Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka ungdomars syn på vikt och hälsa. Detta gjordes med följande frågeställningar: (1) Finns det förutfattade meningar hos ungdomar om olika kroppstyper sett ur ett hälsoperspektiv? (2) Hur ser ungdomar på viktens betydelse för hälsan? (3) Hur ser ungdomar på dagens kroppsideal sett ur ett hälsoperspektiv? Metod För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet skedde via ett bekvämlighetsurval och bestod utav sex tjejer och tre killar i åldern 16–19 år med en medelålder på 17,8 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades och tolkades sedan med hjälp av en innehållsanalys och vår valda teoretiska utgångspunkt, kontaktteorin. Resultat Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar hos respondenterna om olika kroppstyper. De förutfattade meningarna framträdde som positiva eller negativa tankar kopplade till de olika kroppstypernas hälsa och levnadsvanor. Vidare sågs en hög kroppsvikt på grund av mycket fettmassa som negativt för en individs hälsa medan en hög kroppsvikt på grund av muskler ansågs positivt. Delade meningar fanns om hur respondenterna såg på dagens kroppsideal ur ett hälsoperspektiv. De respondenter som bedömde idealen som hälsosamma menade att de syftar till att vara smal och vältränad. Medan andra menade att de ställdes stora krav på hur en individ bör se ut för att klassas som hälsosam. Slutsats Enligt oss fanns det bristande kunskap hos ungdomar om detta ämne. För att minska förutfattade meningar om olika kroppstyper så tror vi att det på samhällsnivå krävs insatser med syfte att informera om vad forskning säger om vikt och hälsa. Annars ser vi en risk att kroppsmissnöje, stigmatisering och ätstörningar kan fortsätta öka om ingenting görs för att minska det.

Att personer med schizofreni utsätts för stigmatisering är sedan länge känt. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa personer upplever bemötande, och hur de upplever att det finns stigma/förutfattade meningar, både ute i samhället och inom vården. För att få svar på detta gjordes en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Tre teman framkom som beskriver upplevelser hos personer med schizofreni gällande bemötande i samhället och vården: Sociala relationer, vården och samhället. Vi fann att upplevelser av stigmatisering/diskriminering var vanliga hos personer med schizofreni. De upplevde också att det fanns en okunskap hos omgivningen, både i samhället i stort och i vården. Vad gäller vården fanns många upplevelser av att inte bli sedd/lyssnad på eller en känsla av att inte bli tagen på allvar. Personer med schizofreni upplever i många situationer stigmatisering och förutfattade meningar. Detta påverkar deras liv och vardag negativt. Det finns mycket som kan förbättras för dessa människor i samhället. Såväl allmänheten som sjukvården behöver informeras bättre om vad schizofreni innebär. Det är också tydligt att dessa personer inte får alla de hjälpinsatser de behöver. För att förbättra situationen behövs mer forskning som undersöker hur personer med schizofreni upplever bemötandet i samhället och särskilt inom vården, då det finns lite forskning att tillgå i nuläget.

Bakgrund: Människan anses ofta vara organisationens viktigaste resurs. Av den anledningen är det ytterst viktigt att rätt kandidat anlitas till rätt företag. Det är inte helt lätt alla gånger att vara objektiv som rekryterare i sitt val av kandidater. Det föreligger en tendens hos människor att tycka om folk som delar liknande attityder, personlighetsdrag och ekonomisk status som sig själva. Detta kan i sin tur leda till att rekryterare på grund av förutfattade meningar drar förhastade slutsatser gentemot kandidater. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för varför rekryterare har svårt att göra rättvisa bedömningar av kandidater och vad de kan göra för att hantera dessa svårigheter för att minska risken för omedveten diskriminering. Anledningen till val av detta område har sin förklaring i att, trots att det föreligger forskning om hur fördomar styr över bedömningen av andra människor så finns det inte särskilt många studier som lyfter fram detta ur ett rekryteringssammanhang. Metod: Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer med rekryterare från tio olika företag i olika branscher. Teorier och effekter har använts i studien i syfte av att analysera intervjusvaren och dessa är: likhetseffekten, balansteorin, kompetensblomman, haloeffekten, djävulseffekten och femfaktorteorin. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer omedvetna fördomar vid rekrytering i de olika företagen. Det har visat sig bland annat vad gäller respondenternas syn på kandidaterna att utseendet har en avgörande faktor i rekryteringsprocessen. Det har emellertid också visat sig att rekryterare kan arbeta mot fördomar genom att exempelvis ha tydligt strukturerade intervjufrågor för att inte riskera att ställa irrelevanta frågor för de berörda tjänsterna. Ett annat sätt att motverka omedveten diskriminering är genom att ha tydliga kravmål på vilka kandidater som efterfrågas. De kandidater som inte uppfyller kravmålen, får därav ingen chans till att bli kallad på intervjuer. / Background: People is often considered to be the organization's most important resource. For this reason, it is exceedingly important that the right candidate is being hired to the right company. It is not always quite easy to be objective as a recruiter in the choice of candidates. This is based on the fact that we humans may have a difficulty in distinguishing our personal opinions about the candidate from what is actually considered relevant in a recruitment context. People tend to like other people who share similar attitudes, personality traits and economic status as themselves. This in turn may lead recruiters to making hasty conclusions due to preconceptions and unconsciously create prejudices against candidates. Purpose: The purpose of this qualitative study is therefore to create an understanding of why recruiters have difficulties in making fair assessments of candidates and what they can do to deal with these difficulties in reducing the risk of unconscious discrimination. The reason for choosing this area is that despite the fact that there are research on how prejudices affect the assessment of other people, there are not many studies that highlight this from a recruitment context. Method: The empirical material of the study has been collected through interviews with recruiters from ten different companies in different industries. Theories and effects have been used in this study for the purpose of analysing interview answers and these are the following: the liking-similarity effect, balance theory, kompetensblomman (the competence flower), the halo effect, the devil effect and the five-factor model of personality. Conclusion: The results of the study have shown that the different companies make use of prejudices in recruitment unknowingly. It has been shown, among other things, that respondents views on candidates' appearance are a decisive factor in the recruitment process. However, it has also been shown that recruiters can work against prejudice by having clearly structured interview questions, so as not to risk asking irrelevant questions for the work positions concerned. A recruiter can also work against prejudices by having clear demands on the candidates they request. Those candidates who do not meet the requirements will therefore not be able to be called on interview.

