En omfattande datorisering inom företagsvärlden har skapat ett beroende av informationssystem (IS) som kan hantera och lagra information efter verksamhetens behov. Genom att investera i nya och mer effektiva IS kan verksamheter skaffa sig verktyg där de effektivt kan prioritera och allokera de resurser som finns tillgängliga. Detta gör det möjligt att omdefiniera arbetsprocesser och sysselsättningsrutiner och därmed spara arbetskraft genom att automatisera och eliminera en del uppgifter. Dock finns det en del faktorer som påverkar implementeringen av IS, exempelvis brist på resurser, teknik och kompetens. Dessa faktorer gör det många gånger mer problematiskt att utveckla IS i utvecklingsländer.Syftet med studien är att undersöka hur en organisation med begränsade resurser, kan effektiviseras genom att använda sig utav Lean IT. Studien utgår ifrån ett förändringsprojekt som genomfördes av Swedish Development Advisers (SDA), på uppdrag från Sida, för att förenkla IT-stödet för de krigsskadades myndighet i El Salvador. Myndigheten är en kombination av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och remitterande sjukvård med 36 000 handikappade som kunder. SDA lyckades förkorta myndighetens handläggningstider med 90 % genom en förenkling av organisationens informations- och kommunikationsteknologier. Vi ser idag ett liknande problem inom Sverige där Försäkringskassan kritiseras på grund av de allt för långa handläggningstiderna, varpå vi även drar generella jämförelser med denna myndighet.Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats av kvalitativ art. Där empirin insamlats genom intervjuer med SDA, samt svensk rikspress där problematiken kring Försäkringskassan har debatterats. Därefter analyserade vi hur väl SDA använde sig utav Lean IT vid genomförandet av projektet i El Salvador. Vidare gjordes en jämförelse mellan de olika myndigheterna för att kunna ta fram likheter i den problematik som har kunnat urskiljas inom organisationerna. Detta gjordes för att kunna undersöka om även Försäkringskassan bör använda sig utav Lean IT för att effektivisera verksamheten.Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Omstruktureringsprojektet i El Salvador är ett mycket gott exempel på hur en organisation kan effektiviseras genom Lean IT. Projektet gav ett mycket gott resultat med förenklade och förbättrade processer som följer det behov som finns bland de krigsskadade. Vi kom även fram till att den problematik som finns inom Försäkringskassan liknar i stor utsträckning de problem som fanns inom myndigheten för de krigsskadade innan effektiviseringsprojektet. SDA lyckades genom Lean IT att upptäcka och eliminera de problem som fanns. Vi anser att detta tyder på att det går att eliminera de liknande problem som finns inom Försäkringskassan med samma metod. / Program: Dataekonomutbildningen

Syftet med denna fallstudie har varit att få kunskap om pedagogers och förskolechefers erfarenheter av ett påbörjat förändringsarbete som uppmärksammar ett kommunikationsverktyg. Frågeställningar som skulle besvaras var hur förutsättningarna var för att genomföra ett förändringsarbetes intentioner i förskolans verksamhet då det initierades, vilka främjande och hindrande faktorer de upplever finns för att implementera innehållet i förskolans verksamhet samt vilket behov av stöd som finns. Genom semistrukturerade intervjuer av fyra pedagoger och två förskolechefer samt enkätstudie med 42 informanter inom två förskoleområden i en kommun i Norrland har studiens syftesfrågor besvarats. Analysen av det empiriska materialet har inspirerats av sociokulturellt perspektiv samt funnit stöd av förändringsprocessens fyra faser. Resultatet visade att informanterna fått förutsättning att utveckla ny kunskap, däremot har inte alla pedagoger fått förutsättning till kollegialt lärande. Resultatet visade också att främjande faktorer som exempelvis samarbete och kommunikation även kan vara hindrande faktorer. Informanterna lyfte kommunikation och samspel som de mest betydande faktorerna i ett förändringsarbete. De behöver stöd av förskolechefen att det skapas utrymme för detta och specialpedagogen har en betydande roll i samtalen i form av samtalsledare och handledning.

