Global ETD Search

11	Borgen som accessorisk förpliktelse : Accessoritetsbegreppet i teori och praxis / Dependent Guarantees – The Concept of Dependency Kieri, Oskar January 2022 (has links) Dependent guarantees (e.g., suretyship), has been sparsely commented on in Swedish legal literature and questions regarding certain main characteristics of the obligation have not been examined in detail. Despite this, the security is of practical importance and a considerable number of cases regarding guarantees have been handled in the courts. A typical situation is that a guarantor argues that his obligation should be reduced due to circumstances pertaining to the secured obligation or the relationship between the parties of the secured obligation. When judging such cases – and when interpreting judgments of such cases – the guarantee’s character as dependent to the secured obligation could be of im-portance. If the guarantee is dependent to the main obligation, changes or flaws in the main obligation or the relationship between the parties to that obligation could be used as an argument for reducing the guarantor’s obligation. However, the meaning of this dependency is quite unclear. In essence: the legal effects (if any) of the dependent character are debated and have not been examined thoroughly. Especially according to a certain “practical” perspective, the dependency is simply a definition and an abstraction that cannot be used to adjudicate specific cases; instead, practical considerations should prevail. This perspective is a reaction against an older “theoretical” perspective, in which the dependency of the obligation was seen as a valid reason for deciding cases and defining and organizing obligations. This conflict is familiar in Scandinavian legal literature; critique of the use of definitions, abstractions and legal concepts in legal reasoning has in many ways shaped the legal discourse of the 20th century. In this thesis, the meaning of – and different perspectives on – the concept of dependency is examined with the purpose of providing both knowledge and dis-cussion of it. In chapter 2, the definitions of dependent guarantees are examined with focus on their dependent character. The discussion is continued in chapter 3, where the abovementioned practical and theoretical perspectives are investigated. In chapter 4, the influence of the concept of dependency in practice is assessed, mainly by analyzing cases from the Swedish Supreme Court. Finally, in chapter 5, the results are summarized and an idea that the different perspectives could be seen as an expression of the difference between interpretation and argumenta-tion, is repeated and elaborated. The inquiry shows that the examined types of guarantees are dependent in an economic sense, in that the purpose is to secure another obligation, but that the legal implication of that circumstance is debated. Relevant precedents form the Swedish Supreme Court could be interpreted differently and does notconclusively show whether the concept of dependency was applied as an argu-ment or not. The main accomplishment is that the thesis offers a thorough anal-ysis of the concept of dependency and different perspectives on its feasibility as a legal argument. Other texts on the subject are not as detailed, especially regard-ing the underlying theoretical or ethical reasons for ascribing the concept of de-pendency importance or not. Hopefully, the results can be of interest for further studies of dependent guarantees and used as a basis for deciding whether to use the concept of dependency as a legal argument or not. Accessoritet Borgen Civilrätt Förmögenhetsrätt Law Juridik
12	Bevisbörda i förmögenhetsrättsliga tvister mellan makar : Särskilt vid tvist om karaktärisering av en rättshandling / Evidentuary burden in property disputes between spouses : Specifically regarding the characteristics of a legal transaction Friberg, Sara January 2017 (has links) Civilrättsliga tvister om karaktärisering av rättshandlingar är vanligt förekommande i svensk rätt, då särskilt angående syftet med förmögenhetsrättsliga överföringar mellan parterna. För sådana dispositiva tvister är domstolen bunden av parternas respektive framställningar. Det kan dock tänkas uppstå en del bevissvårigheter för parterna att styrka det bakomliggande syftet med exempelvis en överföring mellan dem. Det innebär att tvistens utgång ofta blir avgörande av vem av parterna som ska bära risken för att ens framställda rättsfaktum inte kan bevisas, eller med andra ord vem som åläggs bevisbördan. Högsta domstolen (HD) har behandlat frågan i en rad rättsfall varav ett, NJA 2014 s. 364, har väckt en del frågor kring vad som faktiskt gäller i bevisbörde- och beviskravssammanhang. Detta problem blir särskilt aktuellt om parterna som tvistar med varandra är makar. När två personer ingår äktenskap med varandra sker ingen direkt ändring i makarnas förmögenhet. Det inträder dock en del rättigheter och skyldigheter. I portalparagraferna i äktenskapsbalken (ÄktB) 1:2 och 1:4 förklaras att makarna har en äktenskaplig lojalitetsplikt mot varandra som omfattar såväl ekonomiska som sociala hänseenden. Samtidigt förklaras det i ÄktB 1:3 