Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn under högläsning för att främja deras språkliga utveckling. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, varav en har pedagogisk utbildning men inte är legitimerad förskollärare. Förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor i Malmö. Tematisk analysmetod valdes för att analysera det empiriska materialet. Vi analyserade det empiriska materialet med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med barnen på ett språkutvecklande sätt under högläsning. Förskollärarna använder sig av barnlitteratur (sagoböcker och faktaböcker) som är anpassad till barns språknivå. De uppmuntrar samtal under högläsning på varierande sätt för att barn ska ta del av ordens uppbyggnad och uttal. De använder sitt röstläge, mimik, gester, ögonkontakt för att öka barns förståelse för innehållet i boken och ordens betydelse. Högläsningen genomförs på de tidpunkter under dygnet då barn har ork att lyssna o samtala.Förskollärarna högläser för barnen i lugna och harmoniska miljöer för att barn ska kunna koncentrera sig. Förskollärarna arbetar vidare med bokens innehåll bland annat genom dramatisering av bokens innehåll för att barnen ska kunna återberätta och begripa det som har blivit läst för de.

Studiens syfte är att undersöka vad barn upplever som meningsfullt i skogsmiljö. Studiens empiri inhämtades i skogsmiljö ur tre ostrukturerade observationer och fältanteckningar om några barns handlingar och lekar. Observationerna utgör grunden för analysen och tolkas främst genom teoretiska begrepp från miljöpsykologin, begreppen meningsskapande och meningserbjudanden och begreppet kamratkulturer. Resultatet av studien visar att skogsmiljön påverkar barnens enskilda och gemensamma meningsskapande och att miljön och tingen har stor betydelse för vilka meningserbjudanden barnen verkar uppfatta och identifiera. / The purpose of the study is to investigate what children experience as meaningful in a forest environment. The study's empirical data were collected in a forest environment from three unstructured observations and field notes on some children's actions and games. The observations form the basis of the analysis and are interpreted primarily through theoretical concepts from environmental psychology, the concepts of meaning-making and meaning-offering, and the concept of companion cultures. The results of the study show that the forest environment influences the children's individual and shared meaning creation and that the environment and things have a great significance for which meaningful offerings the children seem to perceive and identify.

Introduktion Fysisk aktivitet hos barn under fem år är ett område som saknar grundlig forskning. Nyligen har rekommendationer på fysisk aktivitet för denna åldersgrupp publicerats men det finns fortfarande många delar av detta område som inte är studerade.  Syfte Syfte med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i mängden fysisk aktivitet på veckodagar jämfört med helgdagar och även om en skillnad finns mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet bland treåriga barn i Västerbotten. Metod Accelerometern (Motion watch 8/MW8) placerades på handleden på de treåriga barn vars föräldrar gett sitt medgivande till ett projekt inom Northpop-kohorten. Barnen (n=15) fick bära accelerometern i 8 dygn. Under dessa dagar antecknade föräldrarna barnens sovtimmar, skärmtid och aktiviteter utomhus och inomhus i en dagbok. Utifrån accelerometrarnas rådata analyserades activity counts med avseende på skillnader i fysisk aktivitet mellan vardagar och helgdagar och mellan pojkar och flickor med Wilcoxon W och Mann-Whitney U test. Resultat  Ingen signifikant skillnad påvisades gällande fysiska aktivitet på veckodagar jämfört med helgdagar (p=0.330) eller mellan pojkar och flickor (p=0.397).   Konklusion I denna studie kunde ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet påvisas mellan helg- och veckodagar eller mellan pojkar och flickor bland treåriga barn i Västerbotten. Det behövs mer forskning för att kartlägga barnens olika intensitetsnivåer, skolans påverkan på den fysiska aktiviteten och skillnader mellan könen.

Studien har syftat till att undersöka några förskollärares beskrivningar av hur barns aktörskap kan ta sig uttryck i arbetet inom lärande för hållbar utveckling i förskolan. Syftet grundades delvis i förskolans läroplan, där det står att barn ska möjliggöras ett växande ansvar att aktivt delta för en hållbar utveckling (Skolverket, 2018). Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Därefter användes kritisk teori för förståelse av studiens resultat. I resultatet av förskollärarnas beskrivningar synliggjordes vikten av att barn får vistas i och lära om en hållbar miljö. Olika beskrivningar framkom utifrån barns aktörskap inom lärande för hållbarhet, men sammankopplades med begreppen inflytande och delaktighet. Förskolebarns aktörskap inom det hållbara arbetet kunde däremot ses ta sig uttryck på olika sätt i förhållande till ålder. Studiens slutsats blev att förskollärare kan ses besitta de möjligheter som skapas för förskolebarns aktörskap att till fullo uttryckas.

