Ann-Christiné Adler och Elisabeth Komstedt (2016), Målrationellt eller meningsskapande? - En studie om det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.FÖRVÄNTAT KUNSKAPSBIDRAGVår studie kan bidra med kunskaper om olika faktorer som kan påverka i det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Detta kunskapsbidrag kan även överföras till andra skolformer.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARGenom frågeställningarna är syftet med studien att erhålla en fördjupad förståelse för hur skolchef, rektor, specialpedagog och lärare förstår och utformar arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ett underliggande syfte är att få syn på graden av delaktighet samt vilken syn på kvalitet som förekommer i gymnasieskolan.TEORIStudien utgår i huvudsak från Jacobsens (2013) respektive Scherps (2013) teorier om kvalitet, organisation och ledarskap. Utifrån begreppet kvalitet används Dahlberg, Pence och Moss (2011) teori som menar att kvalitet och delaktighet är sammanlänkade. De beskriver också det modernistiska samt det postmoderna perspektivet. De använder begreppet meningsskapande istället för begreppet kvalitet då de särskilt betonar vikten av att alla är med- och samkonstruerande i sin egen förståelse av verkligheten. Lager (2015) kompletterar kvalitetsdefinitionen med det målrationella begreppet. Johansson och Nihlfors (2014) forskning fördjupar studien beträffande kommuners ledarskap på nämnd och skolchefsnivå.METODStudien har en hermeneutisk ansats. Kvalitativ metod ligger till grund för studiens genomförande. Syftet med en kvalitativ undersökning r att utforska fenomen och händelser för att erhålla förståelse. Halvstrukturerade intervjuer samt granskning av dokument genomfördes för att samla empiri (Brinkmann och Kvale, 2014).RESULTATAlla aktörer i studien ser det systematiska kvalitetsarbetet som ett sätt att utveckla skolan, arbetssätt och arbetsmiljö för såväl elever som medarbetare samt för att höja kvaliteten på skolan. De anser att det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå är ett utvecklingsområde. Aktörerna som deltagit i studien vittnar om en otydlighet beträffande om hur det systematiska kvalitetsarbetet är strukturerat på skolnivå för att det ska bli synligt hos alla aktörer. Det framkommer att graden av delaktighet har betydelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och genomförs samt hur kvalitetsdiskursen framstår som en viktig faktor då aktörerna beskriver delaktigheten. Resultatet visar på vikten av att synliggöra vilken kvalitetsdiskurs som råder på gymnasieskolan och att det finns en samsyn om denna diskurs mellan samtliga aktörer som är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. De fyra lärarna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på klassrumsnivå. De upplever inte att deras arbete ingår som en del i det övergripande kvalitetsarbetet på skolnivå. Ärlestig (2014) betonar vikten av delaktighet på samtliga nivåer.IMPLIKATIONERDet systematiska kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående förändringsarbete. I detta arbete kan specialpedagogen ha en viktig roll för att medverka till att alla blir delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien visar på viktiga faktorer i det praktiska arbetet för specialpedagogen som förändringsledare. Det innebär att kunna befinna sig på olika nivåer och positioner i en organisation och ha förmågan att navigera emellan dem och de olika aktörerna på en skola. Studiens resultat ger en fördjupad förståelse och en bredare kunskap om specialpedagogens samarbete med de olika aktörerna som finns på en skola. Studien bidrar med teorier beträffande förändringsarbete inom skola. Detta tänker vi kan bidra till en fördjupad kunskap för specialpedagoger. I rollen som specialpedagoger anser vi att förståelsen för helheten är en viktig del för att lyckas med uppdraget att skapa en skola för alla. Resultatet belyser hur specialpedagogens roll formas av skolans behov. Det ledarskap som finns på gymnasieskolan och hur det är utformat påverkar vilken roll specialpedagogen får och de arbetsuppgifter som ges.