att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Makarna kan även träffa förmögenhetsrättsliga avtal med varandra och företa rättshandlingar sinsemellan. Eftersom makar har ekonomiska skyldigheter mot varandra uppkommer särskilda bevissvårigheter när rättshandlingar som företagits mellan just makar ska karaktäriseras. Med tanke på att makar ofta lever i nära relation till varandra och ofta har en gemensam ekonomi, kan det tänkas vara vanligt att makarna företar rättshandling utan att säkerställa någon bevisning om rättshandlingens faktiska innebörd. Dessutom finns ytterligare en aspekt att beakta vid överföringar mellan makar som inte finns mellan andra avtalsparter, nämligen den äktenskapliga underhållsplikten som ofta kan vara svår för en part att styrka. Familjerätt makar förmögenhetsrätt förmögenhetsöverföring Law and Society Juridik och samhälle
13	Förmögenhetsrättslig bundenhet vid fastighetsreglering : några tankar om avtalsfrihet i en fastighetsbildningsrättslig kontext / Private Agreements in Reallotment Issues : a Study on the Freedom of Contract in a Cadastral Context Aronsson, Johan January 2019 (has links) No description available. fastighetsreglering förmögenhetsrätt avtalsfrihet Law (excluding Law and Society)
14	Sakrättsliga anspråk och obligationsrättsliga invändningar i kontraktskedjor : Vindikation och retention / Claims of property and contractual counterclaims in chains of contracts : Right of recovery and right of lien Björkman, Annie, Stuart, Anna January 2009 (has links) Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten. Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar. I en deponeringssituation deponerar deponenten godset hos depositarien, som har till uppgift att förvara och vårda godset enligt avtal parterna emellan. Deponenten är fortfarande ägare av godset och kan därmed när som helst tillämpa sin vindikationsrätt, det vill säga hämta ut godset. Enligt lag har dock depositarien retentionsrätt i godset, vilket innebär en rätt att hålla inne godset till dess att betalning erhållits för depositariens nödvändiga kostnader. Lämnar depositarien godset vidare till tredje man uppstår en kontraktskedja i vilken parterna har olika anspråk och skyldigheter mot varandra. Lämnar depositarien ifrån sig godset utan deponentens vetskap föreligger det ett kontraktsbrott. Tredje man besitter då deponentens gods trots att det inte föreligger något avtal parterna emellan. Deponenten har en möjlighet att tillämpa vindikationsrätten direkt mot tredje man. Tredje man har dock haft utlägg för nödiga kostnader och har därmed en fordran på depositarien. Fordran leder till att tredje man har retentionsrätt i godset. Retentionsrätten, en obligationsrättslig rättighet, är i scenariot starkare än den sakrättsliga vindikationsrätten. Följden blir att deponenten inte kan få ut godset förrän tredje man ersatts för nödvändiga kostnader. Problematiken har utökats då lagen avtalas bort och standardavtal istället tillämpas. I standardavtalet NSAB 2000 regleras det att tredje man har panträtt istället för retentionsrätt i godset. Panträtt är en mycket starkare säkerhetsrätt än retentionsrätt eftersom panträtt ger realisationsrätt. Rätt att hålla inne annans gods har därmed övergått till en rätt att sälja annans gods. Problem som uppstår i kontraktskedjor, där rättigheter ställs mot varandra och det föreligger anspråk och skyldigheter mot olika parter, behöver utredas. Ett annat problem är att handelsbalken, vilken reglerar området, är ålderdomlig och svår att tillämpa. Handelsbalken har fått en sekundär betydelse då den avtalas bort och området istället regleras genom standardavtal. Förmögenhetsrätt sakrätt obligationsrätt kontraktskedjor vindikationsrätt retentionsrätt deponering standardavtal. Property and real estate law Sakrätt Private law Civilrätt Commercial and company law Affärsrätt
15	Sakrättsliga anspråk och obligationsrättsliga invändningar i kontraktskedjor : Vindikation och retention / Claims of property and contractual counterclaims in chains of contracts : Right of recovery and right of lien Björkman, Annie, Stuart, Anna January 2009 (has links) <p>Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten.</p><p>Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar. I en deponeringssituation deponerar deponenten godset hos depositarien, som har till uppgift att förvara och vårda godset enligt avtal parterna emellan. Deponenten är fortfarande ägare av godset och kan därmed när som helst tillämpa sin vindikationsrätt, det vill säga hämta ut godset. Enligt lag har dock depositarien retentionsrätt i godset, vilket innebär en rätt att hålla inne godset till dess att betalning erhållits för depositariens nödvändiga kostnader.</p><p>Lämnar depositarien godset vidare till tredje man uppstår en kontraktskedja i vilken parterna har olika anspråk och skyldigheter mot varandra. Lämnar depositarien ifrån sig godset utan deponentens vetskap föreligger det ett kontraktsbrott. Tredje man besitter då deponentens gods trots att det inte föreligger något avtal parterna emellan. Deponenten har en möjlighet att tillämpa vindikationsrätten direkt mot tredje man. Tredje man har dock haft utlägg för nödiga kostnader och har därmed en fordran på depositarien. Fordran leder till att tredje man har retentionsrätt i godset. Retentionsrätten, en obligationsrättslig rättighet, är i scenariot starkare än den sakrättsliga vindikationsrätten. Följden blir att deponenten inte kan få ut godset förrän tredje man ersatts för nödvändiga kostnader.