Den här studien syftar till att undersöka hur socialarbetare i Sveriges kommuner upplever detkommande verkställandet av ändringen inom socialtjänstlagen (2001:453 5 kap. 11 a §) enligtproposition 2020/21:163 Förebyggande av våld i nära relationer, med avseende på de egnaförutsättningarna för yrkesutövning i enlighet med lagändringen. Lagändring trädde i kraft 1augusti 2021, efter att datamaterialet för studien samlades in. Empirin samlades in genomfem semistrukturerade intervjuer med personer yrkesverksamma inom Socialförvaltningenmed olika funktionsuppdrag. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematiskanalysmetod. Den teoretiska utgångspunkten för analysen var Michael Lipskys (2010) teoriom street-level bureaucracy. Resultatet visar att socialarbetare upplever sig ha bristandeförutsättningar att hantera de ändringar som lagändringen (2001:453 5 kap. 11 a §) syftar till.Anledningen till socialarbetares upplevelser är att handlingsutrymmet ofta är begränsat ochatt de inte ges tillräckligt med resurser för att hantera de förändringar som lagändringeninnebär.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen. Nyckelord: förskola, förskollärare, förändringsarbete, implementering, läroplan, läroplansteori, naturvetenskap, närbyråkrat

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen.

Bakgrund: När covid-19 plötsligt drabbade världen förändrades arbetssätt och branscher fundamentalt då distansarbete blev en påtvingad arbetsform. Uppmärksammande fördelar med arbetsformen medför en förväntan att distansarbete ska bli varaktig i den postpandemiska eran. Emellertid påträffades svårigheter att vidhålla en överenstämmelse mellan företagsintressen och medarbetarintressen avseende distansarbete. Följaktligen introduceras en hybrid arbetsform som kombinerar kontors- och distansarbete efter det påtvingade distansarbetet hävts. Företag utsättas för komplexa förändringar vid applikationen av en hybrid arbetsform, vilket förorsakar att det föreligger väsentliga ställningstagande inom chefers verksamhetsstyrning som måste beaktas för att kunna hantera övergången till en hybrid arbetsform. Således finns det anledning att öka förståelsen för chefers verksamhetsstyrning i angiven kontext. Syfte: Syftet med studien är att ur ett styrningsperspektiv bidra med ökad förståelse för förändringsarbete genom verksamhetsstyrning vid arbetsplatser som efter påtvingat distansarbete tillämpat en hybrid arbetsform. Metod: Med utgångspunkt i det tolkande perspektivet har studien antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Empiriskt material har insamlats genom en intervjustudie som konstruerats av tolv intervjuer med chefer från fem olika företag. Slutsats: Vid förändring av arbetsarrangemang framgår det att chefer tillämpat handlingsstyrning i avsikt att förverkliga kombinationen av arbetsutförande i kontorsmiljö och distansarbete. I avsikt att övervinna och bemöta upplevt motstånd från medarbetare att samverka i arbetsformen har resultatstyrning, i förbindelse till icke-finansiella incitament nyttjats, samt kulturstyrning i form av medarbetarrelationer och justering av fysiska arrangemang. Det framgår att chefer inte brukat personalstyrning i form av utbildning eller resursfördelning för att säkerställa att medarbetare innehar rätt kompetens att arbeta i rådande arbetsform. Avslutningsvis synliggör studien att upplevd bristande företagskultur till följd av covid-19 ligger till grund för justering av fysiska arrangemang, tillförsel av formella och informella sociala sammankomster, tillämpning av handlingsstyrning och incitamentsystem. / Background: When COVID-19 suddenly hit the world, work methods and industries were changed fundamentally as remote work became a forced work form. The perceived benefits of this work form led to an expectation that remote work will be long-lasting in the post- pandemic era. However, difficulties are observed in maintaining an alignment between company and employee interests regarding remote work. Consequently, a hybrid work form, combining office and remote work, is introduced after the enforced remote work has been lifted. Enterprises are exposed to complex changes because of the application of a hybrid work arrangement, causing significant managerial decisions that need to be considered to effectively manage the transition to a hybrid work form. Thus, there is reason to increase the understanding of managers' governance in the given context. Purpose: The purpose of the study is, from a governance perspective, to contribute to increased understanding of change management through management control systems at workplaces that have applied a hybrid work form after forced remote work. Method: Based on the interpretive perspective, the study has taken a qualitative research strategy with an abductive approach. Empirical material has been collected via an interview study composed of twelve interviews with managers from five different companies. Conclusion: When changing work arrangement, it appears that managers have applied action control to realize the combination of work performance in an office environment and remote work. To overcome and respond to the perceived resistance of employees to engage in the work form, result control in connection with non-financial incentives has been used, as well as cultural control in the form of employee relations and adjustment of physical arrangements. It appears that managers have not used personnel controls in the form of training or resource allocation to ensure that employees have the right skills to work in the current work form. Finally, the study reveals that perceived lack of corporate culture because of COVID-19, is the basis for the adjustment of physical arrangements, provision of formal and informal social gatherings, application of action management and incentive systems.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ett förändringsarbete med fokus på ledarskap, kommunikation, delaktighet och motstånd vid förändringsprocesser med flexibelt arbetssätt i huvudfokus. En kvalitativ forskningsmetod har använts där fem semistrukturerade intervjuer genomförts. För att kunna tolka empirin har vi inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt där syftet varit att tolka subjektiva upplevelser och förstå meningsskapande aspekter. Empirin har analyserats utifrån en deduktiv analysmetod som innebär att vi har utgått ifrån de teorier som vi har i fokus enligt frågeställningarna. Resultatet har redovisats utifrån ledarskap,kommunikation, delaktighet och det motstånd som kunnat uppfattats i det aktuella förändringsarbetet. I ledarskapet har några särskilt utmanande aspekter kunnat uppfattats vid flexibelt arbetssätt. Kommunikationen har uppfattats på olika sätt jämfört mellan de yrkesgrupper som representerades i empirin. Dessutom har resultatet visat på att det funnits splittring bland enhetschef och medarbetare där manmenat att delaktigheten i förändringsarbetet varit begränsat på det sätt att det inte funnits planerade tillfällen för medarbetarnas delaktighet, utan den delaktighet som erbjudits har man själv fått ta initiativ till. Det motstånd som uppstått har i storutsträckning handlat om ett motstånd från enhetschefer och förvaltningsledningen. Motstånd har delvis grundat sig i en oro för att man upplever sig ha bristande teknisk kompetens eller rädsla för att bli socialt isolerad. Ett annat motstånd som uppfattats i empirin handlar just om att återgå till det normala efter pandemin då sjukdomstillstånd där den egna förmågan att återhämta sig varit begränsad och där hemarbetet inneburit att medarbetaren mått bättre efter att man givits möjlighet att arbeta hemifrån.

In today's changing world, the manufacturing industry faces challenges with digital transformation. The application of new, developed IT-support is used to change business processes and is a central part of today's business development. Digitization has an extensive role and is used to streamline, optimize, and increase productivity in manufacturing. Today, data and analysis can be used to make fact-based decisions where measurement data from manufacturing units can be visualized in real time. Digitization therefore needs to be handled by all industries, not least for the process industry, which has fallen behind in the digital era. Changing business processes in production units using digital strategies can generate increased profitability and productivity. On the other hand, applying IT support requires that businesses need to organize and structure the changes in line with the business processes and manage the information flows that are continuously generated. The study has been carried out with a qualitative research strategy and as a case. The studied case consists of a company within the Swedish process industry that operates globally. The study's empiricism is based on 11 semi-structured interviews on the strategic, tactical, and operational level of the business and the respondents were selected with a snowball sample. The result identifies factors that are considered important for the implementation of changes in an IT-reliant work system. The factors identified are competence provision, communication, participation and the participants' motivation and commitment. Thus, the study has found some aspects where businesses need to consider this at a strategic, tactical, and operational level.

