I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. Studien visar en summerande bild av informanternas upplevelse av ungdomarnas läsning, som till stor del stämmer överens med aktuell forskning, främst när det gäller bristen av läsning på fritiden och den digitala konkurrensen från sociala medier. Informanternas upplevelser av den skönlitterära läsning som sker i skolan är generellt positiv. Studiens vårdnadshavare visar dock ingen tydlig bild av ungdomarnas skönlitterära läsning och efterfrågar det inte heller. De beskriver snarare ett starkt förtroende för både elever och lärare. Informanternas förväntningar gentemot varandra är av olika karaktär och visar en tydlig tendens till frigörelse och självständighet mellan framför allt elever och vårdnadshavare. Förväntningarna mellan vårdnadshavare och lärare tyder på att kommunikationen kan stärkas för att både informera och utbilda vårdnadshavare om deras betydelse för elevernas intresse för läsning. Förväntningarna mellan elever och lärare är av mer konkret didaktisk karaktär och lärarna i sin tur ger snarare uttryck för förhoppningar och visioner när det gäller elevernas skönlitterära läsning. Sammanfattningsvis lyfter studien värdet av att vårdnadshavare blir mer medvetna om sin roll som läsande förebilder samt att kommunikationen mellan skola och hem är fortsatt viktig även i tonåren. Genom att se digitala medier som möjligheter kan kommunikationen mellan hem och skola stärkas även i äldre tonåren, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på hemmets engagemang i frågan om tonåringars läsning och läsintresse.

The aim of this study has been to investigate the reading interest of students in grade four, aswell as which factors are considered to influence their motivation and attitude towardsreading. The study's collection method is partly quantitative where 38 students haveanswered a questionnaire, partly qualitative where 12 students have been interviewed, ofwhich 6 are boys and 6 are girls. The selection of the participants was determined through aconvenience sample from a school nearby, located in southwestern Sweden, where twodifferent classes in the fourth grade participated. The study aims to answer two researchquestions, one of which investigated whether there were differences between boys and girlsmotivation and attitude towards reading, and if so, how it manifested itself. The secondresearch question investigated which factors influenced students motivation and attitudetowards reading. The result showed that no significant gender differences could be found inmotivation. However, several differences were found between boys and girls in attitudetowards reading. Factors that influence the students motivation and attitude are, among otherthings, the reading culture that exists in the children’s home, whether the reading isexperienced as interesting or not and how the teacher uses the students' interests in the workto promote the students interest in and consumption of reading.

Studiens syfte är att synliggöra vad lärare anser påverkar elevers läslust i och utanför skolan, samt hur lärare genom sin undervisning kan utveckla en läslust hos sina elever. För att undersöka detta genomfördes det kvalitativ semistrukturerade intervjuer. Nio legitimerade F-3 lärare intervjuades. Vid genomförandet av intervjuerna följdes studiens intervjuguide.  Intervjuernas resultat påvisar att faktorer som påverkar elevers läslust positivt, enligt de intervjuade lärarnas egna upplevelser och erfarenheter, är bland annat ifall vårdnadshavaren har en positiv inställning till läsning, agerar som läsande förebild och om hen högläser för sitt barn. Resultatet visar även att vårdnadshavare kan hämma elevernas läslust, enligt de intervjuade lärarna, genom att inte agerar som läsande förebild och genom att utstråla en negativ inställning till läsning. De intervjuade lärarna ansåg även att läraren behöver agera som läsande förebild i undervisningen och att hen genom bland annat högläsning kan utveckla elevers läslust. / The aim of this study is to elucidate what teachers believe influences students' reading interest both within and outside of school, as well as how teachers can foster a reading interest among their students through their teaching. To investigate this, qualitative semi-structured interviews were conducted. Nine certified F-3 teachers were interviewed. The study's interview guide was followed during the interviews.  The results of the interviews indicate that factors positively influencing students' reading motivation, according to the interviewed teachers' own experiences and perceptions, include if the guardian has a positive attitude towards reading, acts as a reading role model, and reads aloud to their child. The results also show that guardians can inhibit students' reading motiva- tion, according to the interviewed teachers, by not acting as a reading role model and by dis- playing a negative attitude towards reading. The interviewed teachers also believed that the teacher needs to act as a reading role model in the classroom and that they can develop students' reading motivation through activities such as reading aloud.

