SammanfattningEriksson, Annika & Brandt, Sara (2019) TAKK- en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Sign Supported Speech – a Way to Achieve an Accessible Learning Preschool Enviroment) en kvalitativ studie om förskolechefers och specialpedagogers syn på TAKK som en utbildningsinsats i förskolan. BakgrundVi arbetar som förskollärare i en kommun som har bedrivit utbildningsinsatser under ett antal år för att utbilda pedagogerna i TAKK. Utbildningsinsatsen ses som en del i att uppnå en tillgänglig lärmiljö. Vi blev nyfikna på vilka förväntningar och krav som utbildarna (specialpedagogerna) och ledningen har på hur kompetensen ska användas. Syfte Syftet med studien är att belysa hur utbildningsinsatser avseende TAKK kan påverka verksamheten i en kommuns förskolor. Vidare syftar studien till att fånga olika aktörers bild av TAKK-utbildningens funktion och betydelse.Preciserade frågeställningar●Vilken funktion och betydelse har TAKK i verksamheterna enligt de olika aktörerna?●Hur ser de olika aktörerna på valet av TAKK som en kommunövergripande utbildningsinsats?●Vilket genomslag har utbildningsinsatsen fått enligt de olika aktörerna?Teoretisk och metodologisk ansatsVår undersökning har sin utgångspunkt i en utbildningsinsats för pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi har valt att belysa dels själva utbildningsinsatsens innehåll och dess teoretiska bakgrund, dels utbildningsinsatsen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi har valt att använda oss av organisationsteori för att analysera resultatet i denna undersökning. Inom organisationsteori finns ett flertal perspektiv, i denna uppsats ligger fokus på det kulturella perspektivet och Human Relations eftersom dessa lyfter betydelsen av anställdas förståelse och engagemang för ett lyckat förändringsarbete. Vi har valt att använda oss av John Kotters förändringsmodell (Bolman & Deal, 2015) samt Fowelins (2012) fyra faser i ett förändringsarbete. Undersökningen gällande utbildningens innehåll baseras på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på kommunikation och språkutveckling och att lärande och utveckling är beroende av interaktion och kommunikation. När människor samspelar och deltar i ett sammanhang ges möjligheter för kunskaper att utvecklas. Scaffolding (stöttning) kan ses som en central utgångspunkt i denna undersökning. Precis som ett hus behöver byggställningar under byggtiden, behöver människan stöd och stöttning i sin utveckling och lärande av ämnen som ligger precis utanför hennes förmåga, den proximala utvecklingszonen, eller utmaningszonen (Säljö, 2000). Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av insamlat material utifrån både enskild intervju och intervju i fokusgrupp.Resultat och specialpedagogiska implikationerUndersökningen visar att TAKK som kommunikationsförstärkning uppfattas av både förskolechefer och specialpedagoger som ett verksamt verktyg för barns kommunikation och språkutveckling. Förskolecheferna menar att de tydligt ser att det är gynnsamt för barn att pedagogerna medvetet förstärker språket. Genom att studera TAKK-utbildningen som ett förändrings/förbättringsarbete utifrån John Kotters (Bolman & Deal, 2015) förändringsmodell kombinerat med Fowelins (2012) förändringsmodell har vi funnit att ett sådant arbete måste få ta tid och att det är viktigt att både leda och lära långsamt. Under processens gång gäller det att ledare kan hålla i och förmedla sin vision om vad som kommer att förändras när målet är nått och varför förändringen är viktig ur ett verksamhetsperspektiv. Specialpedagogerna i denna undersökning har märkt av att det används mer och mer TAKK i många av kommunens förskoleverksamheter, särskilt på avdelningar som har många små barn och även i de verksamheter som har barn med annat modersmål än svenska.