I dagens företagsvärld är sammanslagningar av två eller flera organisationer ett vanligt förekommande fenomen och genomförs ofta med målet att effektivisera verksamheterna och uppnå fler konkurrensfördelar. Vidare omfattar detta stora förändringar i organisationerna, där en märkbar förändring kan vara i företagskulturen. För att medarbetarna ska bilda en förståelse för förändringarna och den nya sammanslagna organisationen måste de införlivas, organisationssocialiseras, i det nya. I denna kvalitativa studie studerades en pågående sammanslagning mellan två bolag verksamma inom läkemedelsbranschen. Detta studerades genom paraplybegreppen: organisationssoclialisering, företagskultur och  förändringsarbete. Syftet med denna studie är att dels skildra medarbetares upplevelser av organisationssocialisering vid en sammanslagning. Dels att bidra med kunskaper om tillämpade strategier för organisationssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur vid en sammanslagning. Syftet har besvarats genom följande två forskningsfrågor: “Vilka upplevelser har medarbetare av organisationerssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?” och “Vilka strategier tillämpar organisationer för att främja organisationssocialisering och bygga en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?”. Vidare har empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes för att undersöka medarbetarnas upplevelser. Den sista intervjun hölls med organisationens talesperson för att undersöka vilka strategier som använts i samband med den pågående sammanslagningen. Totalt genomfördes sju intervjuer. Under intervjuerna framkom olika teman, vilka analyserades med hjälp av studiens tillämpade teorier. Resultatet visar att samhörighet är en värdefull faktor för organisationssocialisering. Relationen till de närmsta kollegorna beskrivs som viktig och verkar för en större förståelse för såväl arbetsuppgifter som förändringar. Gällande företagskulturen upplevs störst förståelse för de yttre förändringarna, till exempel byte av namn på organisationen och kontorslokaler. Vidare verkar de yttre förändringarna för en förståelse för den nya organisationen. Stora delar av resultatet tyder på att medarbetarna inte är fullt socialiserade under den pågående sammanslagningen. Resultatet har även skildrat flera olika strategier för organisationssocialisering. Slutligen visar studien på att samhörighet är en nyckelfaktor vid sammanslagningen för att medarbetare ska få en större förståelse för arbetsuppgifter och förändringar. Olika strategier har även tillämpats för att introducera en ny företagskultur. / In the corporate world of today mergers are a frequently occurring process where two or more companies are joined together. It involves a process of change where two or more organizations are combined. Often, this is done with the goal of streamlining operations and gaining competitive advantages. Furthermore, this entails significant changes within the organizations, where noticeable alterations can occur in the corporate culture. In order for employees to understand the changes and the new organization, they must be socialized into the new structure. This qualitative study examines an ongoing merger between two companies in the pharmaceutical industry. It is studied through the perspectives of organizational socialization, corporate culture, and change management. The purpose of this study is twofold: firstly, to portray employees' experiences of organizational socialization during an ongoing merger. Secondly, to contribute knowledge about applied strategies for organizational socialization and the construction of a shared corporate culture during a merger. The research questions established to address this purpose are as follows: “What experiences do employees have regarding organizational socialization and the construction of a shared corporate culture in the context of a merger?” and “What strategies do organizations employ to promote organizational socialization and build a shared corporate culture during a merger?”. Furthermore, empirical data was collected through semi-structured interviews. Six interviews were conducted to explore employees' experiences. The final interview was held with the organization's spokesperson to describe the strategies used during the ongoing merger. In total, seven interviews were conducted. Based on the interviews, various themes emerged and were analyzed using the applied theories of the study. The study's findings indicate that a sense of belonging is a valuable factor in organizational socialization. The relationship with colleagues was found to contribute to a greater understanding of tasks and changes. Regarding corporate culture, a greater understanding of external changes such as name changes and new office locations is perceived. Furthermore, these changes seemed to facilitate an understanding of the new organization. A significant portion of the results suggests that employees are not fully socialized during the ongoing merger. The findings also illustrate several different strategies for organizational socialization. Ultimately, the study highlights that a sense of belonging is a key factor in the merger process for gaining a greater understanding of tasks and changes. Various strategies have also been employed to introduce a new corporate culture.