Skolor och ibland hela kommuner utbildar ständigt sin personal för att implementera nya förhållningssätt och pedagogiska metoder i verksamheterna. Studiens syfte var att belysa på vilket sätt en kommunal satsning påverkat hur pedagoger uppfattar och använder sig av lågaffektivt bemötande som metod i mötet med elever med problemskapande beteenden. Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av relationellt och kategoriskt perspektiv, tillsammans med Blossings modell för ett förändringsarbete. Kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor har använts för att fånga pedagogers uppfattningar om metoden och urvalet bestod av tolv pedagoger som samtliga deltog i kommunens satsning. Deltagandet i föreläsningarna var på lika villkor, men förutsättningarna för en lyckad implementering visades varierar mellan skolorna i den undersökta kommunen. En slutsats i studien var att kommunens satsning påverkade pedagogers uppfattningar och medvetenhet om lågaffektivt bemötande positivt. Studien påvisade ökad medvetenhet i användningen av metoden samt vilken betydelse relationen har i mötet med problemskapande beteende. Det framkom att tid, ork och affektsmitta var missgynnande faktorer i arbetet med lågaffektivt bemötande. Studien indikerade på brister i genomförandet av implementeringen av den nya metoden och visade även att det möjligen sker viss kategorisering av elever med problemskapande beteende i skolan, medvetet eller omedvetet.

Undersökningens syfte var att ta reda på om pedagogerna använder sig av lågaffektivt bemötande och om elever med autism gynnas av metoden, vilket betyder att pedagogen ska vara lugn, tydlig och strukturerad. Ökar inkluderingen av dessa elever när man använder sig av metoden och påverkas arbetsklimatet i klassrummet på ett positivt sätt är två frågeställningar. I bakgrunden går jag igenom de olika begrepp som är viktiga i studien; specialpedagogens yrkesroll, inkludering, lågaffektivt bemötande, autism och förändringsarbete. Jag har intervjuat åtta pedagoger och en specialpedagog på en lågstadieskola där man har haft fortbildning i lågaffektivt bemötande. Frågan är om pedagogerna fortfarande använder sig av metoden i sitt dagliga arbete? Resultatet analyserades och tolkades genom hermeneutisk forskningsansats då de olika specialpedagogiska perspektiven användes; det kompensatoriska, relationella samt sociokulturella perspektivet. I resultatet kommer jag fram till att både pedagogerna och specialpedagogen ansåg att det var skillnad i klassrummet sedan man har börjat använda sig av metoden, och eleverna som är i behov av särskilt stöd kunde i större utsträckning vara inkluderade i den vanliga undervisningen.

