Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan. Tävlingarna fungerar som en metod att skapa kortsiktiga konsekvenser av beteenden som vanligtvis endast ger långsiktiga konsekvenser. Genom metodiken och ett positivt budskap hoppas projektet kunna motivera till nya energivanor. För att det ska bli möjligt att ge återkoppling på energiförbrukningen används EnergiKollen, ett Internetverktyg som visar hushållets energianvändning. Resultatet visar även att vanor utgör ett stort hinder i det pedagogiska arbetet med att förändra attityder och beteende, medan fokus på lärande, relevanta mål och ett positivt budskap utgör möjligheter. Möjligheterna att använda SAMS-strategin i andra typer av miljöarbete ses som goda.

Background and aim: Organizations must be able to manage change in order to survive in today’s competitive society. To continue to develop and reach better results is fundamental. Case Company Parker Hannifin Corporation, Quick Coupling Division Europe, Tema Ingenjörsfirman AB, Skövde has an ambition to have an organization that manage changes and continuously improve its performance. That is the reason why this examination work arises. The aim on the examination work is to present a proposal on how the organization more systematic and effective can work with improvements. This has been done by identifying the key success factors for the improvement work in the literature, the company and through the benchmarking-company.   Method: The examination work is done as a qualitative case study with an abducted approach. The data collection has been done through a variety of methods, which are past experience, literature studies, observations and interviews.   The literature indicates several success factors to consider in order to achieving a successful change work. To have core values that the work can rely on and from that create an organization that continually improves. Within the organization can the continuously improvement work be divided in four different levels: individual- local-, cross functional- and global business improvement. The improvement work should in main be driven in a project form with defining roles and reach goals. By comparing the literature and the benchmarking-company are essentially the same success factors identified.   Result and conclusions: The experience inside the case company is that the improvement work is unstructured and slow. The work is mostly in ad-hoc nature and a common destructive method that is uses to solve problem is “fire-extinguishing”. This examination work indicates that the organization is working unsystematic and are missing a structure with defines roles and distinct goals in order to work with changes.   To create a more systematic improvement work the author has given a proposal on how the company can organize. By resting on core values and supporting infrastructure based on improvement teams that work at different levels with defined roles and clear goals is it good assumes to have a successful improvement work.   Suggestions for future research: By using this examination works result, I hope that organizations can be able to achieve a successful improvement work and therefore continuously improving. This examination work delimits itself to only give proposals for actions, and does not scope how the proposals has been implemented in the organization. Therefore, I propose further studies of the implementing process of the improvement work in the organization.

<p>I detta arbete behandlas frågor som berör förändringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förändringar på ett strukturerat sätt kan företag och organsiationer öka sannolikheten när det gäller att arbeta fram rätt lösningar och förändringsförslag till den utvecklade verksamheten.</p><p>I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förändringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda på vilka metoder som används och hur dessa metoder är uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehåller liknade arbetssteg. Metoderna inleds med en processkartläggning, denna processkartläggning används som underlag till nästa arbetssteg där verksamhetens problem identifieras. Arbetet avslutas med att lösningar till problemen arbetas fram och prövas.</p><p>Det finns ett antal kriterier och riktlinjer som kan vara viktiga att ha i åtanke när förändringsarbete genomförs. Jag har med hjälp av intervjumaterialet sammanställt ett antal punkter som alla kan hjälpa till när det gäller att öka sannolikheten till att rätt förändringar identifieras. Några utav de kriterier som jag arbetat fram är till exempel att ha en hög grad av användarmedverkan i projektgrupperna, att utnyttja användarnas kunskap och kompetens samt att skapa en gemensam målformulering hos de medverkande.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan. Tävlingarna fungerar som en metod att skapa kortsiktiga konsekvenser av beteenden som vanligtvis endast ger långsiktiga konsekvenser. Genom metodiken och ett positivt budskap hoppas projektet kunna motivera till nya energivanor. För att det ska bli möjligt att ge återkoppling på energiförbrukningen används EnergiKollen, ett Internetverktyg som visar hushållets energianvändning. Resultatet visar även att vanor utgör ett stort hinder i det pedagogiska arbetet med att förändra attityder och beteende, medan fokus på lärande, relevanta mål och ett positivt budskap utgör möjligheter. Möjligheterna att använda SAMS-strategin i andra typer av miljöarbete ses som goda.</p>

Denna studie syftar till att undersöka medarbetares upplevelser av ett förändringsarbete som skett till följd av en sammanslagning av två företag. De frågeställningar som ligger till grund för studien behandlar medarbetarnas reaktioner på förändringen och vilka faktorer som har bidragit till medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen. Med utgångspunkt i frågeställningarnas karaktär genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta medarbetare deltog.   Studiens resultat visar att såväl reaktionerna på organisationsförändringen som hanteringen av dessa reaktioner har skiljt sig åt mellan medarbetarna. Vidare har faktorer såsom delaktighet, stöd och att förändringsarbetet upplevts som tydligt påverkat medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen. Undersökningen visar även att oro och stress förekommit, men i mindre utsträckning än förväntat. De faktorer som bidragit till upplevelsen av förändringsprocessen har också visat sig vara nära sammankopplade. Dessutom fann vi att organisationskultur både tycks vara något subjektivt upplevt och något som människor gemensamt kommit överens om.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö och hur de ser på förändringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lärande. Arbetet syftar även till att ta reda på vilka begränsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilken syn på förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? På vilka sätt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer påverkar utformandet av förskolans miljö?   Som metod för att ta reda på detta användes enkätundersökning där 45 enkäter delades ut på förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger på olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall på tre pedagoger. Resultatet analyserades med hjälp av Nordin-Hultmans hem- och verkstadsdiskurser, samt Eriksson Bergströms studie kring ”ordning och reda” i förskolan.   I resultatet framgår att pedagogerna anser sig ha en relativt god miljö på sina avdelningar vilken kan stimulera barns utveckling och lärande samt att de genomförde förändringar med jämna mellanrum. Det som tydligast framkom i resultatet i frågan om vad som kan utgöra hinder i pedagogers förändringsarbete var ekonomiska begränsningar. Vidare visade pedagogerna att bristen på tid att genomföra förändringar var en annan faktor som påverkade möjligheten att förändra den pedagogiska miljön.

