Gender equality and gender equality work is relevant for today's working life, and previously male-dominated occupations may be increasingly under pressure to become more equal. This paper aims to explore and understand how the firefighters at a station are experiencing gender and gender equality in rescue services. Using theories of how sex is done, how a power perspective and a structural approach can show men's and women's different conditions in an organization, and theories that are more specific to gender and change management the firefighters talk about gender and gender equality are analyzed. Essay results were collected through interviews with seven firefighters and then analyzed and interpreted with the help of theories. The analysis shows that there is a perception among the firefighters that men and women are biologically different and that required physical strength legitimizes the exclusion of women. Inequality is seen as something natural and by pursuing an active gender equality women are given unwarranted benefits. When physical strength becomes a legitimate reason for exclusion, the responsibility for gender inequality is put on women and that women don’t have what it takes. There is also a resistance against gender equality analyzed in the paper, and it's stated opposition seems to be directed against the management's way of recruiting women. Respondents argue that management must reduce requirements for the employment of women, and therefore risk their and society's safety. Deeper analysis shows however, a perception that a woman can´t do the physical requirements and that women are not suitable as firefighters. The physical strength is not an individual characteristic that women can have, but it becomes part of the social performance of masculinity. It is not strength that firefighters are demanding but male firefighters, and resistance therefore appears to be directed against the representation of women in the profession that increases.

Att genomföra en förändring i en organisation kan innebära en lång och komplext process som kan se olika ut beroende på situation och företag. En typ av organisationsförändring som ofta misslyckas är företagsförvärv (uppköp), vilket är en svår process att genomföra på ett lyckat sätt. Ofta beror det på att företaget inte har någon utarbetad strategi för hur förvärvet ska gå till och vilka effekter det kan ha på en organisation. Denna fallstudie syftar till att inom området organisationsförändring undersöka företagsförvärv och dess effekter på en organisation. Studien är av kvalitativ metod där datainsamling består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med totalt fem respondenter, två från studiens fallföretag och tre från andra utvalda företag. Vi har utgått från ett tolkande och hermeneutiskt synsätt och har genom respondenternas svar tolkat och på så vis skapat en djup förståelse för ämnet. Ansatsen i studien är abduktiv då vi under processens gång behövt gå fram och tillbaka mellan teori och empiri. Processen att förändra en organisation kan vara en mycket komplicerad och utdragen process som kan involvera många människor och som kräver mycket tid inom en organisation (Hodge, Anthony & Gales, 2003). En typ av förändring i en organisation kan vara att genomföra ett så kallat företagsförvärv, vilket innebär att företaget tar in ett nytt bolag i den redan befintliga organisationen (Epstein, 2004). För att det ska bli ett lyckat företagsförvärv är det viktigt att beakta vissa faktorer så som omgivning, människorna i organisationen, strukturen samt den existerande kulturen (Hodge, Anthony & Gales, 2003). Resultatet från intervjuer visar på att förändringen för studiens fallföretag innebär att de får tillgång till en helt ny marknad där idén är att kunna bygga bestående värden och därmed bli mer specialister inom sin bransch. Det visar även att fallföretagets förändring till viss del kommer att vara planerad men att andra delar kommer att ske mer löpande. Att tolka av förvärvet är att det kommer att bli en positiv förändring för företaget, men att mycket arbete fortfarande kvarstår. Efter studien går det att tyda att de hårda systemen är inplanerade men vi vill även föreslå fallföretaget att fokusera på de mjuka värdena (kultur och personalens påverkan) redan tidigt i planeringsstadiet av förvärvet / To implement a change in an organization can involve a long and complex process that can look different depending on the situation and type of business. A type of organizational change that often fail is acquisitions, which is a difficult process to carry out successfully. It is often because the business hasn’t developed a strategy for how the acquisition will be done and what effects it can have on an organization. In the area of organizational change this case study aims to examine acquisition as a strategy and its impact on an organization. It is based on a qualitative approach where data collection consists of semi-structured interviews. The interviews have been conducted with a total of five respondents, two from the study case company and three from other selected companies. We have started from an interpretive and hermeneutic approach and have through the respondents' answers interpreted and created a deep understanding of the subject. The approach in this study