The prerequisites for local trade unions have changed in later years. Con-temporary changes in working-life raise new and important questions for the local boards to deal with. Changes of labour legislation anddecentralisation within the Swedish trade union movement have led to new tasks and greater responsibilities for the local trade unions. The role of learning in the local trade union-s attempts to deal with contemporary challenges is the focus of this thesis. The presented case-study aims at understanding the conditions and circumstances that shape the kind of learning that takes place in the board of a local branch of a Swedish trade union. The importance of the everyday context for learning is a fundamental approach to the study. Theories stressing the situated character of learning have been used for understand-ing the activities of the shop stewards participating in the social practice of local trade union work. The shop-stewards- attempts to deal with the challenges have been inter-preted as problem-solving. A pattern of three qualitatively different ways of solving problems has been identified. The shop stewards manage well prob-lems concerning the traditional trade union work, i. e. interpreting the legal framework in laws, agreements and instructions. There is no need for change. The second kind of problem-solving is about new problems within an area familiar to the shop-stewards. The shop-stewards also manage to solve this kind of problems. The shop-stewards do not manage the third kind, the new and complex questions where the legal framework is missing, e.g. outsourcing, competence development and bad working conditions as an effect of lean production. This third kind of problems can be seen as questions for destiny to the trade union and its members. Learning in local trade unions is not just a local matter. In order to understand the local trade union board-s difficulties to deal with the con-temporary challenges one must consider the aspects of power and relations to the counterpart, the employer. Decentralisation of trade union-work has changed the prerequisites for the local trade unions. New technique, ways of organising work and globalisation of production and ownership are examples of new and important questions for trade unions to deal with. These changed prerequisites concern the Swedish trade union movement as a whole.

Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom skolans värld definierar och upplever inkludering och var läggs ansvaret för elevers skolsvårigheter. Uppsatsen fokuserar på inkluderingsbegreppet, elevers lärmiljöer och förändringsarbetet i skolan, vilka också är våra tre huvudteman. Arbetet genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, bestående av åtta enskilda intervjuer och en gruppintervju. Dessa analyserades sedan tematiskt med en fenomenologisk ansats. Respondenterna poängterade vikten av att man har en klar begreppsdefinition kring inkludering vilket var något som flera saknade i våra svenska styrdokument. Det har också visat sig vara viktigt att klargöra begreppen inom läs- och skrivundervisningen. Även många tankar kring nödvändigheten av att låta eleverna bli mer delaktiga i sin egen skolsituation än vad våra respondenter upplever att sker idag lyftes. Flera respondenter ansåg också att skolor fortfarande i alltför hög utsträckning utgår från ett kategoriskt perspektiv och menade att skolor istället borde vinnlägga sig om att utgå från ett relationellt perspektiv för att möjliggöra en inkluderande och tillgänglig skola. Ett sätt som skulle kunna hjälpa skolorna med detta perspektivbyte är att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning. I detta arbete skulle specialläraren kunna spela en viktig roll genom att verka som bro mellan forskning och verksamheten i skolan. I arbetet från det kategoriska till det mer relationella synsättet i skolan menar respondenterna att det krävs ett systematiskt utvecklingsarbete med tydligt ledarskap som tydliggör skolpersonalens olika roller. Vidare pekar respondenterna på att inkluderingsarbetet är något som måste genomföras gemensamt för att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Respondenterna lyfte också synvändan som behöver göras i den svenska skolan med antalet anpassningar. De menar att genom att skapa en bra pedagogik som utgår från den elevgrupp man undervisar och göra den tillgänglig för alla så behövs inte vare sig generella eller extra anpassningar. Åtminstone inte i den omfattning som det görs idag.

Hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro är vanligt förekommande inom kommunala verksamheter och däribland inom utbildningsförvaltningarna. En specifik kommun med denna problematik har den senaste tiden försökt att komma till rätta med problemet genom att försöka öka medarbetarengagemanget. En förhoppning fanns i organisationen att genom ökat medarbetarengagemang skapa en bättre social hållbarhet. Denna studie syftar till att studera hur förskolecheferna i en kommunal verksamhet skapar förutsättningar för att ett medarbetarengagemang ska möjliggöras i organisationen. Förskolans verksamhet och förutsättningar har studerats genom tidigare forskning för att klargöra hur arbetssituationen ser ur för pedagogerna. Denna arbetssituation som visat sig vara tuff för pedagogerna har skapat konsekvenser för förskolecheferna i sitt arbete med medarbetarengagemang. Det har även studerats vilket stöd förskolecheferna kan komma att behöva för att göra det möjligt. Sex förskolechefer i den kommunala verksamheten intervjuades i studien. Genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär har empiri samlats in och sammanställts tillsammans med teorier som krav-kontrollmodellen samt Alvessons traditionella Lewins trestegsmodell om förändringsprocesser. Tidigare forskning inom området engagemang har även tillämpats för att kunna förklara upplevelsen hos förskolecheferna. Studien visar att förskolecheferna arbetar i linje med vad forskning anser bidrar till ökat engagemang. Det framkom att verksamheten inom förskolan tenderar att skapa rollkonflikter för förskollärare då de får svårigheter att prioritera sin tid för administrativa uppgifter samtidigt som de ska finnas där för sina barngrupper. Det visade sig även att stram ekonomi och bristande tid försvårar förskolechefernas möjlighet till att engagera sina medarbetare. Av resultatet framgår det att förskolecheferna anser att deras närvaro är viktigt för medarbetarna och därmed måste även antal medarbetare per chef beaktas av kommunen då förutsättningarna mellan de olika förvaltningarna skiljer sig. Det framkommer också skilda meningar från förskolecheferna gällande ett arbetssätt med tydligare ramar gentemot frihet under ansvar. Därav anses medarbetarengagemang vara ett komplext arbete för en organisation att arbeta med då alla individer engageras av olika saker vid olika tillfällen.