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor. Undersökningen har gjorts genom att vi har intervjuat förskollärare som håller i bild- och formaktiviteter samt observerat barn vid bild- och formskapande. Vårt resultat visar att graden av lärarstyrning har betydelse för barns bild- och formskapande. Utifrån vår undersökning är materialkännedom en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas inom bild- och formskapande. Barn härmar varandra vilket är något positivt som kan bidra till deras lärande genom att de hämtar idéer och inspiration från varandra. Förskollärarnas barnsyn har stor betydelse för hur mycket vägledning och hjälp de ger barnen och för hur stort utrymme de ger barnen till eget experimenterande och forskande. / According to our experiences, creative activities can look different at various preschools. Because of this we wanted to investigate on differences and simularities between preschools. This essay consists of an inquiry of preschools-teachers way to work with creating activities.The inquiry has been made through intervieus of preschools-teachers who are responsible for creative activities and observations of children performing creative activities.

Förskolans läroplan (Lpfö-98) och Läroplan för Grundskolan (Lpo-94) betonar att barn förankrar matematikinlärningen i de vardagliga situationerna och tar vara på vardagsproblemens möjligheter. Problemlösningsförmågan i matematik utvecklas i samtal om vardagsproblem och där barnen är aktiva. Eftersom barnens förhållningssätt till kunskap och lärande formas i förskolan är det viktigt att deras möte med matematiken fokuserar på problemlösningar som har anknytning till deras kunskaper och erfarenheter.Med denna undersökning försöker jag beskriva hur några barn i förskolan uppfattar vardagsmatematik och hur de löser problem med matematiskt tänkande.Jag valde att använda mig av intervjuer med barn (5-6 år gamla) samt observationer på förskolan. Konkreta föremål, barnens teckningar och berättande kring problemlösningar har varit till stor hjälp. Undersökningen varade i fem veckor där barnen, i en grupp på sex, deltog i arrangerade inlärningstillfällen i matematik. Under tiden genomfördes också intervjuerna då de svarade på tre frågor kring matematik.Analysen av insamlade data visade att barnen var fantasifulla och kreativa och löste matematiska problem på olika sätt. I problemlösningarna användes de fyra räknesätten som division, multiplikation, addition och subtraktion fast barnen inte var medvetna om detta. Min undersökning visar att barn tänker matematiskt långt innan de börjar skolan fast Piaget menar att de utvecklar ett systematiskt och logiskt tänkande i åldrarna sju till elva . Barnen som deltog i undersökningen var 5-6 år gamla.

Vi anser att barns utelek är ett intressant ämne och vi upplever efter vår praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken är mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral då barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels få svar på de frågeställningar vi har samt att få kunskaper och idéer till att främja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjälp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vår mer begränsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö därför har betydelse för hur barnens lek ser ut. / Vi har i detta arbete genomfört en undersökning som fokuserar på förskolebarns utelek. Det vi har gjort är en jämförelse mellan en traditionell förskola och en uteförskola i Skåne för att se på eventuella likheter och skillnader i barnens utelekar. De frågeställningar vi valt att utgå ifrån är vilka lekar barnen leker, vilket material de använder i sina lekar samt hur dessa frågor ser ut ur ett genusperspektiv.

Syftet är att undersöka personalens erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn i förskolan / The staff´s view of the work with multilingual children in integrated pre-school envirements

AbstractTitel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolanFörfattare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet. Vi gjorde intervjuer med tre lärare på varje förskola. Vårt resultat visar att intresset för att använda utemiljön i den pedagogiska verksamheten varierar bland lärarna från de olika förskolorna vilket påverkar deras användande av utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där lärarna är mer medvetna om den positiva betydelsen utevistelsen har för barns lärande och utveckling har utemiljön en större roll i den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte även skillnad mellan förskolorna när det gäller hur lärarna såg på sin egen roll i barns utevistelse.Nyckelord: Förskolebarn- förskolegård - utemiljö - utevistelse – ur och skur verksamhet / Pre-school Children in Outdoor ActivitiesInterviews with Teachers in Pre-school

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskolaI mitt arbete som förskollärare har jag känt att kunskapen och beredskapen för barn med språksvårigheter ofta är bristande. Mitt syfte blir därför att att fördjupa min kunskap och öka min förståelse kring förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv.Jag valde fallstudien som metod då jag därmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, såsom intervjuer, observationer och dokument. "Fallet" utgörs av en treårig pojke med språksvårigheter. Jag har givit honom namnet Anton.Av resultatet framkom bl.a. vikten av kommunikation med både vuxna och andra barn i olika situationer, då barn med språksvårigheter kommunicerar och samspelar olika beroende av kontext. Informanterna ansåg att leken är oerhört viktig för barns utveckling, särskilt den språkliga och sociala. Därför lades stor vikt vid att använda sig av leken i Antons utveckling.