<p>Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.</p><p>Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.</p><p>Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att utvärdera om Scandinavian Airlines Sverige har förankrat de pågående förändringarna i organisationen hos sina medarbetare. Vi har analyserat hur Scandinavian Airlines Sverige arbetar med att motivera medarbetarna och förändra värderingar och normer bland dem. Vi har utgått ifrån Strategi 2011 och belyst den del som berör medarbetarperspektivet av den kulturella turnaround som sker inom SAS koncernen. I vår undersökning har vi avgränsat oss till Scandinavian Airlines Sverige och utgår ifrån deras tolkning av strategin som de benämner ”Framtidsresan”.</p><p>Den teoretiska modellen som utarbetats har givit oss möjlighet att analysera förändringsarbetet för Scandinavian Airlines Sverige och utvärdera hur förändringarna påverkar organisationens medarbetare. Den utgår ifrån variablerna Kommunikation, Förändringsarbetet, Medarbetarnas förhållningssätt och Medarbetarnas förutsättningar.</p><p>De slutsatser som vi kommit fram till är att Scandinavian Airlines Sveriges interna kommunikation till stor del har varit en ensidig och formell kommunikation från företagets sida. Medarbetarna har inte i någon större utsträckning fått vara aktiva i en dialog.</p><p>Förankringen av förändringsarbetet har påverkats av att informationen inte fullt ut behandlat vad som ska ske med medarbetaren eller på arbetsplatsen. Vi anser att förankringen av förändringen förbättras om Scandinavian Airlines Sverige kunde ha involverat fler personer från organisationen än de 40 underchefer som skedde när de utvecklade ”Framtidsresan” med dess vision och strategier. Det skulle öka möjligheten till dialog med medarbetarna och utjämna kulturella skillnader samt generera ett bättre framtida resultat med förändringsarbetet. Ett annat sätt är att arbeta med förändring i mindre grupper där medarbetarna kan känna sig mer delaktiga och bättre föra en dialog. Genom att öppna för dialog och delaktighet i mindre grupper, ge feedback och samverka mer är flera sätt att förbättra motivationen. Det anser vi vara en nödvändighet för att lyckas med den stora kulturella förändringen.</p> / <p>The purpose with this thesis was to evaluate if Scandinavian Airlines Sweden has anchored the current organizational change towards the employees. We have analyzed how Scandinavian Airlines Sweden is working with motivation of the employees and change their values and norms. The starting point was Strategy 2011 and we have evaluated the part that touch the employees’ perspective and the cultural turnaround that takes place within the SAS group. In our own research we have made a delimitation to only investigate Scandinavian Airlines Sweden and their interpretation of the strategy, which they name”Framtidsresan (future trip)”.</p><p>The theoretical model that has been prepared gives us the possibility to analyze the organizational change for Scandinavian Airlines Sweden and evaluate how the changes affect the employees in the organization. The model uses the variables Communication, Organizational change, Employees behavior and Employees conditions.</p><p>Conclusion from the research is that the internal communication within Scandinavian Airlines Sweden mostly has been biased and formal from the company’s side. In most of the cases the employees have not been able to have an active dialogue. Support of the organizational change has been affected by the fact that information not fully have considered what will happen to the employees and their workplace. We strongly feel that anchorage of the organizational change can be improved if Scandinavian Airlines Sweden involves more managerial staff from the organization than the 40 middle level managers that were involved during introduction of ”Framtidsresan (future trip)” with its vision and strategies. That would improve the possibility for a dialogue with the employees and compensate for cultural differences as well as generate a better future result with the organizational change. Another way is to work on the changes in smaller groups where the employees can feel more involved and have a better dialogue. By open up for dialogue and involvement in smaller groups as well as give feedback and cooperate more are some ways to increase motivation. We feel that these steps are necessary to take to be successful with the big cultural change that takes place right now.</p>

<p>Människan är en social varelse som har behov av andra människor men eftersom vi är olika uppstår det ibland konflikter. Måste konflikter vara negativa? Kan det komma något bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som något som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förändringar. Studien vill se om det finns något samband mellan konflikter och innovationer. Studien vänder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter. Studien omfattar teorier, en mindre enkätundersökning samt åtta stycken intervjuer som handlar om konflikter, förändring och innovationer. Det gäller att bli medveten om känslor som vi får i en konfliktsituation. Om vi förstår våra känslor och om vi förstår varför vi reagerar som vi gör i en konflikt har vi större chans att göra något kreativt av känslorna och konflikterna kan till och med leda fram till nya innovationer och förändringar.</p> / <p>Human being is a social being which is dependent to other people, but the fact that we are different may sometimes cause conflicts. Do conflicts need to be negative? Can a conflict situation make new innovations? The intention of this study is to focus on conflicts that will generate motivation for creative changes. The study is looking for connections between changes, conflicts and innovations. The study addresses co-workers, business managers and students. It contains theories, a minor survey and interviews. It is important to be aware of the different feelings between people in a conflict. Understanding our feelings and understanding how we react as we do in a conflict situation, give us a greater opportunity to create , for instance, new innovations and changes.</p>

