Denna kvalitativa studie har i syfte att förstå hur stereotypa föreställningar påverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien är baserad på sex unga kvinnors tolkningar av samhällets stereotypa föreställningar kring denna grupp.  Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev någorlunda påverkade av dessa föreställningar. Fyra av respondenterna påverkades mer och upplevde att de många gånger var i behov av att bevisa att de negativa föreställningarna inte alltid stämmer. Föreställningarna om invandrarfamiljen är enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansåg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istället betonade de att föräldrar gör det av omsorg. Dock påvisades det under intervjuernas gång att de negativa föreställningarna som de unga kvinnorna talade om ibland stämde överens med några av respondenternas familjeförhållande. Vidare visar studien på mångfald och variation bland de unga kvinnornas levnadssätt. Invandrarkvinnan som de unga intervjuade kvinnorna själva benämner sig som, är inte en homogen grupp, och behöver inte leva under samma villkor bara för att man kommer från samma land eller har en gemensam kultur eller religion. / This qualitative study aims to understand how stereotypes affect young women, with Middle Eastern roots, living in Sweden. The study is based on six young women's interpretations of society’s stereotypes regarding young women originating from the Middle East. The result shows that the majority of the respondents were somewhat affected by these stereotypes. A majority of the respondents also came to the conclusion that the social stereotypes were not accurate and they often felt the need to prove those negative perceptions wrong. Moreover, the respondents felt that the perceptions of the stereotypical immigrant family present in today’s society are exaggerated. The majority stated that the rules existing in those families were not about control of young girls. They instead highlighted that the perceived “controlling” aspect was grounded in the parents need for the care and protection of their children rather than having a cultural connection. It became however apparent during the interviews that some of the negative perceptions that the young women talked about, occasionally coincided with some of the respondents' family conditions. Furthermore, this study shows diversity and variation among the respondents and their ways of life. “Immigrant women”, as the respondents call themselves, aren’t a homogeneous group and its members do not necessarily live under the same conditions, even if they come from the same country or have a common culture or religion.

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter. Vidare visade resultatet att respondenter med lägre utbildning hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter med högre utbildning.

Gymnasiestart innebär allt som oftast ny skolmiljö, nya klasskamrater och ett annorlunda studiesätt än vad eleverna tidigare är vana med. Nyblivna gymnasieelver befinner sig i en ålder där identifikation och tillhörighet är viktigt, detta gör det intressant att undersöka de nyblivna elevernas uppleverlser angående just identifikation och grupptillhörighet (McAdams & de St Aubin, 1998., Tanti et al., 2011). Föreliggande studies syfte är att studera gymnsieelvers upplevelser om grupperingar. studien har haft Social Identity Theory som utgångspunkt och i synnerhet aspekterna om in- och ut-grupper (Tanti et al., 2011., Turner & Rynolds, 2010). Sju nublivna elever från två olika städer har deltigit i semistrukturerade intervjuer angående deras upplevelser att börja gynasiet, grupperingar och deras egna identifikation. Resultatet av intervjuerna analyserades genom Burnards (1991) metodfem teman som representerar elevernas uppleveler: Mångfacetterad popularitet, Fördomar, Att skapa vänner, Identitetsskiftning samt Icke-genus grupper. Avslutningsvis diskuteras de fem temana med förankring i tidigare forskning.

I denna studie undersöker vi utifrån ett lärarperspektiv islamundervisningen på tre kommunala grundskolor, i en mångkulturell stad, Landskrona. Studiens fokus ligger vid att undersöka om ett ”vi” och ”dem” tänkande präglas i undervisningen om islam. Den utvalda metoden är semistrukturerade intervjuer med sex grundskolelärare, vilka är verksamma på tre olika skolor. Eftersom att media idag är en viktig informationskälla, som bidrar till att forma uppfattningar har studien även behandlat hur media tillämpas i islamundervisningen. Efter de genomförda intervjuerna har lärarna indikerat att media framförallt är den källa som kan ge en kontroversiell bild av islam. Vidare framkom det i studien att samtliga intervjuade lärare på ett varierande sätt upplevt en ”vi” och ”dem” känsla i såväl skolan som islamundervisningen. De intervjuade religionslärarna hävdar dessutom att religionen har en väsentlig roll i skapandet av ”vi” och ”dem”. Detta eftersom religionen förknippas med ens identitet, enligt de intervjuade lärarna.