Denna studie belyser hur två myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fångar med mål att nå en förändring. Återfall i brott är ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna män i Sverige återfaller inom tre år. Brist på uthållighet och låg självkänsla är två orsaker till återfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad på information från tre informanter som arbetar på KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjänsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhället) och Arbetsförmedlingen.Vårt syfte med studien är att undersöka vilka metoder som används för att hjälpa de frigivna att hitta och behålla ett arbete. Vi vill även titta på vad orsakerna bakom återfall kan vara och hur våra informanter arbetar för att motverka återfall.Vårt val av teorier är Careership, stigma och Focault's maktteori. Careership förklarar hur ett val baseras på invdividens bakgrund. Stigma är en teori som förklarar hur och varför individer är stigmatiserade. På grund av de uppenbara maktförhållanden mellan samhället och de frigivna har vi även inkluderat en maktteori. Vårt resultat visar att våra informanter inte använder några specifika metoder, det baserar sitt arbete på individen. Resultatet visar även att orsakerna till återfall är många och kan inte generaliseras. Vi kan även se att våra informanter arbetar hårt för att motverka återfall men ibland tar statens makt över. / This study highlights the work of two different authorities and one organisation working with released prisoners wanting a change. Relapse is a common problem, 44 percent of all released men in Sweden relapse within three years. A lack of endurance and low self-esteem are two of the main reasons for a relapse. We have performed a qualitative study based on the information from three informants working at KRAMI (a cooperation between the Swedish employment agency, the local municipality and the social service) KRIS (criminal’s revenge in society) and Arbetsförmedlingen (the Swedish employment agency).Our vision with this study is to explore the methods that are being used to find a workplace and keep it for the released prisoners. We also want to look in to the reasons for relapse and investigate what our informants are doing to counteract it, this is also our questions of issue.Our theories of choice are Careership, stigma and Foucault’s power theory. Careership aims to explain how personal decisions are made based on background. Stigma is a theory explaining how and why people are stigmatized. Due to the obvious power relations between the society and the released prisoner we also choose to include a power theory. Our findings show that our informants do not use any specific methods, it is all based on the individual. The result also show that the reasons for relapse are many and they can’t be universalized. We can also see that although our informants work hard to counteract relapse sometimes the rules are against them.

Undersökningar från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att Sveriges befolkning växer och att andelen äldre kommer att öka. Inom hälso- och sjukvården försöker man lösa denna problematik genom att införa olika verksamhetsfilosofier som till exempel Lean med syfte att skapa effektivare verksamheter inom hälso-och sjukvården. Dock visar tidigare forskning att 70 procent av alla planerade organisationsförändringar misslyckas och i många fall inte innebär några förbättringar alls utan ibland till och med gör saker och ting värre. Syftet med denna studie var att undersöka hur Region Skånes hälso- och sjukvård förhåller sig till tidigare forskning om organisationsförändring i deras förändringsarbete. Jag genomförde en fallstudie inom Regionservice med fokus på områden kommunikation, förändringsstrategier och mellanchefer. Studien gjordes genom empiriska undersökningar: En medarbetarundersökning av företaget Springlife AB och semistrukturerade intervjuer med medarbetare utifrån en egenkonstruerade intervjuguider. Det empiriska materialet som analyserades med hjälp av ’’krav-kontroll-stöd modellen’’. Studiens resultat visar att Regionservice använder en blandning av ledningsstyrda och karismatiska förändringsstrategier för att genomföra förändringar. Ledningsstyrda förändringsstrategier innebär att förändringar sker genom order och tvång och karismatisk förändringsstrategier innebär att det tillsätts förändringsledare som kan uppfattas vara karismatiska inom organisationen. Resultatet visar att ledningsstyrda förändringsstrategier medför att en hög andel medarbetare inom Regionservice har låg upplevelse av delaktigt. Dessutom visar studien att en hög andel inom organisationen upplever att det finns problem i organisationens kommunikation vilket kan komma att ha en negativ påverkan på förändringar som genomförs.

No description available.

Denna uppsats har genomförts inom ramen för arbetsintegrerat lärande med inriktning på politiska studier vid Högskolan Väst. Syftet med uppsatsen är att genomföra en kvalitativ fallstudie om hur Vänersborgs kommun har arbetat med medborgardeltagande under perioden september 2021-februari2022. För att uppnå syftet med uppsatsen ställs följande frågeställningar: Hur har Vänersborgs kommun arbetat med medborgardeltagande under perioden september 2021-februari 2022? Vilka utmaningar och möjligheter upplever tjänstepersoner och invånare med medborgardeltagandet? Hur vällever medborgardeltagandet i Vänersborgs kommun upp till idealen inkludering, delaktighet och transparens? Vilka förutsättningar för transformativ lärande har DELMOS-projektet bidragit med? Uppsatsen svarar på frågeställningarna utifrån Graham Smiths institutionella demokratiteori och Jack Mezirows teori om transformativ lärande. Genom observationer och intervjuer med nyckelpersoner inom kommunen, polisen och invånare i kommunen bidrar denna kvalitativa fallstudie till ökad förståelse om potential och förutsättningar, samt utmaningar och möjligheter med att inkludera ett invånarperspektiv i en kommunal beslutsprocess. Resultaten tyder på att kommunen har arbetat med medborgardeltagande i projektform. Både nyckelpersonerna inom kommunen och polisen, samt invånarna upplever medborgardeltagandet som en möjlighet för att samverka kring gemensamma samhällsfrågor men att det är en utmaning att få fler invånare att vara med, samt att kommunikationen behöver förbättras. Resultaten tyder även på att DELMOS-projektet har bidragit med förutsättningar och lärdomar för främjandet av transformativ lärande.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.