Organisationsförändring innebär oftast en sorts löpande verksamhet för att följa med i utvecklingen, men det finns också tillfällen då regelbundenhet möts av ett tillstånd som inom forskningen kallas för ”kritisk tidpunkt”, där organisationen möter en omedelbar kris. Två dilemman uppstår för medlemmarna; Först att situationen skapar en osäkerhet; För det andra att situationens komplexitet tvingar medlemmar att agera utan möjlighet till att samla mer information. Forskningen påpekar att meningsskapande påverkar organisationen genom tre funktioner; strategi, lärande och kreativitet. Ledningen behöver hjälpa de anställda att transformera det komplexa mot organisationen till något konkret för den egna omgivningen. Meningsskapandet är därmed både centralt och inflytelserikt som ett verktyg för att förändra instrumentellt handlande. Både självkommunicering likväl som medvetandegörande, kan specifikt relaterats organisationskommunikation, som i ”svenskt” forskningsfält är bristfälligt. Vi ser därmed ett behov lyfta fram organisationskommunikation som metod, med särskilt fokus på en organisation vid ett kritiskt tillstånd. Studiens fokus är Kriminalvården och den nya strafftidslagstiftningen och diskrepansen mellan tillgång och efterfrågan av fängelseplatser. En kritisk diskursanalys har genomförts där textens syntax och meningsskapande urskiljs gentemot analysmaterialet som är två dokument, beslut och PM gällande beredskapsplatser. Som teoretiska inramning har vi använt oss utav systemteori och nyinstitutionell teori.
Studien fann att det råder skillnader mellan ordet och handlingen, då kommuniceringen sker informativt istället för kommunikativt. Det råder motsägelser och otydligheter varpå en förändringsprocess blir försvårande för att möta Kriminalvårdens utmaningar med dubbelbeläggning. Sammantaget är organisationskommunikation som medel för en förändringsprocess i en kritisk tidpunkt avgörande för en organisations förmåga att krishantera. / Organizational changes usually involve a variety of ongoing activities in order to follow developments, but there are also occasions when regularity meets with a condition known in the research as a "critical junction" where the organization faces an immediate crisis. Two dilemmas emerge for the fellows; First and foremost, the situation creates a uncertainy; Secondly and following, the situation creates a complexity where the fellowers is forced to react, without having the opportunity to gather more information about the situation. Previous research shows that the meaning that the organisation is dictating, is affecting the organization in three functions; strategy, learning and creativity. The management therefore needs to help the fellowers to translate the complexity to something more concreate for the organisations own surrounding. The attribute meaning is therefore both central and influential as a tool for changing an organizations instrumental actions. Both self-communication as well as awareness can specifically relate to organizational communication, as in the “Swedish” research field is deficient. We therefore identify a need to put forward organizational communication as a method, in a period when the organization is in a state of a ”critical junction”. The study aims to put emphasis on Kriminalvården and the new incarnation law, and the discrepancy between supply and demand, regarding mass-incarnation in the prison system. A critical discourse analysis have been completed, where the focus has been the written text syntax and what meaning is put in to the sentences between two documents, one is a decision document and the other is a Pro-Memoria regarding “standby-locations” for Kriminalvården. The theoretical framing of this study is new institutional theory and systems theory. The study concludes that there are differences between the word and the act, as the communication is informative rather than communicative. There are contradictions and uncertainties in which a change process becomes aggravating in order to meet the challenges of the Criminal Protection with double occupancy. Altogether, organizational communication, as a means of a change process at a critical moment, is crucial for an organization's ability to crisis management.

Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorersom kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haftstort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hanteratekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse förhur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hurimplementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativenkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialetanalyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätensöppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel avlärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringenär överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion,tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel avlärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av ITsupportoch på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap ochinvolvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen avCanvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trotslåg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilketbör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid ochvidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning avCanvas. / Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs arefactors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technologyhas had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrateand manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to anincreased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems andprograms, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced.Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. Thematerial was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the surveywas analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachersexperience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that wasdifficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity,techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers butwas experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience oftechnical support provision and a negative experience of the literacy facilitation andinvolvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use ofCanvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have beendrawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affectthe work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offerextended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfiedimplementation and use of the platform Canvas.

