Det finns en problematik kring anmälningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsätts för våld i hemmet. Studier pekar på att pedagoger i förskolan i låg utsträckning anmäler till socialtjänsten där det borde ha skett. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn på mötet med barn som utsätts för fysiskt våld i hemmet samt att förstå vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa på grund av fysiskt våld i hemmet. Studien är en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika många år inom förskoleverksamheten. Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstänks fara illa av fysiskt våld i hemmet. Relationer framstår som en avgörande faktor i mötet med nämnda barn. En god föräldrakontakt anses vara av vikt och pedagogerna uttrycker även att stödet i arbetslagen är viktigt och detta resulterar i att sammanhållningen i arbetslaget blir bättre. Samarbetet och relationen med socialtjänsten framträder som ett grundläggande stödbehov för att pedagogerna ska känna att de ser till barnets bästa vid en anmälan. / There are concerns relating to the notification requirement for pedagogues in preschool in the meeting with children who are exposed to violence in the home. Studies indicate that the pedagogues in preschool in low extent reports to the social services where it should have been. The aim of this study is to investigate and highlight pedagogues views in the meeting with children who are exposed to physical violence in the home. But also to understand the possible support pedagogues considers that they need in meeting with children who are in the risk environments because of physical abuse in the home. The study is a qualitative research with pedagogues. The method that we selected to use in the data collection consisted of qualitative interviews. We performed interviews with six pedagogues who have been working various many years in the preschool activities. The result of this study shows that the pedagogues have different experiences about children who are in the risk environments to fare badly because of physical abuse in the home. Relationships appear to be a determining factor in the meeting with the children. A good parental contact is considered important and pedagogues expresses teachers also expressed that the support of the work teams is important and this results in the cohesion becomes better in the work team. The cooperation and the relationship with social services appears as a fundamental support necessary for pedagogues to feel that they can see to the child's best in a notification.

A number of studies have been published concerning preschool teachers’ child perspectives. Over the past 50 years the construction of the preschool child in Swedish preschool policy documents have deve­loped from mainly depicting a dependent, immature, becoming child to a more rational, competent, being child. But what about the guardians’ child perspectives? Have they changed in a similar way? The aim of this study is to add to the understanding of the preschool-home cooperation, through exami­ning guardians’ constructions of the preschool child and how the constructions may influence their needs and expectations of what preschools have to offer. The method used to obtain data for analysis was qualitative interviews. Five guardians were interviewed and the audiotapes transcribed verbatim. Both audio and text were studied multiple times to discern pat-terns, expressions that could be interpreted as representing specific constructions of the preschool child. The theoretical framework for the study is social constructionism. In short, social constructionism is part of the post modern movement that unites in its’ critique of universal truths. Instead, knowledge is looked upon as constructed in a specific context, such as time and culture. In this study this means a belief in that there is no one, universal child but a number of views of what children are. The data was analyzed through different accepted constructions of children. The results showed four different constructions of the preschool child that could be interpreted from the interviews; the unchangeable, the curious knowledger, the social and the playing. In terms of needs and expectations, the guardians are likely to have very different views of what preschools should offer de­pending on which construction they express. Many of the quotes depict the child as a primarily social being, which is coherent with previous research on guardians’ views of preschool. The results of the study implicates that guardians come to the preschool context with a wide range of different constructions of what a preschool child is and what it needs. There is, at least in theory, often a gap between the perceived child that preschool is made for by policy documents and teachers and the percieved child by the guardians. To ensure that the cooperation between preschool and families works as good as possible, professionals in preschool need to be humble to this fact and understand that the different expectations and demands we experience from guardians are rooted in more than plain opinions and whimsicality. Namely, a firm belief in what is best for the children.

No description available.

Vårt syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter av samverkan i vardagskontakten på förskolan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Samverkansuppdraget fyller en stor funktion i förskollärarens yrkesroll och det är därför av stor vikt att kommunikationen mellan förskollärare och vårdnadshavare fungerar för att kunna uppnå en god samverkan mellan förskola och hem. För att nå vårt syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat sju förskollärare som arbetar på tre olika förskolor i södra Sverige. För att ta reda på deras erfarenheter kring samverkan i vardagskontakten med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Resultatet analyserades utifrån teorier om samtal och kommunikation samt dragit slutsatser som vi diskuterat i relation till tidigare forskning på området. Slutsatsen av vårt resultat var att samverkan i den dagliga kontakten oftast sker vid hämtning och lämning. Samt att kommunikation är grunden till en fungerande samverkan där vårdnadshavarna ges delaktighet och inflytande. En god samverkan med vårdnadshavarna uppnås genom förskollärare som har ett professionellt förhållningssätt och bemötande där begrepp som förståelse, lyhördhet och tydlighet är högst betydelsefulla i yrkesrollen. I samverkan med vårdnadshavarna med annat modersmål än svenska anser förskollärarna att trygghet är en viktig grund för att samverkan ska fungera och flera olika hjälpmedel anses som nödvändiga för att kommunikationen mellan förskola och hem ska kunna fungera på bästa sätt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om de mekanismer som ligger till grund för förskolepersonalens val och agerande, så kallad teacher agency, i relation till förskolans demokratiuppdrag i samverkan mellan förskola och hem. I studien interagerar ett ekologiskt perspektiv på teacher agency med latent innehållsanalys av fokusgruppsintervjuer. det för att tolka och analysera samtalen utifrån förskolepersonalens utsagor om förskolans demokratiuppdrag i samverkan mellan förskola och hem. I resultatet redogörs för tre olika förhållningssätt i förskolepersonalens utövande av förskolans demokratiuppdrag. De olika förhållningssätt som presenteras i resultatet analyseras och diskuteras mot studiens bakgrundsavsnitt varpå abstraktionsnåvån höjs och en tematisernade diskussion presenterar tre aktörskap som utgör olika villkor för teacher agency. genom att förstå och synliggöra hur olika förhållningssätt kan möjliggöra eller begränsa teacher agency, kan förskolepersonalen utveckla en medvetenhet för ökad förändringskapacitet och skapa nya villkor att utöva teacher agency. / The aim of this study is to investigate the democratic mission in preeschool education in relation to preeschool-home collaboration. In purpose to discuss the enabling and constraining conditions of teacher agency in relation to the subject. In the study theory of teacher agency interacts with latent content analysis to extract the content in the speech of preeschoolteachers and daycarrers in focusgroup-interviews. The result presents three different approaches in preeschoolteachers and daycarrers stories of practicing the democratic mission, wich effects preeschool-home callaboration. Observing in what way different approaches enable or constrain conditions of teacher agency, may develope awereness and reflektion of actions in different situations to increase achievement of teacher agency.