If Swedish companies are to compete with companies in low-cost countries they have to achieve a more efficient production. The purpose of Total Productivity Maintenance (TPM) is to increase the company's profitability by increasing the productivity. TPM is a method that involves all employees and aims to prevent failures in order to increase the availability of existing equipment. The aim of this paper is to evaluate the implementation process of TPM and give recommendations for the further implementation process. The conclusion and the analysis are based on a case study done at a production department at ABB Cewe-Controls facilities in Nyköping. The case study consists mainly of qualitative data from participation observations, surveys and interviews. Commitment of the management is a key factor in the implementation process of TPM. The management of ABB Cewe-Control need to demonstrate their commitment in order for a change to happen. The case study shows that the commitment of both employee and management must be raised if the implementation process is to be successful. To avoid unnecessary conflicts or irritation in the further implementation process it is important to clarify responsibilities and roles in the implementation of TPM. The case study has also shown that the training during the implementation process has not been sufficient. Proper training is needed to be able to conduct the implementation process of TPM in an effective manner. Proper training is also needed to raise the motivation of the staff. Business Development is ABB’s methodology for the improvement work in the company. Business Development is a well-known concept in the organisation and has a well-defined connection with the company's strategic objectives. Because of this there is no reason why the improvement work and how it has been done should change. Business Development is a good foundation for the implementation of TPM and the improvement work in the future. / För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion. Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas. Syftet med rapporten är att utvärdera implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer. Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske. Resultatet från fallstudien visar på att både medarbetarnas och produktionsledningens engagemang måste höjas för att verksamheten ska kunna utvecklas. För att det framtida arbetet inte heller ska drabbas av onödiga konflikter eller irritation är det viktigt att tydliggöra ansvar och roller vid implementeringen av TPU. Fallstudien har också visat på att utbildningen under implementeringen inte har varit tillräcklig. Ordentlig utbildningen behövs för att TPU-arbetet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt och för att höja motivationen hos medarbetarna. Den förbättringsverksamhet som tidigare har bedrivits inom ramarna för verksamhetsutveckling (VU) är en mycket bra grund för förbättringsarbetet i TPU. Det finns ingen anledning till att inte fortsätta med förbättringsverksamheten enligt VU eftersom det är inarbetat i verksamheten och då VU så tydligt kopplar samman gruppernas arbete med företagets strategiska mål.

Den allt snabbare förändringstakten inom Försvarsmakten berör alla, även om det sker på olikasätt. Syftet med uppsatsen är att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav på förmågor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgångsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden är att ur ett valt perspektiv med framgångsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförändringen. Studien är huvudsakligen deskriptiv med karaktären av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförändring inneburet en begränsadförändring av viktiga förmågor. / The ever faster changes in the Armed Forces affect most people but in differentways. The purpose of this investigation is to analyse whether today’s peacetimeorganisation and its fragmented structure support the capacity requirements of thefuture. The centre of gravity lies in Ashkenas’ theory, a perspective with criteriaframework of a more open organization. A perspective with criteria for success is themethod chosen to observe the fragmented organisation. The study has been mainlydescriptive with a character of an open case study. This study has shown that thechanges in the organisations of the Armed Forces have entailed limited changes offuture capacity. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur Försvarsmakten och dess utlandsstyrka tar tillvara vunnen erfarenhet samt implementerardenna erfarenhet i organisationen. Huvudfrågeställningen som uppsatsen svarar på är: (A) Är Försvarsmakten, i detta fall dess utlandsstyrka,en lärande organisation och i så fall i vilken grad? Huvudfrågeställningen byggs upp av ett antal underfrågor; (1) Hur implementeras vunnenerfarenhet in i organisationen? (2) Hur ändringsbenägen är organisationen utifrån vunnen erfarenhet? (3) Hur kommuniceras nya erfarenheterinom och mellan olika nivåer i organisationen? (4) Hur ser organisationen sig själv- som löst samansatta delar eller som ett system där alladelar verkar tillsammans? (5) Hur hanteras personalomsättning inom organisationen för att minska kompetensbortfall? Den teoretiska ramenär byggd utifrån 3 olika teorier: Argyris/Schöns teorier om single - loop learning och double - loop learning samt tillhörande theories in usemodell 1 och 2. Peter Senges teorier kring den femte disciplinen, samt Lena Wilhelmsons teorier kring lärande dialog. Uppsatsen bygger på endeduktiv och kvalitativ metod. Empirin utgörs av ett antal intervjuer med respondenter som ingått i Förvarsmaktens utlandsstyrka i olikabefattningar, kompanichefer samt bataljonschefer vid insatser med två bataljoner, KS 05 och KS 07. Utöver detta har även intervjuer gjortsmed personer som ingått vid utbildning och stöd av Försvarsmaktens utlandsstyrka, den indirekta nivån, samt även med en respondent på denexekutiva nivån, Försvarsmaktens Högkvarter. Även en observationsstudie har genomförts vid ett erfarenhetsseminarium inför utbildning aven del av Utlandsstyrkan. Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av den insamlade empirin. I denna del återfinnssvaren på uppsatsens frågeställningar. I den sista delen av uppsatsen genomförs en diskussion som syftar till att ge konstruktiva förslag på vadsom kan göras för att bättre möjliggöra en lärande organisation. Huvudslutsatserna samt svaren på uppsatsens frågeställningar är enligtföljande:(A) Svaret på huvudfrågeställningen är tudelat. Å ena sidan visar medarbetarna en hög grad av vilja till förändring och implementering averfarenheter. Å andra sidan utgör organisationens strukturer, gamla ordningar och synsätt en begränsning framförallt avseende möjligheternatill ett systemtänkande i hela organisationen.(1) Det råder ingen brist på erfarenhet, bristen ligger i att systematiskt tillvarata samt göra erfarenheten tillgänglig i hela organisationen.(2) Viljan till förändring är stor bland de enskilda medarbetarna men strukturer och bristen av tydlighet i visioner och prioriteringar gör atthandlingsfriheten till förändringar minimeras.(3) Kommunikationen mellan medarbetare på samma nivå, men även mellan olika nivåer i organisationen, sker i form av dialog och visar enhög grad av begreppet ”högt till tak”.(4) Systemtänkandet inom organisationen är mycket lågt. Det krävs en avsevärt högre grad av processtänkande och att organisationensstrukturer möjliggör detta tänkande.(5) När det gäller personal som skall ingå i utlandsstyrkans förband sköts personalomsättningen på ett bra till mycket bra sätt. När det däremotgäller personal med viktig kompetens som skall utbilda och stödja dessa förband samt vara erfarenhetsbärare så gäller det omvända. / The purpose of this essay has been to study the way in wich the SwedishArmed Forces’ International Unit deals with lessons learned and in what waythey have been implemented in the organization. The main question of theessay is; (A) Is the Swedish Armed Forces’ International Unit a learningorganization, and if so, to what degree? Five sub-questions amount to the mainquestion: (1) In what way are lessons learned implemented into theorganization? (2) From the lessons learned, how large is the will of correctionin the organization? (3) In what way are the lessons learned communicatedinside the organization and between the different levels? (4) How does theorganization see itself; as small parts or as a system within a system? (5) Towhat extent is the Personnel Department capable of handling staffing vacancieswithout loosing competencies?The theoretical framework has been Argyris’ and Schön’s theories of single -and double - loop learning. Peter Senge’s Five Disciplines and LenaWilhelmson’s learning dialog. The method used is qualitative with a deductiveapproach. The essay is based upon interviews with officers that have beenserving as commanders in, the international unit at different levels or insupporting roles. An observation study has also been accomplished inconnection with a lessons learned seminar at the International Unit.The essay has come to the following results:(A) The answer to the main question is divided. The will for corrections andimplementation of lessons learned is high. On the other hand, the structures andold cultures in the organization mean there is a limitation of correction andsystems thinking.(1) There is no lack of lessons learned; the limitations are because of the lackof methods to systematically develop these lessons.