Digitalisering är något som tagit fart de senaste decennierna och som expanderar i hög takt, i privatliv såväl som i arbetslivet och kan ses som en av de primära faktorer som leder till en omvärldsdriven förändringsprocess. Kandidatuppsatsen baseras på en kvalitativ ansats och ämnar utforska två aspekter av förändringsprocesser som drivs av digitaliseringen: hur barriärer, det vill säga motstånd, hanteras och vad de bakomliggande orsakerna kan vara till att barriärer uppstår. Data som framkommer i studien baseras på fem chefer och deras egna upplevelser och tillvägagångssätt för att bemöta barriärer vid digitalisering på arbetsplatsen. Studien identifierar fyra olika orsaker varför barriärer uppstår och påvisar fem huvudsakliga tillvägagångssätt för att hantera barriärer mot digitalisering, dessa är kommunikation, ledarskapets utformning, utbildning och kompetensutveckling, inkludering och engagemang samt förändringsstrategier.

The aim of this study was to investigate through a survey study social workers' experiences of their working methods and development within the social services. The study also examined the level of involvement social secretaries experience in the development of their workplace and whether this had an impact on their view of organizational changes. The interest in social workers’ attitude towards their working methods and the development of the organization was based on the authors' own experiences during Work-Based Education (VFU), a mandatory component of the bachelor's degree program in social work. During the VFU, the authors experienced some working methods as old-fashioned and that the interest in developing and changing those working methods did not seem to be a priority to staff. The authors also wondered if social secretaries experienced their role in the development of the organization as important and how involved they felt in making decisions that influence the workplace and the way they work. And if not, does that have an impact on their attitude toward the development of the organization. Further the authors experienced an inertia when it came to organizational change and wondered where it came from. The results showed that the majority of social secretaries are satisfied with the working methods and that organizational development is part of their work. At the same time, the results of the study showed that social workers want decisions to be made based on knowledge within the profession, the needs of clients, and evidence-based practices, but in reality, decisions are made by management staff and politicians, which prevented social workers from influencing the decisions. The majority of social secretaries were positive to organizational development, and those who perceived their opinion as important to the development process had an even more positive attitude towards organizational change and development. / Syftet med studien var att genom en enkätstudie undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetssätt och utveckling inom socialtjänsten. Enkäten skickades ut till socialsekreterare i olika kommuner, inom olika verksamhetsområden i Sverige. Studien ville även undersöka hur delaktiga socialsekreterare kände sig i utvecklingen av arbetsplatsen och om känslan av delaktighet spelade roll för inställningen till utveckling. Intresset för socialsekreterarnas inställning till arbetssätt och utveckling av verksamheten grundade sig på författarnas egna upplevelser från den Verksamhetsförlagda Utbildningen (VFU) under termin fem på socionomprogrammet, då vi lade märke till att en del arbetssätt kändes gammalmodiga och att intresset för utveckling och förändring av befintliga arbetssätt inte verkade prioriteras. Vi ställde oss frågan ifall socialsekreterare upplevde att deras roll i utvecklingen av verksamheten var viktig och om de kände att det fanns möjlighet att vara med i beslut och påverka arbetsplatsen och arbetssättet, och om inte, hur påverkade det i sin tur inställningen till utveckling. Vi upplevde en tröghet när det kom till förändringar och undrade var den kom ifrån. Resultatet av studien visade att majoriteten av socialsekreterare var nöjda med arbetssätten, och att det var en del av deras arbete att utveckla verksamheten. Samtidigt visade resultatet en önskan från socialsekreterare att beslut skulle fattas mer utifrån professionens kunskap, klientens behov och evidensbaserad praktik, men att besluten i verkligheten kom ifrån ledning och politiska beslut, som socialsekreterare inte hade någon möjlighet att påverka. Majoriteten var positiva till utveckling av verksamheten och de som upplevde sin åsikt som viktig var mer positivt inställda till utveckling och organisationsförändringar. Teori: Karasek och Theorell (1990), krav-, kontroll- och stödmodellen samt organisationsteori. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie där 116 socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten besvarade en enkät. Slutsatser: Socialsekreterare är generellt positiva till arbetssätten och utveckling av socialtjänsten. De önskar att utvecklingen baseras mer på professionens expertis, klienters behov och evidensbaserad praktik till skillnad från idag då det framförallt är politiska beslut som styr utvecklingen. Det finns ett samband mellan att känna att ens åsikt i utvecklingen är viktig och inställning till utveckling.