<p>Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering. </p><p>Genomförande: Uppsatsen har en i huvudsak kvalitativ ansats där vi har intervjuat en leverantör av affärssystem, FoG Data AB, samt tre av dess kunder; Ahlström, Artex, och Harman. Intervjuerna genomfördes i de tre projekten med projektledare hos både leverantör och kund samt med en användare på operativ nivå. </p><p>Resultat: Vi har identifierat tydliga förväntningsgap mellan de både parterna kund och leverantör. På grund av dessa skillnader i förväntningar lyckas inte det nya systemet på bästa sätt fånga företagets verksamhet och strategi. Kunden brister framförallt i sin förberedelse då de inte lyckas klargöra sina behov och vad de vill ha ut av systemet. Det beror främst på att användarna engageras dåligt i processen. Leverantören lyckas inte motsvara kundens förväntningar i avseende på utbildning och kunskap om kundens verksamhet. Vidare lyckas leverantören inte på ett önskvärt sätt att hjälpa kunderna med problemformuleringen.</p>

<p>Det pågår hela tiden stora förändringar och omstruktureringar inom hälso- och sjukvården, i och med organisationens uppbyggnad och komplexitet kan det vara en utmaning för den eller de personerna som vill genomföra förändringar oavsett om initiativet kommer uppifrån eller nerifrån. Ett systematiskt förändringsarbete är nödvändigt för att kvaliteten inom hälso- och sjukvården ska kunna säkras och där har sjuksköterskan en central roll. För att ett lyckat förändringsarbete ska kunna ske krävs att verksamheten har en hög kompetens och att fokus ligger på patienten. Syftet med studien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans möjligheter att initiera, bedriva och påverka förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns ett antal faktorer som både hindrar och stödjer förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Ett gott ledarskap, en öppen kommunikation samt delaktighet från vårdpersonalen är viktiga faktorer för ett framgångsrikt förändringsarbete. Om dessa faktorer inte fungerar tillfredsställande kan det leda till en negativ utveckling av verksamheten och ett aktivt motstånd bland vårdpersonalen. Ämnet måste uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen eftersom det är en stor del av sjuksköterskans arbetsmiljö. Det behövs mer forskning med fokus på sjuksköterskans roll i förändringsarbete. Genom ökade kunskaper inom ämnet kan sjuksköterskans möjligheter att påverka och ställa krav på förändringsarbete underlättas vilket kan stärka professionen samt höja sjuksköterskans status.</p>

<p>I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening.</p><p>Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar. Ur resultatet kunde jag utläsa att det efterfrågas tydlighet, förståelse, förtroende, uppföljning på medarbetarsamtal och öppenhet från både arbetsgruppen och styrelsen. Miss i kommunikationen tillskrivs den nya omorganisationen samt bristen på insyn men lika väl brist av fysisk närvaro av styrelsen i föreningens dagliga arbete. Vidare finns missnöje med de otydliga befogenheter som verkar vara en stor käpp i hjulet för hela organisationen samt bristen på en bra kommunikationsväg mellan de olika nivåerna. Hoppfullhet och tilltro finns dock till det nya arbetssättet då arbetsgruppen har fått egna kontaktpersoner i styrelsen.</p><p> </p><p>Analysen har diskuterats mot bakgrund av Webers <em>mål;</em> och <em>värderationalitet</em>, Goffmans <em>regioner</em> och Asplunds <em>konkreta/abstrakta socialiteten</em>.  Föreningen är en organisation byggd på värderingar och en stark föreningskultur men strävan finns idag, från styrelsens håll, att effektivisera sättet att jobba på genom bland annat nya arbetsbeskrivningar och effektivisering av bemötande gentemot medlemmarna. Risken finns att den organisatoriska förändringen tvingar fram en kulturell förändring som i sin tur riskerar att värderingar i föreningen, ”den känslan som de på golvet har förmedlat” får stå undan för det resultatorientering som styrelsen vill uppnå. I förlängning kan konsekvenserna vara att omorganisationen inte lyckats fullt ut, nära kundbemötande försvinner och den enskilda medarbetaren blir sedd som en arbetsroll, inte en konkret person.</p><p> </p><p>Nyckelord: Omorganisation, förståelse, förtroende, Konkret/Abstrakt socialitet, byråkrati. </p><p> </p>