(2) The will for correction among the staff is high but the lack of clear visionsand priorities make corrections hard to carry out.(3) Dialog is the main way to communicate between employees at the samelevel but also between different levels.(4) The way of thinking in a system of systems is at a low level in theorganization. The organizational structures have to be changed and a higherdegree of process thinking has to be implemented to make this possible.(5) The handling of personnel vacancies in the units is very good. When itcomes to the structure that supports the training of the unit, it is the opposite. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen var att analysera Försvarsmaktens (FM) organisatoriska förmåga att skapa förutsättningar för attgenomföra och implementera strategiskt förändringsarbete av sin ledningsorganisation. I arbetet med att analysera FMförmåga i detta avseende har förändringsprocesserna Ledningsorganisation 2000 (LO 2000) och Ledningsutredning 2002 (LU02) studerats för att förstå på vilket sätt organisationen nyttjar tidigare kunskaper och förmågor i nya förändringsprocesser.Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Vilken förändringshistoria har FM ledningsorganisation den senastetioårsperioden och vilken påverkan kan den ha haft på förändringsarbetet i samband med LU 02?; Drog FM somorganisation några slutsatser i samband med införandet av förändringarna av LO 2000, och i sådant fall vilka? Hur hardessa slutsatser i sådant fall dokumenterats av organisationen? Om de har dokumenterats, har det funnits en avsikt iorganisationen att vidarebefordra eventuella slutsatser till en eventuellt kommande förändringsprocess?; Baserades LU 02och dess förändringar samt implementeringen i organisationen direkt eller indirekt på någon teoretisk modell?; Drog FM somorganisation några slutsatser i samband med implementeringsprocessen av LU 02, och i sådant fall vilka? Hur har dessaslutsatser i sådant fall dokumenterats? Om de har dokumenterats, avses de på något sätt att utnyttjas av organisationen isamband med en eventuellt kommande förändringsprocess? Om de har dokumenterats, på vilket sätt avses de att utnyttjas isamband med en eventuellt kommande implementeringsprocess? Den teoretiska ramen utgörs av professor John P Kottersåttastegsmodell för att analysera vilka problem som uppstår i samband med en förändringsprocess och på vilket sätt dessaskall övervinnas. Kotter betonar även vikten av ledarskapet under en förändringsprocess och dess avgörande inverkan påprocessens möjlighet att bli framgångsrik. I uppsatsen har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats baserandes på etthermeneutiskt förhållningssätt använts. Uppsatsens empiri bygger på litteraturstudier av FM officiella dokument ochintervjuer med respondenter som varit inblandade i de ovan nämnda förändringsprocesserna. Intervjuerna med respondenternasyftade ytterst till att bredda det empiriska materialet och för att förstå vilka viktiga beslut och avväganden som gjorts mensom inte nedtecknats i de officiella dokumenten. De vikigaste slutsatserna som framkommit av denna studie är att; FM saknarförmågan att organisatoriskt utvärdera sina förändringsprocesser och överföra slutsatser och erfarenheter till kommandeprocesser, förändringsprocessen LU 02 och dess implementering baserades inte på någon vetenskaplig grund eller teoretiskmodell – medveten eller omedveten, medarbetarna i FM gavs ingen tid eller möjlighet till att förstå eller förhålla sig till deförändringar som LU 02 kom fram till. Slutsatserna kan därmed sammanfattas till förståelsen att FM saknar organisatoriskförmåga att genomföra strategiskt förändringsarbete av sin ledningsorganisation. / The main purpose of this essay was to analyze The Swedish Armed Forces capacity asan organization to create conditions to accomplish and implement the strategically alterationof its command structure. I have therefore been studying the two latest alteration processesthat the organization has accomplished, “Command Organization 2000” and “CommandAnalysis 2002” in order to understand if, and if so in what ways the organization usesprevious knowledge in new alteration processes.The theoretical framework was built up by an overarching summary of the mostcommon issues and problems that an alteration process can encounter, in order tosubstantiate the use of John P Kotters (1996) model as a theoretical framework for the essay.Kotters model is used to analyze the problems that can appear during an alteration processand describes how to be able to prevent and/or overcome them. In order to accomplish asuccessful alteration process Kotters model presents eight steps which all ought to be