Att bedriva ett aktivt förändringsarbete inom idéburna organisationer kan vara problematiskt då det kan uppstå motsättningar baserat på spänningar mellan organisationens syfte och ekonomistyrning. I religiösa organisationer tar sig detta i uttryck genom konceptet ”The Sacred and Secular Divide”. Studien undersöker hur inneboende spänningar påverkar ett förändringsarbete av ekonomistyrning i en regional enhet av Svenska kyrkan och syftar till att förklara hur förändringsarbetet ser ut. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie med respondenter från organisationens ledningsgrupp där förändringens process, inneboende spänningar och önskade resultat undersöks. Studien visar att förändringen genomförs för att förbättra arbetet med organisationens syfte och att de motsättningar som främst återfanns berodde på spänningar från organisationskulturen och individuella upplevelser. Resultaten bidrar till en ökad förståelse om spänningars roll i förändringsarbeten inom idéburna organisationer.

Bakgrund: Efter ett avtjänat fängelsestraff ska individen återintegreras till samhället, det kan vara svårt för en nyss frigiven att gå från anstalt och ut i frihet, detta innebär att individen ofta behöver stöd i olika former för att arbeta mot en återintegrering. Tidigare studier har funnit att stödet ofta finns hos familj och vänner, även att hitta en sysselsättning och en bostad samt att ha vilja och motivation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återintegreringen i samhället hos tidigare dömda och vad som har varit betydande för återintegreringen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta tidigare dömda deltagare från den ideella föreningen KRIS. En Interpretativ Fenomenologisk Analys genomfördes därefter för att skapa teman som varit framträdande under intervjuerna. Resultat: Resultatet av analysen visade att förändringsarbete inom individen och anpassningsresurser kring individen upplevdes viktigt för deltagarna i sin återintegrering till samhället. Deltagarna upplevde att inre förändring så som vilja och motivation var bidragande till återintegrering. Socialt stöd, praktiskt stöd samt tid upplevdes även det vara bidragande för återintegreringen. Diskussion: Resultatet gick i linje med tidigare forskning. Teorin om sociala band kunde förklara varför inre förändring hos deltagarna var viktigt för återintegreringen samt att socialt och praktiskt stöd var viktigt för återintegreringen i samhället. Förslag på vidare forskning och praktiskt arbete gavs. / <p>2015-06-03</p>

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förändringsbehov inom vården. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida arbetssättet med Clinical Innovation Fellowships har åstadkommit förändringar för patienter, medarbetare och ekonomi på värdklinikerna. Undersökningen har visat att arbetssättet med CIF framförallt har åstadkommit förändringar för medarbetare. Även förändringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svårare att mäta och se några konkreta förändringar inom. Det har gått att tyda en generell trend som visar att de undersökta värdklinikerna valt att börja med de förändringar som är av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt på kliniken. Värdklinikerna har haft svårare att genomföra större, organisatoriska förändringar, vilka styrs mer centralt på sjukhusen. Undersökningen på de utvalda värdklinikerna visade att något som skulle gynna CTMHs arbetssätt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning på klinikerna. Då undersökningen har visat på att inga större förändringar, vilka beslutas om på en central nivå, har genomförts skulle ett nätverk för tidigare värdkliniker underlätta genomförandet av dessa förändringar genom att klinikerna skulle kunna gå samman och med större genomslagskraft utarbeta förändringsförslag för gemensamma behov.

I den nya läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 skrivs hälsa och välbefinnande fram som ett prioriterat perspektiv som ska utgöra en naturlig del av barnens vardag på förskolan. Läroplanen ger dock inga direktiv gällande innebörden i begreppen ”hälsa” och ”välbefinnande” eller vad detta kan innebära i förskolans verksamhet. Vid tidpunkten för denna uppsats så pågick arbetet med att bygga upp en hälsoförskola i en mindre kommun i södra Sverige. Förskolans ambition var att arbeta utifrån en utpräglad hälsoprofil. Med tanke på tolkningsutrymmet som läroplanen lämnar gällande hälsa och välbefinnande så blev det intressant att med kritisk blick granska hur framväxten av denna hälsoprofil gick till. Denna uppsats byggde alltså på en fallstudie, där syftet var att med Hälsoförskolan som utgångspunkt klargöra hur en ny pedagogisk profil växte fram från vision till implementering. Ett underliggande syfte var att belysa och bringa klarhet i vad begreppet hälsa kunde innebära i en förskolepraktik och hur detta begrepp kunde omsättas i praktisk pedagogisk verksamhet. Metoden som valdes var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex utvalda nyckelpersoner som antogs besitta den kunskap vi behövde för att uppfylla syftet. Resultatet som framkom i studien visade att processen att ta fram en ny pedagogisk profil hade genomgått olika faser och att nyckelpersonerna hade haft olika roller under processens gång. Vidare visade resultatet att nyckelpersonerna hade en klar samsyn gällande den konceptram som ligger till grund för profilen, även om tonvikten lades vid olika delområden. Samtidigt indikerade resultatet att det inte rådde en uttalad samsyn vad gäller det långsiktiga slutmålet för Hälsoförskolans arbete. John P. Kotters åttastegsmodell för ett framgångsrikt förändringsarbete låg som teoretisk grund för analysen av resultatet.