is abductive in the way that we had to go back and forth between theory and empirical data during the process. The process of changing an organization can be a very complicated and lengthy process that can involve many people and that requires a lot of time within an organization (Hodge, Anthony & Gales, 2003). One type of organizational change can be the implementation of an acquisition process. This means that a new company will be brought into the already existing organization (Epstein, 2004). To be a successful company, it is important to consider certain factors such as the environment, people in the organization, structure and the existing culture (Hodge, Anthony & Gales, 2003). The results from the interviews show that the change of the cases company means that they get access to a whole new market where the idea is to build lasting value and thus become more specialized in their industry. It also shows that the change of the case company to some extent will be planned but in other parts will be ongoing. To interpret from interviews the acquisition will be a positive change for the company, but much work still remains. Now when the study is completed it is possible to suggest that the hard systems are planned, but we would also emphasize the need for the case company to focus on the soft values (cultural and personnel constraints) early in the planning stages of the acquisition

Definitionen av sexuella trakasserier är händelser, kommentarer eller närmanden som är av sexuell karaktär och som av den utsatte upplevs som oönskade. Arbetsgivare har enligt Diskrimineringslagen lagstadgade skyldigheter att arbeta förebyggande vad gäller sexuella trakasserier inom den egna verksamheten.Dock påvisar #metoo under hösten 2017 att sexuella trakasserier är mer förekommande än allmänheten tidigare trott och det har därmed ökat det kritiska medvetandet om att arbetsgivare eventuellt besitter brister i sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier inom den egna verksamheten. Syftet med denna studie blir därmed att närmare undersöka om arbetsgivare inom restaurangbranschen kommit att förändra sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier som ett resultat av #metoo och i så fall hur detta förändringsarbete konkret ser ut. För att besvara studiens syfte och problemprecisering genomfördes en metodkombination bestående av en webbenkät och fördjupande intervjuer. Enkäten sändes via mail som distribution till 265 restauranger till sex på förhand utvalda städer som inbringade i en svarsfrekvens på 29 %. Utifrån enkäten genomfördes urvalet till vidare intervjuer där kravet var att hashtagen blivit uppmärksammad av restaurangen, att förändringar genomförts eller planeras genomföras som ett resultat av #metoo, samt att respondenten besatt ett intresse av att deltaga i en djupare intervju. Nio intervjuer kom att genomföras för att belysa hur förändringsarbetet implementerats. Studiens slutgiltiga resultat lyder att 93,5 % uppmärksammat eller delvis uppmärksammat #metoo och dess betydelse, 45,5 % har genomfört förändringar som ett resultat av #metoo och 54,5 % har avstått förändring. Resultatet visar tydligt att det är fler som uppmärksammat hashtagen än som därefter valt att genomföra förändringar. De som däremot valt att inleda eller planerar att inleda ett förändringsarbete har genomfört detta på olika sätt, i olika grad, med olika ambitionsnivåer och tidsperspektiv. / The definition of sexual harassment is phenomena, comments or approaches that are of a sexual nature and from the victim are perceived to be undesirable. Employers have statutory obligations under the Discrimination Act to work on preventive sexual harassment within their own organization. However, #metoo shows in the fall of 2017 that sexual harassment is more prevalent than the public previously believed and thus has increased the critical awareness that employers may have shortcomings in their preventive work on sexual harassment within their own business. The purpose of this study will be to investigate whether employers in the restaurant industry have changed their prevention work on sexual harassment as a result of #metoo and, if so, how this change work is concrete. In order to answer the purpose of the study and problem identification, a method combination consisting of a web survey and further interviews was conducted. The survey was sent by mail as distribution to 265 restaurants, in six pre-selected cities and brought a response rate of 29 %. Based on the survey, the selection was conducted for further interviews, where the requirement was that the restaurant has been noted the hashtag, implemented or planned changes as a result of #metoo, and that the respondent had an interest in participating in a deeper interview. Nine interviews were conducted to highlight how the change work has been implemented. The final result of the study is that 93,5 % were noticed or partially noticed #metoo and its significance, 45,5 % have made changes as a result of #metoo and 54,5 % rejected change. It is clear that it is the more employer who have noticed the hashtag than then chose to make changes. Those who, on the other hand, chose to initiate or plan to initiate a change implemented this in different ways, to different degrees, ambition levels and time perspectives.