carriedout. If the process fails to accomplish one of the eight steps it is likely that the process willbe unaccomplished and the purpose of the alteration will be missed. Thereby it is likely thatthe whole process has been nothing else but a waste of the organizations time and resources.Kotter also emphasize the importance of a true leadership during the alteration process andits determining factor on the process possibility to become successful. An organization thathas to much management instead of true leadership is an organization that will have anunaccomplished alteration process, as well as it is a sign that there is something very wrongwith the focus of the organization.The empirical research of the essay was based on literature research in the officialdocuments of The Swedish Armed Forces and on interviews of officers who where involvedin the analyzed processes. The purpose of the interviews was mainly to widen the empiricalmaterial in order to understand which important decisions and considerations that wheredone during the processes but never were put down on paper.The most important conclusions of my research was as follows; The Swedish ArmedForces lacks the ability as an organization to evaluate its alteration processes and transferconclusions and experiences to coming processes, the alteration process “Command Analysis2002” and its implementation was not based on any scientific basis or any theoretical model– conscious or unconscious, the fellow workers of The Swedish Armed Forces was not givenany time or ability to understand what attitude they should have towards the alterationprocess and to the changes that it resulted in. The conclusions can therefore be summarizedto the comprehensive understanding that The Swedish Armed Forces lacks the organizationalability to accomplish strategically alteration of its command structure. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen. Uppsatsen syfte är inte att beskriva heladen svenska officerskårens uppfattning i frågan utan är mer en explorativ ansats i syfte att få idéer och kunskap om vilken synsom råder bland officerare avseende; synen på professionens syfte och huvuduppgift, vad det innebär att vara officer och vadde anser vara viktiga frågor för försvarets framtida professionalitet och legitimitet.De enskilda resultatslutsatser som dras är att de intervjuade officerarnas inställning till professionen inte är i harmoni med hurde uppfattar och tolkar den pågående förändringen av Försvarsmakten. I många avseenden återfinns indikationer som pekarmot ett missnöje och misstänksamhet mot det framtida insatsförsvaret och inriktningen mot ett nätverksbaserat försvar. Encentral del i officerens bristande tilltro till den pågående förändringen är starkt sammankopplad med avsaknaden av en klaroch tydlig målbild för försvaret, vilket i många avseenden genomsyrat hela undersökningen. Det framkommer också enbristande tillit till försvarsledningen sätt att utöva ledning vilket de intervjuade officerarna anser ha transformerat stora delarav organisationen till ett tjänstemannavälde. Den nuvarande teknikutvecklingen i försvaret möter motstånd i leden ochintervjuade officerare anser att det är nödvändigt att få till en omavvägning av materielanslag till förmån för återkommandekvalificerade och realistiska förbandsövningar. Undersökningen visar på att intervjuade officerare i dagsläget inte anser sigkunna upprätthålla förmåga att leda förband i väpnad strid och att försvaret under de senaste fem åren inte har kunnattillgodose tillräckliga förutsättningar för att motverka en sådan utveckling. I takt med den förändrade omvärldssituationen ochSveriges ökade politiska ambitioner på den internationella arenan framkommer det dock vissa tendenser till samsyn avseendeprofessionens framtida roll och uppgift. Den tidigare traditionellt starka anknytningen till nationens gränser börjar gradvis attförskjutas mot den internationella arenan. Ett nytt synsätt på den militära professionen framträder allt tydligare ur skuggan avdet forna invasionsförsvaret – modern radikalism. Kanske som ett resultat av möjligheterna att återigen lyfta framprofessionen i rampljuset i avsaknad av det kalla krigets argument för en välutbildad, välutrustad och välorganiseradFörsvarsmakt. / The purpose of this essay is to study Swedish officers’ attitude to the military professionbased on their understanding of the ongoing change within the Armed Forces inSweden. The aim is to examine if their attitude to the profession, in relation to thecurrent situation in the Armed Forces, complies with what they believe should be theArmed Forces core capabilities, role and mission.The essay begins with an introduction of Bengt Abrahamsson’s theories about militaryprofessionalism