En stor utmaning för företag idag är det ökade behovet av IT-lösningar för att kunna vara effektiva och produktiva. Dessa IT-lösningar leder ofta till att arbetsrutiner och processer förändras och omdefinieras, vilket påverkar de anställdas dagliga arbete. Denna studien syftar till att undersöka Malmö universitets förändringsarbetet vid bytet till Canvas utifrån de anställdas perspektiv kring motstånd, uppslutning, kommunikation av mål, motivation och support. Forskningsdesignen som valdes var kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer har gjorts med 7 st anställda på Malmö universitet. Studiens resultat visar att motivation och kommunikation är centrala delar till att främja affektiv uppslutning samt att resurshantering och support är viktigt för att få anställda att acceptera förändringsinitiativet. Studien landar i att identifiering av organisationsspecifika problem och medlemmars uppslutning är väldigt viktigt. Vidare behövs supportfunktioner för att stödja affektiv uppslutning samt direkt och kontinuerlig kommunikation för att kunna fånga upp resterande uppslutningar. Tillsammans är dessa goda förutsättningar för ett lyckat förändringsarbete. / Organisations today face a great challenge in adopting the need for IT-solutions to stay efficient and productive. These IT-solutions often lead to a change in work routines and processes, which affect the employees daily work. This study aims to explore Malmö University’s management of change from an employee perspective on resistance, commitment, communication of goals, motivation and support. The chosen research design was a qualitative case study, where semi-structured interviews with 7 employees at Malmö University was conducted. The results show that motivation and communication are essential in order to nurture affective commitment, while resource management and support are important in order to gain acceptance. The study concludes that identification of organisational issues and levels of commitment is important. Further, support is required to promote affective commitment while direct and continuous communication is required to engage the rest. Together, these are good preconditions for a successful organizational change.

Skolverksamheter skall enligt skollagen ta hänsyn till den variation av behov som finns hos eleverna. Tillgängliga lärmiljöer syftar till att möta denna variation av behov och minska behovet av särskilt stöd och extra anpassningar. Ett begrepp som är nära förknippat med tillgängliga lärmiljöer är inkludering. Inkludering står för att skolan skall anpassas för att möta alla elevers behov och har bidragit till att tillgänglighet i skolans lärmiljö har uppmärksammats. Tillgängligheten i skolan har även aktualiserats då bristande tillgänglighet numera är en grund för diskriminering. Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagoger besitter specialpedagogisk kompetens och kan bidra med ökad kunskap om tillgängliga lärmiljöer, hur de kan skapas och utvecklas. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med utbildade och yrkesverksamma specialpedagoger. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell samt två specialpedagogiska perspektiv, det kompensatoriska och det kritiska perspektivet,vilket utgör studiens teori. De viktigaste resultaten som studiens tematiska analys visar är att lärmiljön består av olika aspekter, att det inom verksamheter behöver det finnas samsyn, ekonomiska förutsättningar samt kunskap och förståelse för behovet av att skapa och utveckla tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar även att specialpedagoger arbetar på olika nivåer, finns som stöd och förmedlar kunskap i arbetet omkring tillgängliga lärmiljöer. Vidare forskning behövs kring den ekonomiska faktorn i verksamheters arbete med tillgängliga lärmiljöer.

Mångfald är ett begrepp som diskuteras i många olika sammanhang idag. Olika organisationer arbetar på olika sätt för att öka mångfalden så att organisationen kan återspegla samhällets sammansättning och utnyttja de olika fördelar som mångfalden kan bidra med. Detta gäller inte minst samhälleliga funktioner som räddningstjänst och brandkår. Syftet med denna studie är att undersöka hur brandmännen vid två olika räddningstjänster uppfattar arbetet med mångfald inom sina respektive organisationer och om det finns några likheter och skillnader dem emellan. Vidare belyses möjligheter och utmaningar i arbetet med mångfald. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats och semistrukturerade intervjuer med tre respondenter vid respektive organisation. Urvalet begränsades till brandmän. Resultatet, som analyseras på makro-, meso- och mikronivå utifrån teorier om intersektionalitet, förändringsarbete i organisationer och strukturell funktionell rollteori, visar att brandmännen har en positiv inställning till mångfaldsarbetet, men att det finns mycket kvar att göra. Det fanns både skillnader och likheter mellan organisationerna, som bland annat kan härledas till faktorer som ort och respondenternas sammansättning. Förhoppningen är att studien ska bidra med underlag för vidare analyser och arbete med mångfald inom räddningstjänsten. / The concept of diversity is widely discussed in many arenas today. Different organizations work in different ways to increase diversity in order to reflect the composition of society and leverage the many benefits that diversity can contribute with. This is also true for social functions like emergency services and fire services. Our study aims to examine how firefighters within two different emergency services experience the work in diversity within their respective organizations and find out if there are any similarities and differences between them. Furthermore, we look at possibilities and challenges regarding diversity work. The study has been performed with a qualitative research approach and semi structured interviews with three respondents from each organization. The selection was limited to firefighters. The results, which are analyzed on a macro-, meso- and micro level with the aid of theories on intersectionality, change management in organizations and structural-functional theory, show that the firefighters have a positive view on diversity work, but that there is still much work to do. There were both differences and similarities between the organizations, partly because of where the organizations are situated and the composition of the respondents. Our hope is that our study will contribute with a base for further analysis and work with diversity within the emergency services.

