I samtal om företagande och organisering har lärande, innovativitet och förändring blivit allt viktigare begrepp. Samtidigt har gårdagens ledord i form av hierarkisk kontroll förutsägbarhet, planering och stabilitet allt mer kommit i skymundan. Inom organisationsteorin finns modeller och inriktningar som fokuserar samordning, struktur och stabilitet. Andra inriktningar fokuserar flexibilitet, lärande och förändring. Några modeller omfattar både stabilitet och förändring, dock som två motsatta principer för organisering. Att organisera både för förändring och stabilitet är enligt dessa modeller fruklöst för att inte säga paradoxalt. Det gäller att på något sätt hålla en balans mellan de två extrema organisationsformerna. I denna avhandling ifrågasätts denna organisationsteoretiska uppdelning. En utgångspunkt är att vi i praktiken inte skulle kunna existera varken som individer, i grupp eller organisatoriska sammanhang utan både stabilitet och föränderlighet. I boken ställs frågan om inte deltagande i stora samarbetsprojekt kan vara ett sätt att överskrida motsättningen mellan organisering för förändring respektive ordning och stabilitet. Är deltagande i samarbetsprojekt möjligen en överlägsen förändringsstrategi? Kanske kan samordning och stabila relationer i varierande grad kombineras med variation, innovation och lärande? Eller måste omfattande förändringar innebära organisatoriskt kaos? Boken omfattar ingående beskrivningar och analyser av de händelseförlopp som resulterade i tillkomsten av de uppmärksammade bygg- och fastighetsprojekten Globen, Vasaterminalen och Sturegallerian, vilka genomfördes i Stockholm under 1980- och början av 1990-talet. Analyser leder bland annat fram till att en modell utvecklas vilken förklarar varför vissa grupper bättre än andra både kan bibehålla stabila relationer och samtidigt förändra sin verksamhet. Den organisationsteoretiska motsättningen mellan stabilitet och förändring, mellan ordning och kaos, har därmed överskridits. Modellen utgår från en samhällsteoretisk inriktning vilken erbjuder en sofistikerad begreppsapparat omfattande olika dimensioner av mänsklig kunskap och mellanmänskliga relationer. I boken introduceras en "socialfenomenologisk" referensram i ett organisationsteoretiskt sammanhang. Den i boken utvecklade modellen har stora implikationer för idag aktuella diskussioner kring projektledare, nätverksorganisationer, samarbete, organisatoriskt lärande och kunskapsföretag. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar. Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet. För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna. Motståndet ska minimeras och den viktigaste åtgärden i detta är involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Akademiska Sjukhuset använder sig av ett top-down införande där chefer får delta i utbildningsdagar för att sedan utbilda sin egen personal. Fördelen med detta är att det skapas ett gynnsamt förändringsklimat. Nackdelen är att alla inte får del av utbildningen. Arbetet med Lean-implementeringen på Akademiska Sjukhuset har ingen bestämd tidsplan, istället fokuserar de på ett smidigt förändringsarbete som börjar med små förbättringar.

No description available.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.

Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat”Försvarsmaktskvalitet”, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förändra organisationen till attbli mer förändringsbenägen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förändringsarbete och kan då undersökas som ett exempel på det.Men är det ett framgångsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mätapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval. Dels de faktorer som är avgörande för attorganisationen ska fungera effektivt – jag kallar dem organisatoriska förmågor - och hur de har förändratssedan FMQ genomfördes. Genom att jämföra de olika lokala organisationsenheterna har jag försökt visa omdet finns ett samband mellan hur FMQ genomfördes och idag upplevd förändring av organisatoriskaförmågor. Därigenom försöker jag svara på om och vilka effekter FMQ-projektet har givit. Dessutomförsöker jag visa om förändringen av organisatoriska förmågor innebär att Försvarsmakten kan anses vara ensnabb, flexibel och förändringsbenägen organisation.Min undersökning visar att FMQ i många avseenden var framsynt men att det inte går att påvisa att det hargivit några effekter idag. Det kvarstår dessutom hinder för att Försvarsmakten ska anses vara en snabb,flexibel och förändringsbenägen organisation, vilket beror på att det fortfarande tycks finnas för starkahierarkiska mönster och gränser mellan funktioner. Det är främst ett hierarkiskt belöningssystem och attprocesstyrning inte fungerar som är orsaken. Därmed kan jag påstå att FMQ inte kan anses vara ettframgångsrikt exempel på organisatoriskt förändringsarbete. Undersökningen indikerar tre orsaker till det.Personalen förstod inte att projektet var angeläget, högre chefer saknade övertygelse och kraft samt detsaknades en tydlig vision för vad förändringen skulle leda till. / In the late nineties the Swedish Armed Forces carried out an extensive trainingproject, “Quality of the Armed Forces”, shortened AFQ. The overall purpose ofthe project was to alter the organization into becoming more able to confrontchanges, to be quality conscious and more efficient. The project shows greatsimilarities with management theories about organizational alteration projects.But is AFQ a succesful example of an organizational alteration project?I have examined how the project was carried out by measuring the attitude ofthe employees and the ambition in the choice of methods. I have also measuredfactors of vital importance to make an organization function as efficiently aspossible and how they have changed since AFQ was carried out. By comparingdifferent local units I have tried to show if there is a connection between howAFQ was carried out and how the factors of vital importance have changed. Asa result, I try to answer if and what effects AFQ have produced. Furthermore, Itry to show if the changes of factors of vital importance imply that the ArmedForces can be considered as quick, flexible and more able to confront changes.My examination shows that AFQ in many ways was far-sighted and wellthought out but it is not possible to show any effects today. Furthermore, thereare still obstacles wich prevent the Armed Forces from being considered asquick, flexible and more able to confront changes. This depends on the fact thatthere are still strong hierarchical patterns and limits between organizationalfunctions. Most of all, it depends on hierarchical reward systems and the factthat process-management does not function. Consequently I can state that AFQisn´t a successful example of an organizational alteration project. Theexamination indicates three reasons. The employees didn´t understand that theproject was urgent, local unitcommanders and other high managers didn´t havethe right conviction and force and finally, there was a lack of a well-definedvision describing where the changes would lead. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Den svenska Försvarsmakten fattade 2004 beslut om att söka uppnå interoperabilitet med andra nationers försvarsmakter. Som gemensam nomenklatur för samarbetsformerna valdes, med bakgrund av att EU sökte samma lösning, att nyttja de standarder som fanns inom NATO. Den här uppsatsen undersöker i vilken utsträckning den svenska försvarsmakten på operativ nivå är interoperabel idag – tidigt 2010. En gränsöverskridande funktion har valts som undersökningsobjekt, underrättelsefunktionen. Den får åskådliggöra i vilken omfattning interoperabilitet uppnåtts utifrån NATO:s olika standarder. Utvecklingen betraktas utifrån en implementeringsteoretisk ansats kompletterad med ansatser om kunskapsöverföring och förändringsarbete.   Undersökningen visar att implementeringen av interoperabilitet är förhållandevis långt gången och att det kvarvarande arbetet kan påskyndas och effektiviseras genom ansträngningar på områden såsom struktur avseende organisation och metoder, utbildning av personal samt ledarskap.

I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten. De två perspektivens intention är att undersöka om det går att se distinktioner i och karaktäristiska drag för hur förändringsarbetet med flygsimulatorn PMSIM bedrivs. Att beskriva systemutvecklingsarbetet ur ett traditionellt eller evolutionärt perspektiv är något förenklat en fråga om huruvida man väljer att betrakta PMSIM som en färdigutvecklad produkt vid någon tidpunkt under dess historia. I sådana fall kan man hävda att utvecklingen vid detta tillfälle upphörde och övergick i förvaltning, vilket skulle medföra att traditionell systemutvecklingsstrategi används. Problemet med att betrakta förändringsarbetet som förvaltning ur ett traditionellt perspektiv är att den utveckling som sker både är omfattande och så pass kontinuerlig att det knappast kan beskrivas som förvaltning i traditionell mening, detta skulle innebära att förändringsarbetet istället vore att betrakta som evolutionär systemutveckling. Utvecklingen av simulatorn pågår kontinuerligt med målet att utveckla nya bättre versioner allteftersom nya krav uppkommer, vid betraktelse av detta kan man hävda att det är fråga om evolutionär systemutveckling. Den evolutionära utvecklingen strävar dock mot en slutgiltig optimal produkt som är planerad i förväg, vilket inte är fallet med PMSIM. Inget av de två perspektiven är enskilt tillräckligt för en fullständig insikt i förändringsverksamheten, perspektiven kompletterar varandra och ger tillsammans en rättvis bild av hur förändringsarbetet bedrivs. Tillämpningen av tvåperspektivanalysen och alternerandet mellan perspektiven har möjliggjort urskiljandet av dynamiska abstrakta gränsytor i det förändringsrelaterade arbete som utförs vid simulatorcentralen. Detta åskådliggörs med en modell som återger förändringsarbetet som förvaltning med olika gränsytor. Studien bidrar till ett begreppsligt klargörande som kan vara till nytta vid fortsatt forskning och vid omorganisation i verksamheten.