I rekryteringsprocessen bedömer både arbetssökande och arbetsgivare sin motpart för att förutse framtida arbetsbeteende alternativt arbetsförhållande. Det var inte förrän under 1990-talet forskning om rekrytering utifrån individens perspektiv började uppmärksammas. De fåtal funna svenska studier som påträffats behandla rekrytering av individer med annan etnisk bakgrund är fältstudier som visar på att etnisk diskriminering förekommer i den svenska rekryteringsprocessen. Existensen av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden belyser att den mest lämpade kandidaten inte alltid når anställning. Med hänsyn till detta och att populationen i Sverige blivit mer mångkulturell, är uppsatsens syfte att ge en förståelse för vad som påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Insamlade teorier och genomförda intervjuer har tolkats genom ett hermeneutiskt angreppssätt vilket har kombinerats med den abduktiva ansatsen. Den kvalitativa ansatsen baserad på personliga intervjuer med individer, från södra Sverige, tillhörande etniska minoritetsgrupper bidrog till att besvara uppsatsens forskningsfråga: Vad påverkar en individ med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen? Uppsatsens analys mynnade ut i en slutsats som belyser en mängd samverkande variabler vilka påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Dessa variabler är organisationens attribut, passform mellan individ och organisation samt arbetets egenskaper, human- och kulturellt kapital från svensk utbildning, språkkunskaper i tillräcklig eller önskad utsträckning för att accepteras på den svenska arbetsmarknaden och utformning av socialt nätverk.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns några skillnader gällande attityder gentemot personer med eller utan ADHD.  En enkätundersökning genomfördes med scenario som beskrev personer med typiska ADHD-beteenden. Kön på scenariopersonerna manipulerades och även om det var uttalat i scenarierna att personen hade ADHD eller inte. Bakgrundsvariabler som undersöktes var utbildning hos respondenterna och om de eller nära anhörig hade ADHD eller inte.               Resultatet visade att det som signifikant påverkar attityden gentemot personer med typiska ADHD beteenden är om man själv eller nära anhörig har ADHD. De personer som själva eller har anhörig med ADHD uppvisar i högre grad positiva attityder jämfört med de som inte har ADHD själva eller nära anhörig. Resultaten visade på att varken utbildning hos respondenten eller kön på scenariopersonerna har betydelse för attityder.               Att man är mer positivt inställd till personerna om man själv eller nära anhörig har ADHD kan ha att göra med att ADHD inte är något som man idag skäms över, utbildning och kunskap om ADHD har gått framåt vilket kan ha bidragit till att allmänhetens acceptans har ökat. Man har idag mer kunskap om vad det innebär att ha ADHD och att leva med den. Det kan i sin tur lett till mindre negativa attityder mot personer med diagnosen.   Nyckelord: ADHD, attityder, fördomar, diagnos. / The purpose of this study is to find out if there are any differences regarding attitudes towards people with or without ADHD. A survey conducted by scenario describing people whit typical ADHD behaviors.  Gender on the scenarioperson was manipulated and if the person had ADHD or not. Background variables examined were education of respondents and whether they or a close relative had ADHD or not.               The results showed that significantly impact the attitudes towards persons with typical ADHD behaviors is if they or a close relative has ADHD. If the people themselves have a family member with ADHD showed greater positive attitudes than those who hadn’t ADHD themselves or relative with the diagnosis. The results showed that neither the education of the respondent or sex of scenarioperson have a significance on attitudes.               That the participant is more sympathetic to people if they, or a close relative with ADHD, may have to do with that ADHD is something that you are not ashamed of today. Education and awareness of ADHD has progressed, which has made public acceptance increased, currently we have more knowledge about what it means to have ADHD, and to live with it. This has in turn led to less negative attitudes towards people with the diagnosis. Keywords: ADHD, attitudes, prejudice, diagnosis.