I uppsatsen har vi sökt ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjänsten och åklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat på hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser på innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tänka på inför framtiden. Vi har även sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändring samt barriärer och möjligheter för samverkan. Följande huvuddrag har framträtt:•Diskussioner, återkoppling och dialog över yrkesgränserna efterlyses och är nödvändigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling. Gemensamma forum skulle vara bra för att åstadkomma en mer enad syn på medlingen och dess kriterier, definitioner samt betydelse.•Många fler befintliga samarbetspartners än polisen skulle kunna bidra till en ökad ärendetillströmning men då krävs återkommande utbildning, gemensamma forum, medlarnas fysiska närvaro och återkoppling. Detta är inte minst viktigt för att brottsoffer och gärningsperson ska kunna få frågan flera gånger och från olika håll.•Alla involverade, i synnerhet enskilda tjänstemän, behöver se att de gör någon skillnad och att de faktiskt är en del av medlingsverksamheten för att de bättre ska kunna införliva medlingen i sitt arbete. Vidare räcker det inte med att medlarna arbetar med medlingens implementering i de olika organisationerna utan budskapet måste även komma uppifrån ledningen och ner i organisationerna. Vidare är det väsentligt att medlingen förankras nerifrån.•Medlarnas fysiska närvaro har en viktig påminnande effekt men arbetsbelastning, personalomsättning och omorganisationer hos både polis och socialtjänst försvårar implementeringen av medlingsverksamheten i samarbetsparters organisationer.•I Malmö visar det sig att åtalsunderlåtelse vid medling fått större utrymme i lagtexten än i praktiken, än så länge.•Ungdomar idag är inte speciellt benägna att erkänna brott vilket gör att polisen inte kan fråga om medling då en förutsättning för att kunna fråga om medling är att brottet är erkänt.•Det tar tid att implementera nya saker och att få dem att fungera om det är frågan om en djupgående och varaktig förändring. I synnerhet om förändring måste ske i gamla invanda organisationer och dessutom mellan flera sådana organisationer som dessutom har olika uppdrag och perspektiv. •Det finns en oro bland informanterna inför hur kommunerna kommer att hantera obligatoriet runt om i landet. / Mediation – Why not? Barriers and possibilties for cooperation in mediation activity. Ungdomsbrottsligheten får ett allt större utrymme i rättssystemet och i media. För att undvika att unga utvecklar en kriminell livsstil har bland annat lagändringar gjorts i lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och man planerar att införa ett obligatorium för alla kommuner att erbjuda medling vid brott. Medling är en metod som innebär att parterna möts tillsammans med en opartisk medlare. Metoden bygger på teorin om reparativ rättvisa eller restorative justice som kommer från USA och metoden lovordas av Brottsförebyggande rådet, ändå nyttjas inte medlingen i Malmö i den utsträckning det finns utrymme för. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med personer ur berörda yrkeskategorier och litteraturstudier försöka ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning. Vi har valt att se på detta ur ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändringsarbete och samverkan/samarbete. Vi har antagit att det både finns möjligheter och barriärer för samverkan i dagens medlingsverksamhet. De centrala frågeställningarna har utgått ifrån innebörden av medling, vad fungerar/inte/, vad kan utvecklas och vad kan vara viktigt att tänka på inför obligatoriet? Medlingsverksamheten i Malmö skulle kunna arbeta med: dialog, återkoppling, gemensamma forum, fråga parterna om medling flera gånger och från olika håll, involverade se att de gör någon skillnad, medlarnas fysiska närvaro, arbetsbelastning, personalomsättning, omorganisationer, åtalsunderlåtelse, ungdomars erkännanden och man bör låta implementeringen ta tid. Det finns även en oro inför det kommande obligatoriet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om medarbetarnas delaktighet i en svensk myndighetsutövande verksamhet ökar acceptansen för förändring. Myndigheten Försäkringskassan är mitt i en pågående förändring och har använts som fall i en fallstudie. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts, där en av dem har beskrivit fallet vid ett förändringsarbete och i övriga sex intervjuer har respondenterna fått svara på frågor kring delaktighet, förändring och ledarskap vid förändringsarbete med hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att framgångsfaktorer för delaktighet är att skapa en Vi-känsla i gruppen, att känna sig lyssnad på och tillsammans komma fram till ett beslut samt möjligheten att välja i vilken omfattning man vill vara delaktig. Vid förändring är framgångsfaktorerna tydlighet och förståelse om varför en förändring behöver göras samt tidsutrymme för medarbetare att bearbeta förändringen. Till sist visar resultatet att framgångsfaktorer inom ledarskapet är att lyssna på sina medarbetare, ge dem befogenheten att fatta viktiga beslut, lita på att de gör sitt bästa och utöva ett ledarskap där allas olika förutsättningar för förändring accepteras. Det hinder som medarbetare upplever för delaktighet vid förändringsarbetet är att handlingsutrymmet i en myndighetsutövande verksamhet är litet. / The purpose of this master thesis is to investigate if participation in a Swedish authority increase the acceptance in change management. The national authority Försäkringskassan is in the middle of an ongoing change and was selected as the case in a case study. Seven semi-structured interviews have been conducted, one of them to present the case Försäkringskassan and in the other six interviews, the respondents have answered questions about participation, change and leadership in change management with help of an interview-guide. The results show that success factors for participation are to create a feeling of unity in the group, make employees feel listened to and make decisions together, as well as the opportunity to choose to what extend the employee wants to participate in the work of change. The success factors to make employees accept change is clarity and understanding of why a change needs to be done and make time for employees to process the change. Finally, the results show that success factors in leadership are listening to you employees, giving them the authority to make important decisions, put your trust in them to do their best and practice a leadership where everyone’s differences are accepted. The obstacle that employees experience for participation in changes is that the room for action in an authority-executive organization is small.

Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom hälso-och sjukvården upplever formella och informella maktförhållanden i organisationen samt hur maktförhållande påverkar deras förutsättningar att driva förändringsarbete. Således utgår studien från tre frågeställningar där de första två berör upplevelsen av makt och motstånd och den tredje frågeställningen berör upplevelser gällande nätverk och sociala relationer. Uppsatsen har utgångspunkten i Foucault maktperspektiv samt Kotters (1996) åtta stegs modell för förändring. Studiens empiriska material har formats genom semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom kodning och tematisering.  Resultatet visade att första linjens chefer upplever att deras identitet (informella position, personliga egenskaper och kompetenser) skapar förutsättningar för att utöva makt. Vidare är chefernas upplevelser att de behöver stöd och resurser samt tydlig struktur och mål för att driva förändringsarbetet. Cheferna använder sig av den disciplinära makten för att påverka medarbetarnas handlingar. I förändringsprocessen upplever cheferna att deras maktutövning ger utfall i form av lydnad eller motstånd från medarbetarna. Strategierna som cheferna använder vid maktutövning för att få medarbetarna att acceptera makten är främst samtal, dialog, meningsskapande och delaktig. När motståndet eskalerar skapar de tydliga gränser och hänvisar till deras formella position samt riktlinjer. Sociala nätverk och allianser cheferna skapar en mer effektiviserad förändringsprocess.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i ämnet svenska som andraspråk på mellanstadiet resonerar kring de förändringar som iscensättningen av den nya läroplanen, Lgr22, har inneburit för dem i såväl organisation som i undervisning. Syftet innefattade även hur lärarna resonerade kring stöttning av elevernas språkliga resurser. Forskningsstrategin bestod av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Den rikstäckande digitala enkätundersökningen besvarades av 19 lärare. Av dessa lärare deltog sedan två i intervjuer som spelades in via Zoom. Materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att lärarna över lag är nöjda med förändringarna i läroplanen men att de inte har påverkat undervisningen nämnvärt. Men i och med de förändringar som har skett i organisationen av undervisningen har positiva effekter avspeglats i mer undervisningstid och förbättrade gruppindelningar. Lärarna upplever att de stöttar sina elever i att använda sina språkliga resurser men studien visar att de behöver bli mer planerande i sitt användande av elevernas språk i klassrummet. För att det ska bli ett användbart pedagogiskt verktyg behövs såväl planerad stöttning som den interaktionella som sker i stunden.