and Samuel P. Huntington’s and Morris Janowitz’s approaches to themilitary profession as being either radical or pragmatic. The main part of the empiricmaterial is interviews with officers with a connection to training of units within eachservice branch. The method used in this essay is a qualitative and investigationalanalysis of the interviews within the hermeneutic tradition of science. The purpose isnot to describe the complete attitude of the Swedish officers corps in this matter. Theessay explores ideas and knowledge about how Swedish officers refer to the followingsubjects; the purpose of the military professions and main tasks, what it means to be anofficer and what they feel are essential issues for the Armed Forces’ futureprofessionalism and legitimacy.The overall conclusions are that the Swedish officers attitude towards the professiondoesn’t harmonize with how they acknowledge and interpret the change of the ArmedForces in Sweden. In many ways it indicates a disapproval and suspicion of the futureflexible and network based defense. A central part of the officers’ lack of confidence inthe ongoing change is strongly connected to the absence of a clear aim and purpose ofthe Armed Forces, which in many ways has permeated the whole study. Further on,there is also distrust in the overall command of the Swedish Armed Forces, which theinterviewed officers think has transformed the officers corps to a clerk dominatedorganization. The present technological development is met with resistance within thecorps and interviewed officers feel that there is a need for an improved balance betweenresources for advanced military equipment and resources available for qualifiedexercises and training of units. Due to the current imbalance the interviewed officersfeel that their professionalism is decreasing and they don’t believe that they can solvethe core capabilities for the Armed forces namely armed combat. Within the changingworld around us and Sweden’s increased ambitions in the international arena, there arehowever some tendencies towards unanimity regarding the military professional roleand mission. The previously strong connection to a country’s borders is graduallystarting to shift towards the international arena. A new way of viewing the professioncomes into sight from the shadows of the former invasion defense – modern radicalism.Maybe this is a result of being able to draw the profession into the limelight without theCold Wars argument for a well trained, fully equipped and organized national defense. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen. I uppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserandespå ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som har varit delaktiga i organisationsutvecklingsprocessenoch den fokuseras runt teorins fyra variabler: strukturella-, aktörsorienterande-, uppgiftsorienterande- ochteknologiska perspektiven. I empirin framträder fyra faktorer som respondenterna anser har påverkat organisationsutvecklingsprocessenmer än andra och dessa är: maktens påverkan på utformandet, avsaknaden av metod och teoristöd,problematiken med att endast utveckla delar av en organisation och förankringsprocessen.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningaroch teorins fyra variabler. Här redovisas även de slutsatser som är dragna under processens gång och huvud -slutsatserna är:Organisationens design är ett direkt resultat av en maktfördelning, eller kamp om makten och position, på denexekutiva nivån och resultatet blir en kompromisslösning.Det är av yttersta vikt att det finns en gemensam målbild vid organisationsutvecklingen och att denna delas av helaorganisationen. Implementeringen bör bygga på förståelse och inte ett tidsschema.Hela organisationen måste ingå i en organisationsutveckling. Ser man inte till helheten blir följderna att man får enotydlig organisation som kommer att kräva ytterligare förändring inom en snar framtid. / The Swedish Armed Forces are presently undergoing the most extensivechange in its history. This lead to a great downscaling of the whole organizationand it compelled the Armed Forces to change the command structure aswell. Unfortunately didn’t this organizational change reach its aims and goals.The main purpose of this essay is to clarify the fundamental conditions thatinfluenced the development of the Swedish Armed Forces’ command structure.The essay will shed light on the factors that influenced the organizational design,both explicit and implicit ones. The essay gives answers to the followingquestions: Were there any implicit factors that influenced the development ofthe command structure? Did the project team use any theoretical models duringthe development process? Have professionals