Hiv är en av de mest stigmatiserade sjukdomarna i världen. Det är en kronisk sjukdom med livslång behandling. Hiv har sedan dess uppkomst präglats av stigmatisering, diskriminering och fördomar. Ett problem som kvarstår än idag. Rädsla och okunskap kring sjukdomen förekommer hos hälso- och sjukvårdspersonal och bidrar till ett vårdlidande för patienten. Syftet med studien är att belysa hiv-positiva patienters upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på Axelssons metod (2012, ss. 203-220). Arbetet består av  tio  vårdvetenskapliga  artiklar  av  både  kvalitativ  och  kvantitativ  metod.   Det insamlade materialet resulterade i två huvudteman; upplevelsen av stigmatisering och diskriminering samt positiva upplevelser. Dessa två huvudteman beskriver sammanlagt sex subteman. Patienter upplever att sjuksköterskor har en bristande kunskap kring hiv. Detta överensstämmer med sjuksköterskors egna upplevelser om sin okunskap i mötet med hiv-positiva patienter. Hos hälso- och sjukvårdspersonal existerar en rädsla att få infektionen. Denna rädsla resulterar i en sämre vårdupplevelse för patienten och upplevelsen av stigmatisering och diskriminering förstärks. För att vården ska bli bättre är det av betydelse med en kunskapsutveckling hos personalen och att kunskapen regelbundet repeteras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få insikt om den problematik som finns kring hiv, relaterat till patienters upplevelse av att behandlas annorlunda och utsättas för stigmatisering.

Två utsatta grupper i dagens Sverige, som ideligen faller offer för nedlåtande fördomar, är invandrare och individer som lider av psykisk ohälsa. Syftet var att undersöka huruvida manipulation av en misshandlande gärningspersons etnicitet och psykiska hälsotillstånd kunde ge skilda resultat med avseende på bedömningen av brottets allvarlighetsgrad, straffvärde, medkänsla för gärningsmannen samt förståelse för den begångna handlingen. Deltagare var 151 studenter i åldrarna 20-64 år, varav 103 kvinnor, från en högskola i Sverige. Fyra olika vinjetter användes. För att undersöka eventuell samvariation korrelationstestades de beroende variablerna samt kontrollvariablerna. Olika 2 x 2 ANCOVA-analyser för oberoende mätningar gjordes. Resultatet motsade hypoteserna och visade inga signifikanta medelvärdesskillnader mellan vinjetterna, samt innebar inga mätbara fördomar; människors bedömning av gärningspersonen och handlingen tycks inte påverkas av dennes etnicitet och psykiska hälsotillstånd. Resultaten diskuterades och visade på en positiv trend, där människor med olika bakgrund värderas allt mer jämlikt iSverige.