Denna studie handlar om ledarens erfarenhet av förändringsarbete i förskolan. Undersökningen tar reda på förskolechefens syn på medarbetarnas delaktighet i förändringen samt vilka faktorer som påverkar genomförandet med anknytning till medarbetarnas lärande och utveckling. En kvalitativ metod har använts där sex stycken förskolechefer i intervju har berättat om sina erfarenheter. Resultatet visar att medarbetarna behöver förstå och se meningen med förändringen, dess syfte och mål för att kunna verkställa själva genomförandeprocessen. Faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang i förändringsprocessen är kommunikation, känsla av delaktighet och samarbete. Det framkommer att ledaren har en betydande roll i förändringsarbete. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar både ekonomiska och organisatoriska för att medarbetarna ska kunna fullfölja förändringen.

Utformandet av våra klassrum och fysiska lärmiljöer har i stort sett varit detsamma i flera hundra år, trots att villkoren och syftet med undervisningen har förändrats. För att “en skola för alla” verkligen ska kunna tillgodose allas rätt till likvärdig utbildning måste delaktigheten öka i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Denna studie tar till vara specialpedagogikens tvärvetenskapliga ambitioner och har för avsikt att få en ökad förståelse för hur vi i skolan kan ändra de traditionella klassrummen och göra dem mer inkluderande. Vi lutar oss också mot Vygotskij och den sociokulturella teorin samt det relationella perspektivet. Studien kommer att svara på hur elever och lärare upplever att deras klassrum främjar delaktighet och vad det har för betydelse. I detta arbete har vi i forskning samt med en etnografiskt inspirerad forskningsansats undersökt hur alternativa fysiska lärmiljöer kan främja ökad delaktighet. Vi presenterar forskning kring delaktighet och lärmiljöer, och lyfter de hinder och framgångsfaktorer som framkommer där. Vi har tolkat observationer, fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer. I våra resultat blev tre teman tydliga: Samspel, gemenskap och relationer; Arbetsro och motivation samt Acceptans av olikheter. Alla teman leder till begreppet delaktighet, varav det sista temat är det med störst specialpedagogisk relevans. Resultaten bekräftar att de elever och lärare som hade tillgång till ett klassrum med alternativ lärmiljö upplever att detta främjar delaktigheten, både den pedagogiska och den sociala. De alternativa fysiska lärmiljöerna är mer flexibla och inkluderande och erbjuder eleverna anpassningar utan att dessa blir utmärkande. Vidare framkommer att lärarna reflekterar mer över sin undervisning och sitt ledarskap i dessa miljöer, samt att de alternativa lärmiljöerna generellt bidrar till en känsla av arbetsro, kreativitet, sammanhållning och acceptans för olikheter, samt att man kommer närmare varandra på olika plan.

Dagens samhälle präglas av en ständig förändring och utveckling, vilket ställer krav på att skolan ska utvecklas i samma takt som det övriga samhället. Skolan ska vara likvärdig för alla. Hur kan detta försäkras om man inte vet vilka faktorer som påverkar en implementering av pedagogiska modeller? Genom att säkerställa de faktorer som påverkar implementeringen kan också ett bättre resultat uppnås. Därmed blir det troligare att den nya pedagogiska modellen används och blir en del av den dagliga verksamheten. För att möjliggöra en implementering genomförs ett förändringsarbete i organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vilka faktorer lärare upplever kan påverka implementeringsresultatet av en ny pedagogisk modell i skolan. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en kommun i Sverige. Intervjuformen har varit semistrukturerad varav två har hållits i grupp och en enskild. Genom intervjuerna har vi samlat empiri till vår studie. Resultatet visar att det finns många olika faktorer som påverkar, ofta i kombination med varandra, till hur väl en implementering blir. De faktorer som är betydande och har uppkommit i vår undersökning är följande: Relevans, inställning, fördelaktig, lättanvänd, anpassningsbar, coaching, stöttning, tid, delaktighet, system för uppföljning, tydliga resultat, kultur och kommunikation. / Todays society is characterized by a constant change and development, which requires the school to develop at the same rate as the rest of society. The school should be equivalent to everyone. How can this be insured if we do not know which factors that affect the implementation of educational models? By ensuring the factors that affect implementation, better results can be achieved. This makes it more likely that the new educational model is used and becomes part of the everyday work. To make an implementation possible, a change work is carried out in the organization. We have conducted a qualitative study whose purpose is to study which factors teachers experience may affect the implementation of a new educational model in school. The survey has been conducted at three schools in a town in Sweden. The form of the interview has been semi-structured, two of which have been held in groups and one individual. Through the interviews we have acquired empirical evidence for our study. The result show that there are many different factors that affects, often in combination with each other, how well an implementation results in. The factors that are significant and have been made visible in our survey are the following: Relevance, attitude, advantageous, easy-to-use, customizable, coaching, support, time, participation, follow-up systems, clear results, culture and communication.