Studien Kvinnor i karriären i Kriminalvården har sin utgångspunkt i begreppet jämställdhet. Svenska Kriminalvården är en statlig myndighet och måste, precis som alla som verkar inom svensk arbetsmarknad, se till att lagar och regler efterföljs. De närmaste åren behöver Kriminalvården expandera för att möta samhällets behov och krav, vilket kräver ytterligare rekrytering till alla befattningar inom Kriminalvården behövs. Kriminalvården vill fortsätta sträva mot jämställdhet och attrahera kvinnor till de historiskt sett mansdominerade arbetsrollerna. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning från 2021 ses att än idag återfinns kvinnor främst i de omhändertagande professionerna, vilka skulle kunna betraktas som traditionellt könsstereotypiskt kvinnliga roller. Kvinnor återfinns vanligtvis inom de lägre arbetspositionerna där de även tenderar att bli kvar. Studiens syfte är att studera skillnader mellan mäns och kvinnors intresse och vilja till avancemang inom en av Kriminalvårdens klass 1-anstalter och därigenom bidra med kunskap till eventuella orsaker. För att studiens syfte ska uppnås har en kvalitativ och en kvantitativ metod använts, där sex intervjupersoner låtits delge information och ytterligare 27 respondenter besvarat en enkät. Intervjupersonerna befinner sig i arbetsledande positioner och respondenterna arbetar inom anstaltens största yrkesgrupp- kriminalvårdare. Studien påvisar att där inte finns några tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors vilja till att avancera till högre arbetsledande positioner. Den väsentliga skillnaden ligger i att mäns och kvinnors sätt att visa intresse till avancemang skiljer sig åt. Det framkommer att fenomenet att män och kvinnor visar olika intresse till att avancera beror på samhällelig nivå med normer och värderingar som grundar sig i genus, snarare än på en organisationsnivå. Även om Kriminalvården eftersträvar jämställdhet spelar samhällets attityder och beteenden en avgörande roll där det formella ansvaret på arbetsplatsen ser lika ut oavsett kön. Det har under studiens gång dock visat sig att det informella ansvaret kan vara minst lika omfattande som det formella, där kvinnor både bär och tar på sig det största ansvaret. / The study Women’s career in the Swedish Prison and Probation Service is based on the notion of gender equality. The Swedish Prison and Probation Service is a government agency and must, just like everyone who operates in the Swedish labor market, ensure that laws and regulations are followed. In the next few years, the Swedish Prison and Probation Service needs to expand to meet society's needs and demands, which requires further recruitment for all positions within the agency. The agency wants to continue to strive towards gender equality and attract women to the historically male-dominated work roles. According to the Prison Service's annual report from 2021, it can be seen that even today women are found mainly in the caring professions, which could be considered traditionally gender-stereotypically female roles. Women are usually found in the lower working positions where they also tend to stay. The purpose of the study is to study differences between men's and women's interest and desire for advancement within one of the agency’s class 1 prisons, and thereby contribute with knowledge to possible causes. In order to reach the purpose of the study, a qualitative and quantitative method have been used, where six interviewees were providing information and further 27 respondents answered a questionnaire. The interviewees are in managerial positions and the respondents work within the institution's largest occupational group - prison officers. The study shows that there are no clear differences between men's and women's willingness to advance to higher managerial positions. The essential difference lies in the fact that the way men and women show interest in advancement differs. It appears that the phenomenon that men and women show different interest in advancing is due to a societal level with norms and values based on gender, rather than an organizational level. Although the Swedish Prison and Probation Service strives for gender equality, it is the existence of attitudes and behaviors of the society that play a decisive role where formal responsibility within organizations are the same regardless of gender. During the work of this study, it has, however, been shown that the informal responsibility can be at least as extensive as the formal one, where women both bear and take the greatest responsibility.

