken kompletteras med diffusion of innovation i syfte att kunna förklara varför vissa redovisningskonsulter accepterar, respektive avvisar de digitala förändringarna. Med hjälp av teorierna syftar studien till att kunna besvara varför redovisningskonsulter till följd av sina reaktioner och känslor engagerar sig i att skapa, bevara eller förstöra institutioner. Den huvudsakliga slutsatsen studien kommit fram till är att redovisningskonsulter på en redovisningsbyrå aktivt arbetar för att skapa och bevara institutionen. Det finns inga reaktioner och känslor bland deltagarna som tyder på att de vill förstöra den befintliga institutionen eller att det råder något missnöje kring den. De som har varit verksamma i branschen under en kortare tid tycks ha en mer positiv inställning till förändringarna och arbetar aktivt för att deras byrå ska gå mot dito. Däremot tycks de som varit verksamma under en längre tid påvisa reaktioner och känslor som tyder på att de visar motstånd till förändringarna. Att vissa redovisningskonsulter är motståndare kan förklaras av graden av osäkerhet som kommer med digitaliseringens utveckling. / Accounting consultants’ reactions to the changes that digitalization entails are a relevant subject to study since the development of digitalization in the form of, among other things, automated tasks are an ongoing process. It is particularly interesting to study the reactions of accounting consultants to the changes, as their reactions can affect the implementation of digital working methods. The purpose of the following study is to investigate what reactions and emotions are expressed by the accounting consultants who are working in the accounting industry as a result of the digitalization’s influence and changes. This study is based on qualitative research with semi-structured interviews of six accounting consultants to try to interpret and understand their experiences regarding the changes that the development of digitalization brings to their professional sector. The interviews were complemented by a quantitative method in the form of survey mailing. This study used institutional work as the main theoretical framework, which is supplemented by the diffusion of innovation in order to be able to explain why some accounting consultants accept or reject the digital changes. Using these theories, this study aims to answer why accounting consultants, as a result of their reactions and emotions, engage in creating, maintaining or disrupting institutions. The main conclusion reached by the study is that accounting consultants in one accounting firm actively work to create and maintain institutions. There are no feelings among the participants that indicate that they want to disrupt the existing institution or that there is some dissatisfaction about it. Those who have been working in the accounting industry for a shorter period seem to have a more positive attitude towards the changes and therefore actively works to ensure that their agency moves towards the changes. However, those who have been working in the accounting industry for a long time seem to demonstrate reactions and emotions which show that they are contradictory to changes. The fact that some accounting consultants are opponents of changes can be explained by the degree of uncertainty that comes with the development of digitalization.

No description available.

Vi lever längre, är friskare och både kan och vill jobba längre. Företagen och organisationer står inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja äldre medarbetare för att täcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa på goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glädje av. Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel från olika företag som beskrivits på olika sätt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete än vad vi hade föreställt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till ålder. Vi har funnit att ålder förstärks genom attityder, att "bli gammal" upptäcks inte automatiskt av en enskild person, ofta är det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 år som gör en person uppmärksam på att denne nu betraktas som "äldre". Vi ser att samhället faktiskt agerar på ett sådant sätt som gör att en person börjar identifiera sig själv som äldre. Vi har funnit att det finns flera sätt att använda den kompetens som äldre innehar och att den kompetensen behöver tas tillvara, vi har också sett goda exempel på hur olika företag och organisationer medvetet har tagit tillvara kompetens. Vår slutsats är att organisationer har identifierat de demografiska utmaningarna och att man börjat jobba med de samma. Det finns flera möjligheter till nyttjande av kompetens i alla åldrar och att det är en stor skillnad på funktionell ålder och kronologisk ålder. Vi rekommenderar företag och organisationer att utifrån sina förutsättningar och behov att utveckla Age Management strategier och att visa på flexibla arbetssätt som skulle kunna attrahera arbetskraft i alla åldrar liksom inrättandet av "Alumni" där kompetent f.d. personal kan finnas tillgänglig som extra resurs vid olika slags behov / We live longer lives, we are healthier, and we can and want to work longer. Corporations and organizations are facing an increasing need of skills and knowledge. We started this study, believing that many corporations would be able to cover their need of competencies with older workers. We wanted to identify some of the possibilities as well as problems organizations have in this regard. We also wanted to find and show good examples of organizations that have been successful in achieving this goal. We have studied statistics, theory and practical examples. By performing empirical studies on ten companies in Sweden, we have found that Age Management strategies are more widely spread than we initially suspected. Employers are rather looking for skills than age. We found that the concept of age is enhanced through attitudes from the surrounding environment. An individual, earlier not regarding her- or himself as "older" might just start doing so due to the attitudes of others. We have found several ways of preserving and pass along knowledge of older workers and also that this needs to be done. Our conclusion is that organizations have identified the demographic challenges and that they have initiated processes to meet them. There are several ways of using competencies in all ages and there is a big difference between functional age and chronological age.We recommend that organizations develop Age Management strategies and flexible ways of organize their workforce. E.g. the introduction of an "Alumni", where previous competent staff can register to function as an extra resource

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag. I resultatet visas rektorernas och lärarnas syn på hur musikämnet hanteras, vilken status ämnet har och vilka resurser ämnet ges. Där framkommer att musikämnet under senare tid fått ett större egenvärde och att ämnet anses ha relativt hög status. Det framkommer också att ämnet ses som en hjälpande funktion till andra mer teoretiska ämnen. Diskussion förs om vilka förändringar skolan genomgått, på vilka sätt de påverkar musikämnet samt även hur decentraliseringen av skolan och den politiska styrningen påverkar undervisningen. / The purpose of this study is to get an insight into how the subject of music is handled at two different elementary schools in western Sweden. To investigate this, four qualitative interviews with one music teacher and one principal at each school have been implemented. This study is based on theories that involve the school’s cultural change and the political control of the primary school. During the 20th century the subject of music has gone through quite some changes, for example being very associated with the church and to where it stands today with high intrinsic value. With these historical perspectives it is possible to come to an understanding why the subject of music is designed the way it is today. The result of this study shows the principals’ and teachers’ views about how the subject of music is handled, the status of the subject and what resources it is given. As it shows, the subject of music has over the last years been given a greater space and is even believed to have quite high status. It also appears to be known as a helping function to other more theoretical subjects. A discussion about what changes the school has gone through, how the decentralization of the school and the political control and how it affects the teaching and subject of music is held.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.