This study aims to research change management in routines to prevent and respond to sexual harassment in workplaces for social work after the MeToo movement in 2017. Another aim is to discuss how these changes were implemented and communicated to the employees of the studied workplaces and how the informants in this study have perceived these changes and their results. The study is qualitative with an inductive approach and the empirical data consists of five telephone interviews and in order to collect the informants perception of the change management we have used idea and ideology analysis as a method for processing the material. The results of the study show how changes have been made in all five of the studied workplaces, but to varying degrees and extent, which has made the routines for dealing with sexual harassment more or less visible. Two of the social workers describe how there have been courses for the employees to access information about the new routines, but where one of them simultaneously explains how sexual harassment still exists today, however more subtly. What also emerges is how collegial support and cohesion are unanimously viewed as protection against the possibility of sexual harassment. To analyse the data, we have looked at theories such as change management in the form of organisational culture, power, social mobilisation, and gender roles. / Syftet med studien är att undersöka förändringsarbetet kring rutiner som gjorts inom socialt arbete för att bemöta sexuella trakasserier. Detta efter att MeToo haft sin framfart 2017. Vidare syfte är att se hur dessa förändringar gjorts synliga för medarbetare och hur dessa upplevts av de informanter som fått utrymme i studien. Studien är en kvalitativ studie med fem telefonintervjuer som empirisk grund med en induktiv ansats. För att nå informanternas upplevelser av fenomenet på just deras arbetsplatser har vi använt oss av idé- och ideologianalys som metod för bearbetning av materialet. Vår ambition med studien är att bidra till ett annars relativt smalt forskningsfält där svenska studier kring sexuella trakasserier och MeToos påverkan på förändringsprocessen är knapphändig. Studiens resultat visar att förändringar gjorts på samtliga arbetsplatser, men i olika grad och utsträckning, vilket gjort rutinerna för att bemöta sexuella trakasserier mer eller mindre synliga. Två av arbetsplatserna har lyft hur det utformats utbildningar för att samtliga ska nås av samma information, men där en av dessa samtidigt förklarar hur det än idag förekommer sexuella trakasserier, om än mer subtilt. Vad som även framkommer är hur det kollegiala stödet och sammanhållningen enhälligt ses som skydd mot att sexuella trakasserier kan förekomma. För att analysera empirin har vi sett till teorier som förändringsarbete i form av organisationskultur, makt, social mobilisering och könsroller.

Verksamheter inom den kommunala sektorn befinner sig i ständig förändring och måste hela tiden utvecklas för att anpassa sig till nya direktiv och förutsättningar. De flesta kommuner står inför utmaningen att införa heltid som norm inom bland annat vård och omsorg utan att försämra arbetsmiljön för undersköterskorna. Inom vård och omsorg är sjukfrånvaron ofta hög och möjligheten att få in nya vikarier minskar hela tiden. Heltid som norm är ett sätt att få de undersköterskor som arbetar att arbeta mer vilket löser en del av resursproblemet. En av orsakerna till ohälsa och sjukfrånvaro är höga krav i kombination med begränsade resurser. Syftet med studien är att belysa hur underskö­terskor i hemtjänsten upplever att med kort varsel byta enhet inom kommunen. En kva­litativ metod har använts och undersköterskor inom kommunal hemtjänst har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Författarna redovisar studiens resultat under de kategorier som utkristalliserats under studiens gång. Rubrikerna på kategorierna är följande: Organisering av arbetet, Förutsättningar, Tillräcklig kunskap och kompetens och Bekräftad genom samarbete. Resultatet visar att det finns både positiva och nega­tiva aspekter att ta hänsyn till när nya arbetssätt ska implementeras. Några av de förde­lar som framkommer i resultatet är ökad hjälpsamhet mellan undersköterskor och olika arbetsgrupper samt att lära av varandra. En av de negativa aspekterna är minskad konti­nuitet hos vårdtagarna och att det kan skapa stress hos undersköterskorna om det brister i informationsöverföring och introduktion. Resultatet visar också att underskö­terskorna kan ha olika personliga förutsättningar för att hantera ett förändrat arbetssätt även om utgångsläget inte skiljer sig åt.