I Sverige har ungefär 50 procent av befolkningen övervikt eller fetma och på grund av negativa attityder kring kroppsvikten ökar risken att de undviker att söka vård. Övervikt och fetma ger en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och för att motverka detta är det är viktigt som sjuksköterska att arbeta preventivt. Den stigmatisering av övervikt och fetma som finns i samhället och inom hälso- och sjukvården påverkar kvaliteten i vården och det behövs en ökad kunskap om detta för att öka kunskapen och medvetenheten hos sjuksköterskor. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur stigmatisering och fördomar om patienter med övervikt och fetma påverkar vården. Datainsamling gjordes genom att söka vårdvetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och Medline med relevanta sökord kopplade till syftet. De valda artiklarna granskades och tio stycken artiklar valdes till resultatet. Resultatet gav två teman med tillhörande sex underteman. Personen blir inte sedd som en hel individ innebär att kroppsstorleken hamnade i fokus under vårdmötet och blev deras identitet. Fördomar och stigmatisering hindrar en vårdande vård handlar om diskriminering och negativa attityder kring övervikt som upplevts från både patienter, studenter och vårdpersonal. Stigmatisering av övervikt och fetma påverkar vården genom förförståelse, diskriminering och fördomar vilket ger ett onödigt lidande hos patienterna. Detta skulle kunna undvikas genom att öka kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal för ett minskat lidande hos människor idag och för framtida generationer.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärarstudenter har för syn på manliga pedagoger och vad som kan vara anledningen till varför så få män jobbar inom yrket. För att få svar på detta använder vi oss av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärarstudenter i olika åldrar och bakgrund. Resultatet av dessa intervjuer visar att studenterna anser att det inte borde vara någon skillnad om man är man eller kvinna, men att de både ser och själva känner av en skillnad inom vissa områden. Studenterna anser att många situationer, såsom till exempel lek beror på hur gammal man är, vad man har för erfarenheter och hur man är som person. Att vara man eller kvinna inom yrket har inte en stor betydelse utan det handlar mer om vem man är som person och var man har för erfarenheter utifrån forskningen och studiens empiri.

Studiens syfte är att belysa hur lärare uppfattar, resonerar och förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Studiens syfte är vidare att undersöka och finna bakomliggande orsaker och faktorer till dessa resultatskillnader.  Vår huvudfrågeställning är följande: • Hur uppfattar och resonerar lärare kring resultatskillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik i grundskolans F-3? Våra underfrågor är följande: • Vilka orsaker och faktorer ligger bakom denna resultatskillnad? • Kan man finna stereotypa uttryck, uppfattningar och fördomar i lärarnas utsagor? • Kan man finna att resultatskillnader beror på biologiska/psykologiska eller sociokulturella förklaringar i lärarnas utsagor? Vi har i denna studie, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt hur lärare uppfattar och resonerar kring skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Detta genomfördes via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare. Studiens resultat visar på lärarnas både samstämmiga och skilda uppfattningar gällande skillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik. De förklaringar som utifrån intervjuerna synliggjordes avseende könsskillnader i matematikämnet var biologiska/psykologiska och sociokulturella förklaringar. Dessa två huvudperspektiv visar på innehåll av fördomar och stereotypa uppfattningar som kulturen, samhället och lärare/föräldrar kan besitta gällande pojkar och flickor. Resultatet indikerade en ovisshet hos lärarna gällande om och vilka faktorer som existerar och kan spela in. Deras svar kunde skifta mellan de två perspektiven, vilket framförallt visade på hur oreflekterade och icke medvetna lärarna var inom området.

This qualitative study aims to analyze the reduced interest in young management as well as the challenges and opportunities young managers can encounter on the labor market. The area was considered important as the labor market faces a major change with many retirements in the next ten years and that greater investments in young managers is necessary. Semi-structured interviews were used to examine what challenges and opportunities existed. The part with empirical materials consists of six interviews where three of these are with young managers where the rest are done with more experienced managers. During the interview procedure, an interview guide was used that was tested and designed to suit the purpose and research questions. The results show that there are several challenges and opportunities regarding leadership at a young age. The main challenges the study clarified were young people's lack of knowledge and experience, while the main opportunities as a young manager are that they possess a drive and a new way of thinking that is beneficial for today's society. The main motivational factors for young managers are development, being involved and influencing, as well as disproving prejudices. The study also clarifies the fact that by highlighting support there is hope that an increased interest in leadership at a young age may occur.