Digitaliseringen påverkar samhällets alla områden och människor har fått högre krav på tillgänglighet. I många länder, Sverige inklusive, utvecklar regeringar strategier för att se till att landet hänger med i denna snabba utveckling. I Sverige har en digitaliseringskommission tillsats för att se till att offentliga tjänster ska digitaliseras. En offentlig tjänst är kollektivtrafiken. Just kollektivtrafiken nämner digitaliseringskommissionen tämligen lite, trots att det är en viktig samhällstjänst där digitaliseringen har påvisats ha många möjligheter. Digitaliseringen innebär en förändring för många organisationer. Ofta hamnar fokus på organisationskultur när förändringar kommer på tal. Denna rapport syftar till att undersöka förändringsbenägenhet för digitalisering hos en kollektivtrafiksförvaltning. Rapporten utgår från en fallstudie av kollektivtrafikförvaltningen UL för att se vilka utmaningar och möjligheter deras organisationskultur skapar för digitalisering. Fyra intervjuer med anställda från UL har genomförts. Resultatet från dessa analyseras och kopplas till Gerry Johnsons teoretiska modell “the cultural web”. Slutsatsen är att det är många strukturella svårigheter då det dels handlar om en myndighet som delvis finansieras av skattepengar, och dels att idéer till utveckling endast kommer från de anställda men att stöd ovanifrån tycks saknas.

Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg. Fokus kommer att ligga på delaktighet, information och kommunikation samt hur enhetscheferna upplever att deras arbete har förändrats i jämförelse med innan omorganiseringen.Metod I studien används en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi genomförde åtta semistrukturerade och individuella intervjuer. Det empiriska materialet har jämförts och analyserats med stöd av vetenskapliga artiklar och teorier för att komma fram till ett resultat och en diskussion.Resultat Vi tycker oss kunna utläsa av vårt resultat att respondenterna upplever att de har en förståelse för varför omorganiseringen behövde genomföras. Några respondenter upplever att det var för lite information och kommunikation kring omorganiseringen samt att tiden för genomförandet av omorganiseringen var för kort. Flera respondenter upplever att administrationen har ökat efter omorganiseringen samt att det nu är fler personer som ska vara med och bestämma vilket en del respondenter upplever bidrar till ett trögare system och längre beslutsvägar. Dock upplever en del respondenter en ökad trygghet och tydlighet i den förändrade strukturen. Flera respondenter upplever fördelar i att det nu går att samverka och lära sig mer av varandra stadsdelarna emellan. Några respondenter upplever att de inte fått möjlighet att vara delaktiga i omorganiseringen i någon särskilt stor utsträckning. En del uttrycker att de fått vara med och påverka arbetet på den egna arbetsplatsen när omorganiseringen väl var genomförd. Några respondenter upplever att mycket kompetent personal har gått förlorad vid omorganiseringen och anser att en del personal borde fått vara kvar på sina gamla positioner för att behålla en del av kompetensen. En del upplever att positioner blivit otydliga vilket skapat en förvirring kring vem som ska göra vad och upplever att en avgränsning av positioner med fördel kunde genomförts inför omorganiseringen. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

I samband med att globaliseringen ökar ställs också ökade krav på organisationer. Konkurrenterna finns över hela världen vilket medför att organisationer ständigt måste utvecklas för att stå sig i den hårda konkurrensen; för att överleva. En organisationsförändring är en utmaning och det krävs en tydlig målbild och vision i arbetet för att kunna få med medarbetarna ”på tåget”. Enligt Ulrich (1998) kan HR ha kompetens att agera förändringsagent och därmed bistå organisationens ledning i förändringsarbetet med att hantera de utmaningar som kan uppstå och skapa förutsättningar för en effektiv förändringsprocess.Syftet med studien är att undersöka hur HR kan arbeta för att skapa förutsättningar för organisationsförändring inom universitets-/högskolesektorn och däri identifiera framgångsfaktorer och utmaningar. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där teman delvis har satts upp på förhand och en abduktiv strategi valts för arbetet.Resultaten visar att HR inte har den funktion och position internt i de studerade organisationerna som krävs för att aktivt kunna bidra i förändringsarbete som en förändringsagent. Däremot visar resultatet att HR i de undersökta fallen bidrar i förändringsarbete genom att de arbetar för att stödja organisationens chefer i deras ledarskap samt att de har kunskap kring viktiga aspekter i förändringsprocesser. Respondenterna framhåller att för att skapa förutsättningar för att lyckas i förändringsarbete krävs det ett tydligt syfte och en klar målbild för arbetet, vilken också måste förankras internt. Vidare är information och kommunikation viktigt och detsamma gäller även vikten av att skapa möjligheter för delaktighet och struktur för arbetet. De största utmaningarna som HR möter relaterar till ledarskapet och den organisationskultur som finns inom de studerade lärosätena. Organisationskulturen i sig kan också vara förklaringen till varför HR inte har funktionen och positionen som strategisk partner i de undersökta fallen. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap

The aim of this Master’s thesis is to examine in what way the introducing of library plans in three municipalities have affected the work in library organizations. We base our study on a new institutionalist perspective, which focuses on changes in organizations from a social and interpretative perspective. By using this theoretical framework, it is possible to study how interpersonal relations affect the development in library organizations. Through qualitative interviews with ten librarians, we investigate how the establishing of library plans has influenced, and been influenced by, the library field and by the environment, i.e. politicians and the public. Further, this thesis investigates whether the library plans are articulations of traditional values and norms of the field, or if the plans have implied new ideas in the daily work. We observe that it is of decisive importance who initiates the establishing process of the plans, and that communication with politicians is crucial in the working process. The library work in the investigated municipalities is directed by institutionalized norms, values and routines, which are articulated in the library plans. Our study shows that this articulation works in two different ways. In one aspect it reinforces the institutionalization and has a legitimizing function. In another aspect, it has a limiting impact on the library’s ability to environmental adaptation and organizational change of a revolutionary nature. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this Master’s thesis is to do a benchmarking study of the marketing activities at the public library of Valdemarsvik. The purpose is also to describe and get a deeper understanding of benchmarking as a method for improving library activity. Four major problem areas are addressed: How can one use benchmarking as a tool to achieve change? How can one learn with benchmarking? What similarities and differences are there between benchmarking and other similar methods for competence development? Is benchmarking better than other similar methods for competence development? The empirical approach was qualitative and the method chosen was action research. Benchmarking is a structured method for learning and change that compares your performances with the performances of others. The benchmarking object chosen in this study was marketing orientation and marketing. The benchmarking partners chosen were Folktandvården in Gothenburg and the public library of Bollebygd. The outcome of the benchmarking study was user friendly changes in the library’s physical environment and the library’s classification system, and customer oriented changes concerning purchase policy and selection of media. Also a lecture in marketing and market orientation, based on the result of the benchmarking study, was held for the library staff. The conclusion of this study shows that benchmarking can be used as a method to learn market orientation and marketing at a small public library. Benchmarking points out gaps, explains how they occur and describes the successful behaviour of the benchmarking partner and therefore new knowledge easily can be implemented. / Uppsatsnivå: D

”Ska vi förändra oss nu igen?” Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation. Metoden har varit en enkät med frågor som är gjorda som påstående med en femgradig skala. Resultatet visar att tre av fyra inte känner sig delaktig och mer än varannan som inte upplever att de har fått tillräckligt med information. Farhågorna är många fler än förväntningarna. Konsekvensen kan bli att arbetsklimatet utvecklas till det sämre och att det härmed blir en direkt påverkan av effektiviteten, motivation och arbetslust i organisationen som även kan resulterar i en högre sjukfrånvaro. Personalen som gick över visste inte om de skulle få bättre förmåner eller om det skulle bli neddragningar, vilket gjorde att de kanske tänkte ”man vet vad man har men inte vad man får”. Författarna betonar vikten av dialog för ett lyckat förändringsarbete och organisationsutveckling. Ledarna har en viktig uppgift att möjliggöra dialogen som kan skapa förståelse för varandras olikheter som kan bidra till kreativa lösningar och förändringar. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar. Detta då IT projekt fortsätter att misslyckas. Studien har grundats på tidigare forskning inom användardeltagande och användaracceptans för att sedan genomföra en undersökning på hur det går till i verkligheten. För att skapa djupare förståelse för hur användardeltagande kan ta form har intervjuer genomförts hos verksamheter som nyligen genomgått en systemförändring. Vidare har enkäter skickats ut till de anställda hos de studerade verksamheterna för att på ett tillförlitligt sätt avgöra acceptansen för systemen. Studien visar att användardeltagande utformas utefter vilken organisationsstruktur samt vilka maktförhållanden som råder i organisationer. Användardeltagande påverkar olika systemanvändare annorlunda då dessa har olika behov som behöver tillgodoses. Vissa användare är i behov av att användaranpassa system för att uppnå användaracceptans, samtidigt som andra är i behov av att ledas genom själva förändringen. Detta gör användardeltagande till ett bra val i syfte att öka användares acceptans för informationssystem, ifall det anpassas till användarnas behov samt rådande organisationsstruktur. / Program: Dataekonomutbildningen