designed the organization orhave laymen accomplished this? What experience can we gain from the developmentprocess?The theoretical framework is Harold Leavitts’ (1965), “Diamond”, systemmodel concerning approaches to organizational change. Leavitts’ model viewsorganizations as complex systems in which at least four interacting variablesloom especially large: task variables, structural variables, technological variablesand human variables. The method is qualitative with an inductive approachand the study is mainly based upon interviews.The empirical research provides some results and the main subjects are: thedevelopment process, which has been influenced by an internal power struggleat the executive level, the lack of theoretical and methodical support, the difficultyof developing just a small piece of the command structure and the implementationproblem. This subject has been the foundation for the analysisand discussion, in combination with the theory and studies questions; theseconsequently lead to the conclusions presented in the essay.The conclusions show that lust for power influenced the organizational design,and that implementation should be based on the members’ understandingof the organizational change and not on a strict timetable The whole structuremost be involved in an organizational change, otherwise problematical spin-offeffects will be experienced. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening. Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar. Ur resultatet kunde jag utläsa att det efterfrågas tydlighet, förståelse, förtroende, uppföljning på medarbetarsamtal och öppenhet från både arbetsgruppen och styrelsen. Miss i kommunikationen tillskrivs den nya omorganisationen samt bristen på insyn men lika väl brist av fysisk närvaro av styrelsen i föreningens dagliga arbete. Vidare finns missnöje med de otydliga befogenheter som verkar vara en stor käpp i hjulet för hela organisationen samt bristen på en bra kommunikationsväg mellan de olika nivåerna. Hoppfullhet och tilltro finns dock till det nya arbetssättet då arbetsgruppen har fått egna kontaktpersoner i styrelsen.   Analysen har diskuterats mot bakgrund av Webers mål; och värderationalitet, Goffmans regioner och Asplunds konkreta/abstrakta socialiteten.  Föreningen är en organisation byggd på värderingar och en stark föreningskultur men strävan finns idag, från styrelsens håll, att effektivisera sättet att jobba på genom bland annat nya arbetsbeskrivningar och effektivisering av bemötande gentemot medlemmarna. Risken finns att den organisatoriska förändringen tvingar fram en kulturell förändring som i sin tur riskerar att värderingar i föreningen, ”den känslan som de på golvet har förmedlat” får stå undan för det resultatorientering som styrelsen vill uppnå. I förlängning kan konsekvenserna vara att omorganisationen inte lyckats fullt ut, nära kundbemötande försvinner och den enskilda medarbetaren blir sedd som en arbetsroll, inte en konkret person.   Nyckelord: Omorganisation, förståelse, förtroende, Konkret/Abstrakt socialitet, byråkrati.

Människan är en social varelse som har behov av andra människor men eftersom vi är olika uppstår det ibland konflikter. Måste konflikter vara negativa? Kan det komma något bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som något som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förändringar. Studien vill se om det finns något samband mellan konflikter och innovationer. Studien vänder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter. Studien omfattar teorier, en mindre enkätundersökning samt åtta stycken intervjuer som handlar om konflikter, förändring och innovationer. Det gäller att bli medveten om känslor som vi får i en konfliktsituation. Om vi förstår våra känslor och om vi förstår varför vi reagerar som vi gör i en konflikt har vi större chans att göra något kreativt av känslorna och konflikterna kan till och med leda fram till nya innovationer och förändringar. / Human being is a social being which is dependent to other people, but the fact that we are different may sometimes cause conflicts. Do conflicts need to be negative? Can a conflict situation make new innovations? The intention of this study is to focus on conflicts that will generate motivation for creative changes. The study is looking for connections between changes, conflicts and innovations. The study addresses co-workers, business managers and students. It contains theories, a minor survey and interviews. It is important to be aware of the different feelings between people in a conflict. Understanding our feelings and understanding how we react as we do in a conflict situation, give us a greater opportunity to create , for instance, new innovations and changes.