Purpose: Climate change and increased proportion of hard surfaces due to urbanization is causing problems with flooding. Although it has been known for a long time that traditional stormwater management needs to be complemented, progress towards Sustainable Drainage Systems, SuDS, is slow. Techniques to locally handle storm water are available for most situations, but there is a lack of knowledge and experience. The aim of this thesis is to present a proposal on how implementation of SuDS can be promoted in urban development projects in Jönköping municipality. Method: Using literature review, interviews, document analysis and observation a qualitative study was conducted in two urban development projects; Ekostaden Augustenborg in Malmö and Munksjöstaden in Jönköping. Findings: The majority of the stormwater management techniques available in Augustenborg have also been discussed in Munksjöstaden by Jönköping municipality. Only one third of the techniques which has been discussed will be realized. Jönköping municipality lacks clear goals and a vision that is integrated into the planning process, which can explain this. During the interviews the site conditions were presented as arguments to why SuDS is difficult to implement. However the analysis showed that it is the other conditions that are decisive, something that also the scientific studies indicated. In order to promote the implementation of SuDS general and project-specific actions were elaborated. Implications: The local plan is the municipality’s sharpest tool for control of the physical development and demands must be submitted in the local plan in order to promote SuDS. The municipality needs to reprocess a practice level and equate SuDS with traditional stormwater management in order to make relevant demands on developers. To promote the implementation of SuDS, the authors suggests that Jönköping municipality carry out a pilot project focusing on sustainable stormwater management in an upcoming urban development project. Limitations: Since the thesis only includes two projects, there is a limitation of the conditions treated. Since the other conditions and the recommended actions are based on the factors identified in a national survey, the applicability is considered to be good. Although the project-specific actions are based on Jönköping municipality, it is possible for other municipalities to apply the PDSA-wheel to the extent that is suitable for the municipality. / Syfte: Klimatförändring och urbanisering med ökad andel hårdgjorda ytor orsakar problem med översvämningar. Trots att det sedan länge är känt att den traditionella dagvattenhanteringen behöver kompletteras går utvecklingen mot Sustainable Drainage Systems, SuDS, långsamt. Tekniker för att ta hand om dagvattnet lokalt finns för de flesta situationer men det saknas kunskap och erfarenhet. Målet med arbetet är därför att presentera ett förslag på hur implementering av SuDS kan främjas i stadsbyggnads-projekt i Jönköpings kommun. Metod: Med hjälp av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har en kvalitativ studie genomförts på två stadsbyggnadsprojekt; Ekostaden Augustenborg i Malmö och Munksjöstaden i Jönköping. Resultat: Majoriteten av de tekniker för dagvattenhantering som finns i Augustenborg har diskuterats även i Munksjöstaden från Jönköpings kommuns sida. Det visade sig dock att endast en tredjedel av det som diskuterats kommer att förverkligas. Detta kan bland annat förklaras av att Jönköpings kommun saknar tydliga mål och en vision som är integrerad i planeringsprocessen. Vid intervjuerna lyftes platsen förutsättningar fram som argument till varför SuDS är svårt att tillämpa. Analysen visade dock att det är de övriga förutsättningarna som är avgörande, något som även de vetenskapliga studierna pekat på. För att främja implementeringen av SuDS har därför generella och projektspecifika åtgärder riktade mot de övriga förutsättningarna utarbetats. Konsekvenser: Detaljplanen är kommunens skarpaste verktyg för att styra den fysiska bebyggelsen och för att främja SuDS är det därför viktigt att det finns krav i detaljplanen. Kommunen behöver upparbeta en praxisnivå och likställa SuDS med traditionell dagvattenhantering för att kunna ställa relevanta krav på exploatörer. För att främja implementeringen är författarnas förslag att Jönköpings kommun genomför ett pilotprojekt med fokus på hållbara dagvattenlösningar i ett kommande stadsbyggnadsprojekt. Begränsningar: Eftersom arbetet endast innefattar två projekt finns det en begränsning i vilka förutsättningar som behandlats. Eftersom de övriga förutsättningarna och de rekommenderade åtgärderna utgår från faktorer som identifierats i en nationell enkät-undersökning bedöms ändå tillämpligheten vara god. Även om de projektspecifika åtgärderna utgår från Jönköpings kommun, är det möjligt för andra kommuner att tillämpa PGSA-hjulet i den omfattning som passar den aktuella kommunen.