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Problematiken har utökats då lagen avtalas bort och standardavtal istället tillämpas. I standardavtalet NSAB 2000 regleras det att tredje man har panträtt istället för retentionsrätt i godset. Panträtt är en mycket starkare säkerhetsrätt än retentionsrätt eftersom panträtt ger realisationsrätt. Rätt att hålla inne annans gods har därmed övergått till en rätt att sälja annans gods.</p><p>Problem som uppstår i kontraktskedjor, där rättigheter ställs mot varandra och det föreligger anspråk och skyldigheter mot olika parter, behöver utredas. Ett annat problem är att handelsbalken, vilken reglerar området, är ålderdomlig och svår att tillämpa. Handelsbalken har fått en sekundär betydelse då den avtalas bort och området istället regleras genom standardavtal.</p> Förmögenhetsrätt sakrätt obligationsrätt kontraktskedjor vindikationsrätt retentionsrätt deponering standardavtal. Property and real estate law Sakrätt Private law Civilrätt Commercial and company law Affärsrätt
16	Avtalsprincipen och borgenärernas ställning : I ljuset av traditionsprincipens nuvarande tillämpning och den utsökningsrättsliga presumtionsregeln i 4:18 UB / The doctrine of consensus and the position of creditors : In the light of the doctrine of traditio and the proprietary right presumption stated in the Swedish Enforcement Code Slavnic, Mateja January 2018 (has links) Allt sedan traditionsprincipen i början av 1900-talet fick klart fäste i svensk rätt har olika syften angetts för, samt krav uppställts med principen. Syftet torde numera vara stävjandet av borgenärsbedrägliga transaktioner. Vad gäller uppställda krav för erhållandet av borgenärsskydd, synes domstolarna frångått att tillmäta faktisk besittningsövergång och publicitet avgörande betydelse. Även om rättsläget kan betecknas som oklart, torde det avgörande numera vara att en överlåtare avskurits från sin rådighet över den överlåtna egendomen i form av avskuren mottagande- och betalningslegitimation eller förhindrats från att fortsatt bruka egendomen. Om en övergång till avtalsprincipen skulle kunna vara till för- eller nackdel för borgenärskollektivet är inte entydigt eftersom det går att framhålla argument åt båda håll. I förevarande uppsats framhålls dock att det individualiseringskrav som föreslås uppställas för lösöreöverlåtelser vid en övergång till avtalsprincipen, möjligen skulle kunna föranleda ett ökat antal borgenärsbedrägliga transaktioner. Företagshypotekets ställning som säkerhet skulle vidare vid en övergång till avtalsprincipen kunna påverkas negativt, men däremot torde den gränsöverskridande handel som Sverige bedriver inte beröras i någon nämnvärd utsträckning. Uttalanden från representanter för våra nordiska grannländer vad gäller avtalsprincipens tillämpning i deras respektive rättsordningar, bör inte okritiskt godtas som argument för hur en övergång till avtalsprincipen i svensk rätt skulle kunna ta sig uttryck. Däremot föranleder traditionsprincipens redan förändrade innebörd att en eventuell övergång inte nödvändigtvis skulle innebära en omvälvande förändring av rättsläget. Det är först vid en övergång till avtalsprincipen som de utmätningsrättsliga presumtionsreglerna anses kunna bli av betydelse vid tredje mäns äganderättsanspråk grundade på förvärv. Det torde uppställas höga krav på presumtionens brytande och ur den aspekten bör gäldenärens förmögenhet, vid en övergång till avtalsprincipen, inte minska markant till följd av tredjemansanspråk. Avtalsprincipen Traditionsprincipen 4:18 UB Borgenärer Förmögenhetsrätt Sakrätt Obeståndsrätt Konkursrätt Sakrättsligt skydd Borgenärsskydd Rådighetsavskärande Lösöreköp Likabehandlingsprincipen Law Juridik
17	Obehörig vinst som rättsgrund : Ett cirkelresonemang möjligt att ta sig runt? / Unjustified Enrichment as Legal Ground Sjöö, Henrik January 2017 (has links) En undersökning av det juridiska institutet obehörig vinst och dess eventuella användning som rättsgrund i svensk rätt. Mot bakgrund av att obehörig vinst i delar av doktrinen på senare tid föreslagits såsom rättsgrundande faktum i ett antal HD-avgöranden undersöks denna praxis. Främst behandlas situationer av obehöriga nyttjanden av annans egendom samt misstagsbetalningar. Även komparativa inslag förekommer. Law (excluding Law and Society)
18	Konstruktion av sakrättsligt skydd : Om sakrätternas numerus clausus i relation till avtal om hyra av lösa saker / Construction of Creditor Protection : The Numerus Clausus of Property Rights Set in Relation to Leasing Contracts of Personal Property Larsson, Simon January 2024 (has links) No description available. civilrätt förmögenhetsrätt sakrätt insolvensrätt obligationsrätt hyra lösa saker lös egendom panträtt retentionsrätt lösöreköp finansiell leasing leasing gåva Law (excluding Law and Society)
19	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Search results