The Swedish membership in the European Union has led to a closer connection to all other member nations. Big opportunities have arisen for Swedish organizations since the boarders have opened up and one large internal market has emerged.   However, this dynamic environment is more demanding and put higher pressure on the organizations flexibility and ability to adapt to common laws and requirements.   The winning organizations in this globalizations are the once which organizational structure are built in a way to handle the constant changes in the market and are capable to adapt to the ongoing changing needs and requirements.   From the problem formulation of the study, How has the work been carried out at swedish listed organizations in order to adopt to the EU requirements for the members to set up their accounting according to the international accounting principles?, the purpose is to from a organizational perspective and with Swedish empirical studies, try and contribute to increased insights in the subject of forced changes and generate theories focusing on Swedish organizations. A sub purpose is to discuss and reflect on the differences between forced and voluntary changes.   A qualitative method has been used, and representatives from eight different listed companies, active in different line of businesses have participated. The results show that the implementation process has been smoother than first expected. Furthermore, the research shows that companies do not make a distinction between forced or voluntary changes.   In addition to this we present a model that identifies areas that organizations ought to focus on in order to improve the efficiency and effectiveness of their change process and the reason we argue that organizations should set up the change process differently depending on the type of change they are facing.

<p>För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion.Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas.</p><p>Syftet med rapporten är att utvärdera implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer.</p><p>Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske. Resultatet från fallstudien visar på att både medarbetarnas och produktionsledningens engagemang måste höjas för att verksamheten ska kunna utvecklas. För att det framtida arbetet inte heller ska drabbas av onödiga konflikter eller irritation är det viktigt att tydliggöra ansvar och roller vid implementeringen av TPU.</p><p>Fallstudien har också visat på att utbildningen under implementeringen inte har varit tillräcklig. Ordentlig utbildningen behövs för att TPU-arbetet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt och för att höja motivationen hos medarbetarna. Den förbättringsverksamhet som tidigare har bedrivits inom ramarna för verksamhetsutveckling (VU) är en mycket bra grund för förbättringsarbetet i TPU. Det finns ingen anledning till att inte fortsätta med förbättringsverksamheten enligt VU eftersom det är inarbetat i verksamheten och då VU så tydligt kopplar samman gruppernas arbete med företagets strategiska mål.</p> / <p>If Swedish companies are to compete with companies in low-cost countries they have to achieve a more efficient production. The purpose of Total Productivity Maintenance (TPM) is to increase the company's profitability by increasing the productivity. TPM is a method that involves all employees and aims to prevent failures in order to increase the availability of existing equipment.</p><p>The aim of this paper is to evaluate the implementation process of TPM and give recommendations for the further implementation process. The conclusion and the analysis are based on a case study done at a production department at ABB Cewe-Controls facilities in Nyköping. The case study consists mainly of qualitative data from participation observations, surveys and interviews.</p><p>Commitment of the management is a key factor in the implementation process of TPM. The management of ABB Cewe-Control need to demonstrate their commitment in order for a change to happen. The case study shows that the commitment of both employee and management must be raised if the implementation process is to be successful. To avoid unnecessary conflicts or irritation in the further implementation process it is important to clarify responsibilities and roles in the implementation of TPU.</p><p>The case study has also shown that the training during the implementation process has not been sufficient. Proper training is needed to be able to conduct the implementation process of TPM in an effective manner. Proper training is also needed to raise the motivation of the staff.</p><p>Business Development is ABB’s methodology for the improvement work in the company. Business Development is a well-known concept in the organisation and has a well-defined connection with the company's strategic objectives. Because of this there is no reason why the improvement work and how it has been done should change. Business Development is a good foundation for the implementation of TPM and the improvement work in the future.</p>