This two years master's thesis in Library and Information science, examines how the implementation of new technical equipment can affect how staff in public libraries organize their work and activities in the library. One Swedish public library in specific is the subject of research in this thesis, which has been anonymized as Kvarntuna city library. The study takes place in the beginning of the implementation of RFID-technology in the library. RFID, which stands for Radio Frequency Identification, is supposed to make the handling with different types of media in the library more efficient and in connection with the implementation one wants to reorganize work and activities in the library to make it even more efficient and also create a modern library. The thesis' method is qualitative interviews with six members of the staff. The theoretical framework of the thesis is a sociocultural perspective, especially inspiered by Roger Säljö, a Swedish professor in pedagogical psychology. The sociocultural perspective emphasizes physical and intellectual tools as important components in everything people do, for example when learning, thinking, taking action and interacting with others in different contexts. Tools has an medieting effect. The thesis' result and analysis is presented thematically in different levels of contexts: the mental context, the physical context, the communicative context and the historical context. The sociocultural perspective makes it possible to understand the implementation of RFID in itself, rather than the actual technology, as a tool that is used to change the way work is organized in the library. It can also be seen as a screen through which it is possible for the interviewed staff to think and reflect how a different way of organizing the work would be. Some statements indicate that it is difficult to see what could change in the way the work is organized when implementing RFID, and all of the interviewed persons make some kind of statement that they know little about what a different way of organizing the work is or that it is too early in the implementation to tell or know something about that. However, what was expressed in the interviews indicates that the implementation is a tool in the making and the implementation itself can be seen as the reorganized way of work or a start of it. This is since tools has an developing effect on both actions, thoughts and organizations. Therefore we can see a discrepancy between what the interviewed persons first said, and what they later expressed. Finally, from a sociocultural point of view one can see that people have a big opportunity to control tools, in libraries too, and use them according to their purposes. Technology is therefore not a threat to libraries' existence, but can rather be seen as an opportunity to develop the organization.

Sammanfattning   Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat. Två djupintervjuer har gjorts, en med rektor och en med specialpedagog. En enkätstudie har genomförts på fyrtio skolor i tjugo kommuner i Sverige. Tio kommuner som lyckats bäst och tio kommuner som lyckats sämst. I studien redovisas hur personalen beskrev att den undersökta skolan var organiserad och hur de arbetade för att inkludera alla elever. Det konstateras även att skolor i kommuner som lyckades bäst i Sverige organiserades på ett liknande sätt som den i intervjustudie undersökta skolan.

Syftet med vår undersökning är att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn använder sig av har ändrats i och med de förändringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i så fall på vilket sätt. Vi har valt att genomföra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifrån relevanta teorier inom området. De teorier vi valt är förändringsarbete i organisationer, ledarskap/chefskap, ledarstil E och O samt Grid- modellen. För att få en djupare förståelse om sammanhanget har vi även valt att fördjupa oss i teorier om banksektorn och service. Undersökningen har visat att bankcheferna överlag har påverkats utav det förändringstryck som har varit och som fortfarande förekommer på marknaden för banker. Givetvis har de fyra bankcheferna påverkats på olika sätt beroende på att förändringstrycket sett olika ut hos de olika organisationerna. Detta leder till att resultatet och analysen i denna uppsats inte är generaliserbar, utan är individuellt djupgående och visar exempel på hur bankchefers ledarskap i Mellansverige har påverkats under förändringstryck. Bankcheferna nämner i intervjuerna relativt liknande förändringsfaktorer som på ett övergripande sätt påverkar hela bankbranschen. Exempel på sådana faktorer är ökad konkurrens, proaktivt bankarbete och ökad kunskap hos kunderna. Detta är generella faktorer som påverkar bankchefernas ledarskap. I undersökningen framkom att en av bankcheferna klarade att bibehålla sitt ledarskap även under förändringsprocessen. Denna bankchef hade både innan och under förändringsprocessen ett utpräglat O-ledarskap, som kännetecknas av att det hos medarbetarna finns en vilja att följa ledaren. Innan förändringsarbetets genomförande använde sig denna bankchef av teamledarskap enligt Gridmodellen. Detta ledarskap kännetecknas av att medarbetarna har stort inflytande och integrationen mellan relation och produktion, vilket leder till att produktionen maximeras. Bankchefen behöll sitt teamledarskap även under förändringsarbetet. Dessutom hade bankchefen en mer inriktat ledarskap än chefskap både innan och under förändringsprocessen. De tre andra bankcheferna gick under de pågående förändringarna och omstruktureringarna från ett O- ledarskap till ett E-ledarskap. Detta innebär att de under förändringsarbetet inte kunde bry sig om förändringsmotståndet hos personalen, utan de fick lägga fokus på att genomdriva redan fastlagda beslut. Dessa tre bankchefer gick under förändringsprocessen mot ett tydligare chefskap, eftersom de fick använda sin formella makt för att genomdriva beslut som kan upplevas som negativa för personalen. Vår analys är även att de tre bankcheferna under förändringsarbetet ökade sin inriktning mot både människor och produktion, dock mest mot produktion.