Mellanchefer har en komplex roll, där de befinner sig i en gränsposition mellan anställda och ledning. Deras unika position gör att de har stor insikt i olika delar av organisationen, inom såväl det strategiska som det operativa arbetet. Många gånger berörs mellanchefer av beslutsimplementeringar, där deras roll kan beskrivas som strategiska förkämpar. De förväntas styra gruppen åt ett gemensamt mål samtidigt som krav kommer både uppifrån och nerifrån i organisationer, vilket leder till orättvisa förväntningar som är svåra att möta. Det finns begränsade studier inom företagsekonomin vad gäller mellanchefers roll i beslutsimplementering, samt hur mellanchefer själva upplever sin roll. Syftet med denna studie är att förstå mellanchefers upplevda roll i beslutsimplementering inom industriella organisationer. Denna kvalitativa studie antar ett hermeneutiskt förhållningssätt och genomförs induktivt med hjälp av kvalitativa och kvantitativa data. Semistrukturerade intervjuer samt enkäter utgör grunden för insamlingen av data. Den insamlade data analyseras med hjälp av IPA-metoden och leder till sju identifierade teman och tre identifierade kluster. Kluster 1) Chefsrollen med teman kommunikation, tillit & förtroende samt ledarskap. Kluster 2) Krav & Utmaningar med teman krav, ansvar och förväntningar samt utmaningar. Kluster 3) Delaktighet med teman operativ samt strategisk delaktighet. Dessa kluster och teman utgör grunden för studiens resultat och skapar förståelse för hur mellanchefer upplever sin roll i beslutsimplementering. / Middle managers have a complex role in their position between employees and management. Their unique position means that they have great insight into different parts of the organization in both the strategic and the operational work. Middle managers are often affected and involved in the implementation of decisions, where their role can be described as strategic advocates. They are expected to lead the group towards a common goal while at the same time, handle the demands from above and below in the organization, leading to unfair expectations that are difficult to meet. There are limited studies within the field of business regarding the role of middle managers in decision making, and how middle managers themselves perceive their role. The purpose of this study is to understand the perceived role of middle managers in decision implementation within industrial organizations. This qualitative study assumes a hermeneutic approach and is conducted inductively with the help of qualitative and quantitative data. Semi-structured interviews and surveys are used to collect data. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to three identified clusters and seven identified themes. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to seven identified themes and three identified clusters. Cluster 1) The managerial role with the themes of communication, trust, and leadership. Cluster 2) Requirements & Challenges with the themes of requirements, responsibilities, and expectations as well as challenges. Cluster 3) Participation with the themes of operational participation and strategic participation. These clusters and themes form the basis for the study's results and create an understanding of how middle managers perceive their role in decision implementation.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för medarbetarna och ledningen inom äldreomsorgen när deras verksamheter ska digitaliseras med ny teknik. Ledningen och medarbetarna är i behov av att få en bra förberedelse inför digitaliseringen. Digitaliseringen är en viktig del inom vård och omsorg eftersom den svenska befolkningen blir äldre och vården behöver klara av de utmaningar som uppstår. Ny teknik kan underlätta arbetsmetoder om medarbetarna får rätt förberedelser och ledningen vet vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att klara av digitaliseringen. Rapporten är en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Metoder som användes för att samla in data intervjuades medarbetare, enhetschef och en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Frågor som har använts är baserats på litteratur inom området. I fallstudiens resultat framgår det att majoriteten av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett förändringsarbete inom digitalisering finns i verksamheten. Det som saknas är att medarbetarna inte är delaktiga under utvecklingsprocessen och att det brister med utbildningar kring digitalisering. En slutsats kan vara att ledningen behöver utöka kunskaper kring digitalisering och ny teknik.