Inledning: Den skapade bilden av att invandrare skulle vara farligare än den infödda populationen i landet riskerar leda till en undermedveten strukturell diskriminering som genomsyrar det västerländska samhället och således även rättssystemet. Tidigare forskning har visat att etniska minoriteter utsatts för negativ särbehandling vid såväl polisens ingripande som vid domstolens beslut. Denna särbehandling kan tänkas leda till en förlust av rättssystemets legitimitet och därmed till en ökad brottslighet i samhället. Som teoretiskt ramverk för problemet användes social conditioning theory och focal concerns theory. Syfte: Att undersöka huruvida det bland svenska juriststudenter förekommer negativ särbehandling av etniska minoriteter. Metod: En enkätstudie genomfördes på totalt 210 juriststudenter från fyra universitet i Sverige. Enkäten bestod av två fallbeskrivningar med åtta frågor till respektive fallbeskrivning. Av urvalet fick 104 studenter läsa om gärningsmän med typiskt skandinaviska namn och 106 studenter fick läsa om gärningsmän med typiskt arabiska namn. Mann Whitney-U test genomfördes mellan respondenterna som läst om skandinaviska respektive arabiska gärningsmän. Därtill undersöktes Spearmans rangkorrelation mellan respondenternas attityder till våldsbrott. Resultat: Vid grov misshandel uppfattades gärningsmannen med arabiskt namn vara farligare för samhället än gärningsmannen med skandinaviskt namn. Vidare fanns tendenser till att respondenterna undermedvetet uppfattade gärningsmannen med arabiskt namn som mer förekommande vid rån än gärningsmannen med skandinaviskt namn. Diskussion: Respondenterna visade tendenser till undermedvetna fördomar om etniska minoriteter, men lät inte dessa fördomar påverka det valda straffet. Resultatet visar att stereotypa fördomar kan finnas på ett undermedvetet plan, vilket torde kunna leda till negativ särbehandling i vissa situationer när det kommer till domstolsfrågor. Resultaten är i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk, men påvisar samtidigt den komplexitet som ligger bakom problemet. / <p>2016-06-01</p>

Palliativa vårdens ändamål är att öka livskvalitén och stödja både patienten och dennes familj genom ett obotligt sjukdomsförlopp. Palliativa vårdens målgrupp är inte enbart de med en cancerdiagnos utan alla med en obotlig sjukdom. Förförståelsen kring begreppet palliativ är stor och kan innebära en risk för sämre vård för patienten. Studiens syfte har varit att beskriva förförståelsen i palliativ vård utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metoden i studien är en litteraturöversikt som utgår från Fribergs litteraturöversiktsmetod (2017, ss. 141–148). En kvantitativ och nio kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet av litteraturöversikten lyfter fram tre huvudteman följt av tre underteman. Huvudtemat kunskapsproblem tar upp riskerna när sjuksköterskans påverkas av sin förförståelse i kommunikation, utbildning och strategier. Huvudtemat vårdkonsekvenser belyser hur fördomar och förförståelse utifrån definitioner, möten och hinder i vården kan skapas. Huvudtemat lidande tar upp det lidande som förförståelsen kan leda till utifrån sjuksköterskans självbild, sjuksköterskans/patientens delaktighet och skapandet av patientrelationer. Förförståelse leder till att patientrelationen påverkas och innebär ett ökat lidande för patienten. Sjuksköterskans förförståelse kan skapa vård som inte tillför något till patientens egentliga behov. Den palliativa vården innebär utmaningar för sjuksköterskan. I den palliativa vården har författarna identifierat brister i förförståelsen hos sjuksköterskor i framför allt hur kommunikation och information framförs till patienten. En kontinuerlig vård med självreflektioner utifrån evidensbaserade utbildningar är en grundförutsättning för en mer fördomsfri palliativ vård.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat.Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan. De anses vara homosexuella, drogmissbrukare eller sexuellt lössläppta och upplever att de möts av stigmatisering/fördomar orsakat av det. De upplever också att de inte erhåller samma vård som andra patienter och inte möts med den respekt och värdighet av vårdaren som de önskade. Detta presenteras i arbetet under rubrikerna: Att betraktas som smittfarlig, att tillhöra en stigmatiserad grupp, att inte erbjudas samma vård som andra patienter och att inte bemötas värdigt.Att möta en patient fördomsfritt kräver en öppenhet hos vårdaren. Detta utvecklas genom att som vårdare vara medveten om sin förförståelse i olika situationer och gentemot olika patienter. Detta möjliggörs genom att utveckla ett reflekterande förhållningssätt och kritiskt tänkande i alla möten med människor. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

No description available.