Bakgrund: Idag är det brist på utbildade lärare och pedagoger i svenska skolor, därtill ärarbetsmiljön och arbetsbelastning bidragande faktorer för att de lämnar yrket. Unga saknarvuxna förebilder i dagens samhälle och det relationella samspelet är viktigt men däremotbristande i skolmiljön. Forskning visar att generationsöverskridande samarbeten har positivpåverkan på både den fysiska och psykosociala hälsan. Syfte: Att undersöka betydelsen av generationsöverskridande samarbeten i skolan. Frågeställningar: Hur upplever äldre och personal betydelsen av generationsöverskridandesamarbeten? Vilket är den upplevda effekten av generationsöverskridande möten i skolanenligt äldre och personal? Vilken påverkan upplever äldre och personal att generationsöverskridande relationer har på skolans verksamhet? Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design tillämpades fördjupgående förståelse för klassförfäders och personalens upplevelser och erfarenheter ombetydelsen av generationsöverskridande arbete i skolan. Empirin samlades in genom niosemistrukturerade intervjuer via Zoom med deltagare från tre skolor i Sverige. Deltagarnavaldes genom ett avsiktligt urval av äldre och personal. Intervjuerna transkriberades ochanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Social inlärningsteori och ekologisksystemteori är studiens teoretiska referensramar. Resultat: Generationsöverskridande samarbeten i skolan har betydelse för skolan, vilket differentieras genom två dimensioner av påverkan där den ena handlar om verksamheten ochpedagogiken, och den andra är den psykosociala påverkan. Den första kategorin visar attklassförfäder i skolan bidrar till ett positivt förhållningssätt och perspektiv sinsemellangenerationerna, ömsesidigt kunskapsutbyte mellan generationerna och, sociala relationer ochgemenskap. Den andra kategorin visar att klassförfäder fungerar som ett hälsofrämjandekomplement i skolan som stöd för personal, elever och vårdnadshavare vilket har främjatutökade kreativitetszoner med tryggt utforskande för elever. Slutsats: Relationella samspel bör prioriteras för att främja elevernas välmående och framtidautveckling. Skolornas resursbrister och lärarnas ökade arbetsbelastning bidrar till mindrefokus på kunskapsinlärning, vilket påverkar möjligheterna för elever att skapa goda relationertill vuxna. / Background: Today, there is a shortage of trained teachers and educators in Swedish schools.Additionally, the work environment and workload are contributing factors to their leaving theprofession. Young people lack adult role models in today's society, and relational interactionis important but lacking in the school environment. Research shows that intergenerationalcollaborations have a positive impact on both physical and psychosocial health. Purpose: To investigate the importance of intergenerational collaborations in schools. Research Questions: How do older adults and school staff perceive the significance ofintergenerational collaborations? What is the perceived effect of intergenerational meetings inschools according to older adults and staff? What impact do older adults and staff perceivethat intergenerational relationships have on the school's operations? Method: A qualitative method with an inductive approach and descriptive design was appliedto gain an in-depth understanding of the experiences and perceptions of class elders and staffregarding the significance of intergenerational work in schools. Data were collected throughnine semi-structured interviews via Zoom with participants from three schools in Sweden.Participants were selected through purposive sampling of older adults and staff. Theinterviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Social learningtheory and ecological systems theory serve as the theoretical frameworks for the study. Results: Intergenerational collaborations in schools are significant, differentiated through twodimensions of impact: operational and pedagogical, and psychosocial. The first categoryshows that class elders in schools contribute to a positive attitude and perspective amonggenerations, mutual knowledge exchange, and social relationships and community. Thesecond category indicates that class elders act as a health-promoting complement in schools,providing support for teachers, students, and guardians, which has fostered expanded zones ofcreativity and safe exploration for students. Conclusion: Relational interactions should be prioritized to promote the well-being andfuture development of students. Resource shortages in schools and increased teacherworkload contribute to less focus on knowledge acquisition, affecting students’ opportunitiesto establish good relationships with adults.