<p>Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi. Vidare jämfördes männens utsagor med resultat av tidigare forskning på området. Det visade att männen främst såg sin partner och barn som skäl att förändras. Det visar också att olika situationer som de upplevde som krisartade gjorde att de hittade motivation att acceptera hjälp. Vidare att ansvarstagande för sina handlingar, kommunikation och empati har stor påverkan på att hitta motivation och att förändras för de tre männen.</p>

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden. Det är i ljuset av vad tidigare forskning visat om bland annat organisationsform och arbetsbörda som det ter sig relevant att utforska vad socialsekreterare själva anser om möjligheter till att bedriva förändringsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt åtta socialsekreterare från fyra olika svenska kommuner. Resultatet, det vill säga bland annat vad som informanterna anser vara viktiga faktorer samt vad som utgör hinder för förändringsarbetet inom ekonomiskt bistånd, analyseras och diskuteras utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer samt Lipskys teori om gräsrosbyråkrater. Resultatet pekar bland annat mot att socialsekreterarna anser sig behöva organisatoriska förutsättningar, såsom en rimlig mängd ärenden, för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Vidare anser informanterna att individuella faktorer, såsom klientens motivation, är av vikt för processen bort från ett biståndsberoende. Bland hindrande faktorer på individnivå nämns diskrepans mellan socialsekreterarens och klientens målbilder gällande vilken förändring som ska uppnås hos klienten som ett exempel. På organisationsnivå anser socialsekreterarna den höga arbetsbelastningen, som ofta råder inom arbetet med ekonomiskt bistånd, vara det största hindret för ett aktivt klientarbete mot självförsörjning. Informanterna betonar att ärendemängden i dagsläget ofta är så hög att det inte är möjligt att träffa klienterna så ofta som det skulle behövas. I ljuset av vad tidigare forskning och vad analysen av den insamlade empirin visar, identifierades i denna studie, utifrån socialsekreterares synvinkel, flera faktorer som anses vara av vikt för ett välfungerande förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Det intervjuade anser att de (som socialsekreterare) behöver både individuella ”verktyg” och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som fastställs i Socialtjänstlagen.

Syftet med studien var att undersöka klienternas och socialarbetarnas upplevelse av metoden motiverande samtal (motivational interviewing, MI), vilket besvaras genom frågeställningarna; hur upplever klienten kontakten med socialarbetaren som använder MI och vad är socialarbetarens upplevelse av MI metoden. Studien är genomförd med en triangulerande kvalitativ metod där studiens syfte blir belyst från tre olika perspektiv. Empirin baseras därför på två stycken intervjuer med klienter, två stycken intervjuer med socialarbetare och två stycken inspelade verkliga MI-sessioner mellan klient och handläggare. Som teoretisk referensram har resultatet analyserats utifrån begreppet empowerment. Resultatet visar att relationen mellan socialarbetare och klient är en avgörande faktor för att kunna bryta ett destruktivt beteende. Att formulera delmål på vägen mot ett större mål anser samtliga informanter vara av stor vikt i förändringsarbetet. Klienten har ett egenansvar om att förändra sin livssituation, där den ena klienten ställer sig negativ till eget ansvar. Båda klienterna berättar att, när de befunnit sig i ett aktivt missbruk har kontakten med socialtjänsten endast handlat om att få pengar eller utnyttja systemet på något sätt. I denna fas finns inte någon motivation att förändras, vilket leder till svårigheter. Resultatet visar att klienterna har upplevt sin handläggare som stöttande och en trygghet i processen att bli fri från sitt missbruk. / The aim of the study was to investigate the clients 'and the social workers' experience of the method of motivational interviewing, which is answered by the questions; how do clients experience the contact with social workers who use MI as a method and what is the social worker's experience of MI as a method. The study was conducted with a triangulation qualitative method where the purpose of the study was illuminated from three different perspectives. The empirical data is therefore based on two interviews with clients, two interviews with social workers and two MI-recorded real-sections between the client and the social worker. As a theoretical framework, the result has been analyzed based on the concept of empowerment. The result shows that the relationship between social worker and client is an essential factor to break destructive behavior. All of the informants believes that formulating partial goals is an important part in the changing process. The client has a personal responsibility to change their situation, one client is negative to that responsibility. Both of the clients report that, when in an active addiction, the contact with the social services only were about gain money or use the system. In this phase there is no motivation to change, which leads to difficulties. The results show that clients have experienced their administrators as supportive and secure in the process of becoming free from their addiction.